Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130023
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 februari 2014
Huvudsökande: Renée Båge
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: renee.bage@slu.se
Telefon: 018672507
Beviljade medel: 210 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Akut livmoderinflammation drabbar kor inom 2 veckor efter kalvning. Idag rekommenderas behandling med penicillin baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra inflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige. Syftet var att studera bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut livmoderinflammation samt att undersöka förekomsten av BHV-4. I studien provtogs 74 kor. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med olika bakteriearter. Resistensundersökningar visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut livmoderinflammation hos svenska kor pga låg bidragande effekt till resistensutveckling. Sex misstänkt positiva BHV-4-prover behöver konfirmeras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Akut livmoderinflammation, metrit, är en allvarlig sjukdom orsakad av bakterieinfektion i samband med kalvning. Korna insjuknar oftast inom 2 veckor efter kalvning, och symptomen är feber, fula flytningar från vulva, påverkat allmäntillstånd och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor användning av antibiotika ökar risken för att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) mot preparatet där risken är större för antibiotika med brett spektrum, t.ex. tetracyklin, än för antibiotika med smalt spektrum såsom penicillin. Rekommendationen är att veterinären i första hand ska välja att behandla med penicillin och inte behandla med bredspektrumantibiotika. Detta är baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, utan att någon svensk fältstudie legat till grund för rekommendationen. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan enligt internationella rapporter tillsammans med bakterier förvärra livmoderinflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige.

Syfte
Syftet med vår studie var att undersöka livmoderns bakterieflora, antibiotikaresistens, val av antibiotika och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut metrit. Vi ville också undersöka om BHV-4 förekom hos de sjuka korna.

Resultat
I studien provtogs 74 kor med akut metrit av praktiserande veterinär. Jämfört med den svenska genomsnittskon hade korna som fick metrit högre andel tvillingfödslar, för tidig förlossning eller dödfödda kalvar. Majoriteten, 77%, hade också kvarbliven efterbörd mer än ett dygn efter kalvning. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med flera olika bakteriearter. Resistensundersökningarna visade en låg frekvens förvärvad antibiotikaresistens hos bakterierna. De flesta korna, 73%, behandlades med penicillin och 15% behandlades med tetracyklin, efter val gjort av den praktiserande veterinären. Många kor, 85%, fick dessutom injektion med antiinflammatoriskt medel.
Inga samband kunde ses mellan tillfrisknad och vilket antibiotikum som veterinären valt att behandla kon med, trots att E. coli, som inte är pencillinkänslig, odlades fram från majoriteten av korna. Dessa rön, tillsammans med det faktum att alla E. coli-positiva djur som blev dräktiga igen var behandlade med penicillin och att nästan alla, 92% av korna, med E. coli som behandlats med penicillin bedömdes som friska av veterinär vid uppföljande besök, gör att vi bedömer att det är inte är motiverat att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit.
Fruktsamheten försämrades något hos korna efter akut metrit. Fyrtioen kor, 55% av det totala antalet, tillfrisknade så pass att inseminering kunde påbörjas. Av dessa blev 71% dräktiga igen. Intervallet mellan kalvning och första insemination var i genomsnitt 5 dagar över svenskt medel och korna inseminerades i snitt 2,1 gånger jämfört med svenska genomsnittet 1,9 gånger. Vi såg också att kor med svår kalvning och tvillingfödsel hade en ökad risk för att få förlängt intervall från kalvning till första insemination (>88 dagar). Vi kunde se att kor som hade feber >40 grader, och därför troligen en svår metrit, hade en tendens till ökad risk för att inte bli dräktiga.
De kor som hade hemolyserande E. coli i livmodern hade högre risk för att inte bli inseminerade. Odling av hemolyserande E. coli vid akut metrit kan därför betyda dålig prognos för framtida fruktsamhet.
De sex antikroppspositiva virusproverna innebär en misstanke om att BHV-4 finns i Sverige. Resultaten behöver dock bekräftas med ytterligare tester. Om förekomsten verifieras är detta första gången BHV-4 har påträffats hos svenska mjölkkor.

Metod
Praktiserande veterinärer tog prov (svabbprov från livmodern och blodprov) från kor med akut metrit inom en vecka efter kalvning, plus ett upprepat blodprov fyra till åtta veckor senare. Proverna undersöktes på SVA för bakterie- och virusförekomst och antibiotikaresistens. Veterinärerna rapporterade om kornas symptom vid de två besöken, och vi hämtade ytterligare information om kornas tillfrisknad och fruktsamhet 6-18 månader senare ur Växa Sveriges djurdatabas Kokontrollen. Provtagningen genomfördes under januari 2012 till januari 2013 av 19 stycken praktiserande veterinärer anslutna till projektet. En veterinärstudent bearbetade och sammanställde resultaten i sitt examensarbete.

Slutsatser
Jämfört med övriga världen är årliga behandlingsfrekvensen av akut metrit i Sverige låg, 0,7%. Internationella siffror varierar mellan 15,3%-69%. Svenska kor har högst mjölkproduktion i Europa, varför produktionsnivå inte kan vara förklaringen. Inte heller kan rasen ha någon större betydelse då ingen skillnad i behandlingsfrekvens kunde ses mellan Holstein och SRB. Vad som dock skiljer Sverige från övriga Europa är hårdare skötsel- och djurskyddskrav vilket påverkar smittryck, immunstatus och stress. Flera studier har visat att kornas näringstillstånd runt tiden för kalvning direkt påverkar deras immunstatus och förmågan att läka av metriten. Rätt skötsel och utfodring runt kalvning är därför bästa sättet att förebygga metrit. De positiva effekterna av vår svenska djurvälfärd speglas också i att Sverige har den lägsta antibiotikaanvändningen till djur i EU. En annan anledning till de få behandlingarna kan vara att vi enbart undersöker och behandlar kliniskt sjuka djur, till skillnad från andra länder som rutinmässigt undersöker alla nykalvade kor och sätter in antibiotikabehandling vid fula flytningar. Förlusterna av eventuellt odiagnostiserade fall av akut metrit kan inte motivera kostnaderna för ett svenskt djurhälsoprogram eller för den ökade risken för antibiotikaresistensutveckling.
Även om Sverige generellt har en låg behandlingsfrekvens av akut metrit är varje fall mycket kostsamt för den enskilda lantbrukaren. Förutom kostnader för den akuta sjudomen med veterinärbesök, behandling och arbetstid förväntas även förluster från sänkt mjölkproduktion, kasserad karensmjölk, nedsatt fertilitet och tidig utslagning. Eftersom vår studie inte har någon kontrollgrupp kan inte någon jämförelse mellan friska och sjuka kor göras med avseende på andelen utslagna kor. Det är även svårt att dra slutsatser kring varför kor slagits ut eftersom det inte finns någon specifik utslagsrapporteringskod för livmodersjukdomar. Andra studier har visat att kor med akut metrit har större risk för att bli utslagna till följd av nedsatt fertilitet, ökad risk för andra sjukdomar och sänkt mjölkproduktion.

Vi framhåller att penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut metrit hos svenska kor - trots att inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande har kunnat ses - på grund av penicillinets låga bidragande effekt till resistensutveckling. Vi avråder från att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit. Effekten av akut metrit på fruktsamheten visade sig som ett längre KFI och ökat antal inseminationer per dräktighet. Det är därför viktigt med förebyggande åtgärder. Växt av speciella, hemolyserande E. coli-bakterier i livmodern var negativt för fruktsamheten, något som kan vara till hjälp för att bedöma kons framtida chanser att bli dräktig. Misstanke finns om förekomst av viruset BHV-4 i Sverige, och serologiskt positiva virusprover behöver bekräftas med fler analysmetoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress