Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1130087
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 januari 2018
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 29
Beviljade medel: 4 800 000 SEK

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein respektive Svensk Röd, har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för kor av rasen Svensk Röd.

Fyra veckors sintid för kort för svenska kor.

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från den traditionella längden på ca 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.

Kor som hade en kort sintid hade en betydligt bättre energibalans efter kalvning än kor med en traditionell sintid. Det berodde på att kornas mjölkproduktion minskade men däremot påverkades inte konsumtionen av foder. Kor med god energibalans under den tidiga delen av laktationen har generellt bättre hälsa och fertilitet. Våra resultat visar också att de kor som hade en kort sintid tenderade att ha bättre fertilitet. Men det var tre gånger så vanligt att kor som hade haft en kort sintid drabbades av juverinflammation jämfört med kor med en traditionell sintid på åtta veckor. Resultatet är anmärkningsvärt eftersom man i tidigare studier inte funnit att det varit vanligare med juverinflammation hos kor som haft en kort sintid. En anledning till att man i tidigare studier inte observerat negativa effekter på juverhälsan av att korta sintiden kan vara att korna var sintidsbehandlade med antibiotika till skillnad mot korna i vår studie. Men man bör dock tolka våra resultat med en viss försiktighet eftersom det var relativt få djur i studien.
Som nämnts ovan så var mjölkproduktionen lägre hos kor med kort sintid. Resultatet var väntat eftersom man i flera tidigare studier visat att avkastningen sjunker om sintiden är ca 4 veckor eller kortare. I vår studie sjönk avkastningen med omkring 15 % under de 12 första veckorna efter kalvning vilket är en mer omfattande sänkning än väntat. Den mindre mängden producerad mjölk kompenserades dock av att föregående laktation var längre hos de kor som hade en kort sintid. Inte bara mängden mjölk utan också mjölkens sammansättning påverkades av sintidens längd. Proteinhalten i mjölken kor med kort sintid var något högre och proteinsammansättningen påverkades. Men ur ett processtekniskt perspektiv spelade det ingen roll om mjölken kom från kor som haft en kort eller traditionell sintid. Tidigare studier har visat att en kort sintid passar bäst för äldre kor eftersom minskningen av avkastningen var mer omfattande hos andra-kalvare än hos äldre kor. I vår studie var det dock ingen skillnad mellan de två åldersgrupperna.

Om korna inte sinläggs utan mjölkas fram till kalvning minskar halten av immunoglobuliner i råmjölken. Det finns relativt få studier där man undersökt hur råmjölkens kvalitet påverkas om sintiden minskas från åtta till fyra veckor. Våra resultat visar att halten av immunoglobuliner inte sjunker när sintiden minskas till fyra veckor men att volymen råmjölk minskar. Kalvar som fick råmjölk från kor med kort sintid hade lika höga halter av immnoglobuliner i blodet som kalvar som hade fått råmjölk från kor med en konventionell sintid.

I våra studier ingick de både i Sverige dominerande raserna, Svensk Holstein och Svensk röd. I de flesta avseenden svarade båda raserna likartat på en kort sintid. Men i ett avseende reagerade de olika, immunförsvaret var avsevärt mer aktiverat hos kor av Svensk röd ras jämfört med kor av Svensk Holstein ras. Resultaten tyder på kor av svensk röd ras är mindre lämpade för en kort sintid än Svenska Holstein kor.

Slutsats
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för SR kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress