Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kryptosporidier i dikobesättningar - utgör de en smittkälla för människor?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150199
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 mars 2014
Huvudsökande: Camilla Björkman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: camilla.bjorkman@slu.se
Telefon: 018-671778
Beviljade medel: 762 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Kryptosporidier (Cryptosporidium) är en grupp är encelliga parasiter med global spridning som orsakar diarré hos bland annat nötkreatur och människa. De utsöndras i avföringen och kan ge upphov till vattenburen smitta. En del arter är zoonotiska och kan spridas från djur till människa. Målet med studien var att klarlägga hur vanlig kryptosporidier är i svenska dikobesättningar samt vilka arter och subtyper av parasiterna som förekommer. Träckprover från 332 kalvar från trettio dikobesättningar analyserades. Kryptosporidier påvisades i 29 besättningar och hos 37 % av de provtagna kalvarna. Resultaten visar att kryptosporidieinfektion är vanligt och att C. bovis är den dominerande arten. Cirka 8 % av kalvarna utsöndrade zoonotiska C. parvum vilket i stort överensstämmer med situationen i våra mjölkbesättningar. De uppmätta oocystnivåerna var dock lägre. Resultaten visar att dikobesättningar på bete sannolikt har en begränsad betydelse som orsak till vattenburen kryptosporidiesmitta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund
Kryptosporidier (Cryptosporidium spp) är encelliga parasiter som infekterar tarmslemhinnan och kan orsaka tarmlidanden och diarré, så kallad kryptosporidios, hos bland annat nötkreatur och människa. Parasiternas livscykel omfattar olika utvecklingsstadier i tarmcellerna hos infekterade individer. Så småningom utsöndras de med avföringen som mikroskopiska så kallade oocystor, som är det smittsamma stadiet av parasiten. En del arter, framför allt C. parvum, är zoonotiska och kan således infektera både människor och djur. Det finns andra arter som enbart infekterar nötkreatur och sådana som enbart infekterar människor.
Nyligen har man visat att det man tidigare trott vara C. parvum hos nötkreatur egentligen är tre olika arter, nämligen C. parvum, C. bovis och C. ryanae. Det är framför allt C. parvum som orsakar sjukdom hos kalvarna, medan de övriga arterna ger subkliniska infektioner. C. parvum är den enda arten som kan överföras till människa.
Kryptosporidier är mycket vanliga i svenska mjölkbesättningar, och där dominerar de nötkreaturs-specifika arterna. Parasiter har påträffats i 95 % av besättningarna och hos 45-60 % av kalvarna. De finns i alla åldersgrupper (kalvar, ungdjur och kor), men C. parvum har bara påvisats hos kalvar upp till nio veckors ålder. Även hos dessa unga kalvar var dock C. bovis den vanligaste arten, till skillnad från vad man funnit i internationella studier. Det finns ingen information om hur vanlig smittan är i svenska dikobesättningar
Kryptosporidier är också en viktig orsak till vattenburen, och ibland livsmedelsburen, sjukdom hos människor runt om i världen. Frågan om i vilken utsträckning betande nötkreatur utgör en risk för vattenburen smitta till människor är högaktuell. Det har föreslagits att man ska införa restriktioner för betesdjur på strandnära beten och inom vattenvårdsområden på vissa platser. För att besvara frågan om djurens betydelse som smittkälla måste en riskanalys baserad på infektionsläget hos nötkreaturen som hålls på betesmark genomföras. För att detta ska kunna göras krävs kunskap om infektionsläget i våra nötbesättningar. Idag vet vi hur det ser ut i de svenska mjölkbesättningar men saknar information om dikobesättningarna och detta avsåg vi att avhjälpa med denna studie.

Syfte med studien
Syftet med studien var att ta reda på hur vanligt det är att kalvar i svenska dikobesättningar är infekterade med kryptosporidier och vilka arter och subtyper av parasiterna som förekommer. Resultaten ger ett underlag för att bedöma i vilken utsträckning betande nötkreatur utgör en risk för vattenburen smitta till människor.

Metod
I studien ingick kalvar från trettio dikobesättningar från sydvästra och östra Sverige med 10-99 kor. Varje besättning besöktes en gång. Då togs träckprov från alla kalvar som var yngre än 3 månader och det gjordes en översiktlig bedömning av kalvarnas hälsotillstånd. Djurägaren intervjuades om besättningsstruktur och skötselrutiner. Frågor ställdes bl.a. om besättningens storlek och antal djur i olika ålderskategorier, inköp av djur, rutiner vid kalvning och rengöring av kalvningsutrymmet, kalvdödlighet och sjuklighet hos kalvarna.
På laboratoriet registrerades träckens konsistens och färg. Proverna renades och koncentrerades. Därefter färgades en liten mängd av det renade provet och oocystorna räknades i mikroskop. Metoden identifierar djur som positiva vid utsöndringsnivåer på 200 oocystor per gram träck. De prover som bedömdes som positiva skickades för DNA-analys så att art och subtyp (underart) kunde bestämmas.

Resultat
I studien ingick träckprover från 332 kalvar från trettio dikobesättningar med 10-99 kor. Kryptosporidier påvisades i 29 besättningar och hos 37 % av de provtagna kalvarna. Jämfört med svenska mjölkbesättningar så var lika många besättningar infekterade, men andelen infekterade kalvar var lägre. C. bovis var den dominerande arten, följd av C. parvum och C. ryanae, vilket överensstämmer med hur det ser ut hos kalvar i svenska mjölkkobesättningar.
C. parvum identifierades hos 28 (8 %) kalvar som var 4-81 dagar gamla. Tidigare har vi i Sverige bara funnit C. parvum hos kalvar yngre än nio veckor. En förklaring till att vi här hittade parasiten hos några lite äldre kalvar skulle kunna vara att smittrycket i dikobesättningarna är lägre och att kalvarna därför blir smittade senare. De C. parvum-infekterade kalvarna utsöndrade relativt låga nivåer oocystor vilket tyder på låggradiga infektioner. Vi fann två olika subtyper av C. parvum och båda tillhörde zoonotiska subtypsfamiljer.
Vi rapporterar här det första svenska fyndet av C. ubiquitum hos nötkreatur Denna kryptosporidieart har ett brett värdspektrum och stor geografisk spridning och påträffas framför allt hos får och människa. Naturlig infektion hos nötkreatur har bara beskrivits en gång tidigare; i en fransk besättning med specialiserad köttdjursuppfödning. Det positiva provet i denna studie kom från en 5 veckor gammal tjurkalv.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Studien visar att kryptosporidieinfektion är vanlig hos kalvar i svenska dikobesättningar och att C. bovis är den dominerande arten. Cirka 8 % av kalvarna utsöndrade C. parvum vilket i stort överensstämmer med vad man tidigare funnit i svenska mjölkkobesättningar. De två subtyper av C. parvum som påträffades tillhör båda zoonotiska subtypsfamiljer.
Att det var en liten andel kalvar som utsöndrade C. parvum i kombination med att utsöndringsnivåerna var låga gör att dikobesättningar på bete sannolikt har en begränsad betydelse som orsak till vattenburen kryptosporidiesmitta till människor. Ytterligare faktorer som stödjer detta är att risken för nyinfektion och sjunker när djuren släpps på bete och får tillgång till större ytor än när de hålls inomhus. Därmed minskar smittrycket och utsöndringen av oocystor till omgivningen. Oocystorna är dessutom känsliga för UV-ljus och uttorkning vilket gör att överlevnaden utomhus, framför allt under torra somrar, är mycket lägre än inne i stallmiljön.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress