Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130023
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 februari 2014
Huvudsökande: Renée Båge
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: renee.bage@slu.se
Telefon: 018672507
Beviljade medel: 210 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Akut livmoderinflammation drabbar kor inom 2 veckor efter kalvning. Idag rekommenderas behandling med penicillin baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra inflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige. Syftet var att studera bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut livmoderinflammation samt att undersöka förekomsten av BHV-4. I studien provtogs 74 kor. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med olika bakteriearter. Resistensundersökningar visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut livmoderinflammation hos svenska kor pga låg bidragande effekt till resistensutveckling. Sex misstänkt positiva BHV-4-prover behöver konfirmeras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Akut livmoderinflammation, metrit, är en allvarlig sjukdom orsakad av bakterieinfektion i samband med kalvning. Korna insjuknar oftast inom 2 veckor efter kalvning, och symptomen är feber, fula flytningar från vulva, påverkat allmäntillstånd och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor användning av antibiotika ökar risken för att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) mot preparatet där risken är större för antibiotika med brett spektrum, t.ex. tetracyklin, än för antibiotika med smalt spektrum såsom penicillin. Rekommendationen är att veterinären i första hand ska välja att behandla med penicillin och inte behandla med bredspektrumantibiotika. Detta är baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, utan att någon svensk fältstudie legat till grund för rekommendationen. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan enligt internationella rapporter tillsammans med bakterier förvärra livmoderinflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige.

Syfte
Syftet med vår studie var att undersöka livmoderns bakterieflora, antibiotikaresistens, val av antibiotika och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut metrit. Vi ville också undersöka om BHV-4 förekom hos de sjuka korna.

Resultat
I studien provtogs 74 kor med akut metrit av praktiserande veterinär. Jämfört med den svenska genomsnittskon hade korna som fick metrit högre andel tvillingfödslar, för tidig förlossning eller dödfödda kalvar. Majoriteten, 77%, hade också kvarbliven efterbörd mer än ett dygn efter kalvning. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med flera olika bakteriearter. Resistensundersökningarna visade en låg frekvens förvärvad antibiotikaresistens hos bakterierna. De flesta korna, 73%, behandlades med penicillin och 15% behandlades med tetracyklin, efter val gjort av den praktiserande veterinären. Många kor, 85%, fick dessutom injektion med antiinflammatoriskt medel.
Inga samband kunde ses mellan tillfrisknad och vilket antibiotikum som veterinären valt att behandla kon med, trots att E. coli, som inte är pencillinkänslig, odlades fram från majoriteten av korna. Dessa rön, tillsammans med det faktum att alla E. coli-positiva djur som blev dräktiga igen var behandlade med penicillin och att nästan alla, 92% av korna, med E. coli som behandlats med penicillin bedömdes som friska av veterinär vid uppföljande besök, gör att vi bedömer att det är inte är motiverat att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit.
Fruktsamheten försämrades något hos korna efter akut metrit. Fyrtioen kor, 55% av det totala antalet, tillfrisknade så pass att inseminering kunde påbörjas. Av dessa blev 71% dräktiga igen. Intervallet mellan kalvning och första insemination var i genomsnitt 5 dagar över svenskt medel och korna inseminerades i snitt 2,1 gånger jämfört med svenska genomsnittet 1,9 gånger. Vi såg också att kor med svår kalvning och tvillingfödsel hade en ökad risk för att få förlängt intervall från kalvning till första insemination (>88 dagar). Vi kunde se att kor som hade feber >40 grader, och därför troligen en svår metrit, hade en tendens till ökad risk för att inte bli dräktiga.
De kor som hade hemolyserande E. coli i livmodern hade högre risk för att inte bli inseminerade. Odling av hemolyserande E. coli vid akut metrit kan därför betyda dålig prognos för framtida fruktsamhet.
De sex antikroppspositiva virusproverna innebär en misstanke om att BHV-4 finns i Sverige. Resultaten behöver dock bekräftas med ytterligare tester. Om förekomsten verifieras är detta första gången BHV-4 har påträffats hos svenska mjölkkor.

Metod
Praktiserande veterinärer tog prov (svabbprov från livmodern och blodprov) från kor med akut metrit inom en vecka efter kalvning, plus ett upprepat blodprov fyra till åtta veckor senare. Proverna undersöktes på SVA för bakterie- och virusförekomst och antibiotikaresistens. Veterinärerna rapporterade om kornas symptom vid de två besöken, och vi hämtade ytterligare information om kornas tillfrisknad och fruktsamhet 6-18 månader senare ur Växa Sveriges djurdatabas Kokontrollen. Provtagningen genomfördes under januari 2012 till januari 2013 av 19 stycken praktiserande veterinärer anslutna till projektet. En veterinärstudent bearbetade och sammanställde resultaten i sitt examensarbete.

Slutsatser
Jämfört med övriga världen är årliga behandlingsfrekvensen av akut metrit i Sverige låg, 0,7%. Internationella siffror varierar mellan 15,3%-69%. Svenska kor har högst mjölkproduktion i Europa, varför produktionsnivå inte kan vara förklaringen. Inte heller kan rasen ha någon större betydelse då ingen skillnad i behandlingsfrekvens kunde ses mellan Holstein och SRB. Vad som dock skiljer Sverige från övriga Europa är hårdare skötsel- och djurskyddskrav vilket påverkar smittryck, immunstatus och stress. Flera studier har visat att kornas näringstillstånd runt tiden för kalvning direkt påverkar deras immunstatus och förmågan att läka av metriten. Rätt skötsel och utfodring runt kalvning är därför bästa sättet att förebygga metrit. De positiva effekterna av vår svenska djurvälfärd speglas också i att Sverige har den lägsta antibiotikaanvändningen till djur i EU. En annan anledning till de få behandlingarna kan vara att vi enbart undersöker och behandlar kliniskt sjuka djur, till skillnad från andra länder som rutinmässigt undersöker alla nykalvade kor och sätter in antibiotikabehandling vid fula flytningar. Förlusterna av eventuellt odiagnostiserade fall av akut metrit kan inte motivera kostnaderna för ett svenskt djurhälsoprogram eller för den ökade risken för antibiotikaresistensutveckling.
Även om Sverige generellt har en låg behandlingsfrekvens av akut metrit är varje fall mycket kostsamt för den enskilda lantbrukaren. Förutom kostnader för den akuta sjudomen med veterinärbesök, behandling och arbetstid förväntas även förluster från sänkt mjölkproduktion, kasserad karensmjölk, nedsatt fertilitet och tidig utslagning. Eftersom vår studie inte har någon kontrollgrupp kan inte någon jämförelse mellan friska och sjuka kor göras med avseende på andelen utslagna kor. Det är även svårt att dra slutsatser kring varför kor slagits ut eftersom det inte finns någon specifik utslagsrapporteringskod för livmodersjukdomar. Andra studier har visat att kor med akut metrit har större risk för att bli utslagna till följd av nedsatt fertilitet, ökad risk för andra sjukdomar och sänkt mjölkproduktion.

Vi framhåller att penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut metrit hos svenska kor - trots att inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande har kunnat ses - på grund av penicillinets låga bidragande effekt till resistensutveckling. Vi avråder från att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit. Effekten av akut metrit på fruktsamheten visade sig som ett längre KFI och ökat antal inseminationer per dräktighet. Det är därför viktigt med förebyggande åtgärder. Växt av speciella, hemolyserande E. coli-bakterier i livmodern var negativt för fruktsamheten, något som kan vara till hjälp för att bedöma kons framtida chanser att bli dräktig. Misstanke finns om förekomst av viruset BHV-4 i Sverige, och serologiskt positiva virusprover behöver bekräftas med fler analysmetoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress