Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kryptosporidier i dikobesättningar - utgör de en smittkälla för människor?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150199
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 mars 2014
Huvudsökande: Camilla Björkman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: camilla.bjorkman@slu.se
Telefon: 018-671778
Beviljade medel: 762 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Kryptosporidier (Cryptosporidium) är en grupp är encelliga parasiter med global spridning som orsakar diarré hos bland annat nötkreatur och människa. De utsöndras i avföringen och kan ge upphov till vattenburen smitta. En del arter är zoonotiska och kan spridas från djur till människa. Målet med studien var att klarlägga hur vanlig kryptosporidier är i svenska dikobesättningar samt vilka arter och subtyper av parasiterna som förekommer. Träckprover från 332 kalvar från trettio dikobesättningar analyserades. Kryptosporidier påvisades i 29 besättningar och hos 37 % av de provtagna kalvarna. Resultaten visar att kryptosporidieinfektion är vanligt och att C. bovis är den dominerande arten. Cirka 8 % av kalvarna utsöndrade zoonotiska C. parvum vilket i stort överensstämmer med situationen i våra mjölkbesättningar. De uppmätta oocystnivåerna var dock lägre. Resultaten visar att dikobesättningar på bete sannolikt har en begränsad betydelse som orsak till vattenburen kryptosporidiesmitta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund
Kryptosporidier (Cryptosporidium spp) är encelliga parasiter som infekterar tarmslemhinnan och kan orsaka tarmlidanden och diarré, så kallad kryptosporidios, hos bland annat nötkreatur och människa. Parasiternas livscykel omfattar olika utvecklingsstadier i tarmcellerna hos infekterade individer. Så småningom utsöndras de med avföringen som mikroskopiska så kallade oocystor, som är det smittsamma stadiet av parasiten. En del arter, framför allt C. parvum, är zoonotiska och kan således infektera både människor och djur. Det finns andra arter som enbart infekterar nötkreatur och sådana som enbart infekterar människor.
Nyligen har man visat att det man tidigare trott vara C. parvum hos nötkreatur egentligen är tre olika arter, nämligen C. parvum, C. bovis och C. ryanae. Det är framför allt C. parvum som orsakar sjukdom hos kalvarna, medan de övriga arterna ger subkliniska infektioner. C. parvum är den enda arten som kan överföras till människa.
Kryptosporidier är mycket vanliga i svenska mjölkbesättningar, och där dominerar de nötkreaturs-specifika arterna. Parasiter har påträffats i 95 % av besättningarna och hos 45-60 % av kalvarna. De finns i alla åldersgrupper (kalvar, ungdjur och kor), men C. parvum har bara påvisats hos kalvar upp till nio veckors ålder. Även hos dessa unga kalvar var dock C. bovis den vanligaste arten, till skillnad från vad man funnit i internationella studier. Det finns ingen information om hur vanlig smittan är i svenska dikobesättningar
Kryptosporidier är också en viktig orsak till vattenburen, och ibland livsmedelsburen, sjukdom hos människor runt om i världen. Frågan om i vilken utsträckning betande nötkreatur utgör en risk för vattenburen smitta till människor är högaktuell. Det har föreslagits att man ska införa restriktioner för betesdjur på strandnära beten och inom vattenvårdsområden på vissa platser. För att besvara frågan om djurens betydelse som smittkälla måste en riskanalys baserad på infektionsläget hos nötkreaturen som hålls på betesmark genomföras. För att detta ska kunna göras krävs kunskap om infektionsläget i våra nötbesättningar. Idag vet vi hur det ser ut i de svenska mjölkbesättningar men saknar information om dikobesättningarna och detta avsåg vi att avhjälpa med denna studie.

Syfte med studien
Syftet med studien var att ta reda på hur vanligt det är att kalvar i svenska dikobesättningar är infekterade med kryptosporidier och vilka arter och subtyper av parasiterna som förekommer. Resultaten ger ett underlag för att bedöma i vilken utsträckning betande nötkreatur utgör en risk för vattenburen smitta till människor.

Metod
I studien ingick kalvar från trettio dikobesättningar från sydvästra och östra Sverige med 10-99 kor. Varje besättning besöktes en gång. Då togs träckprov från alla kalvar som var yngre än 3 månader och det gjordes en översiktlig bedömning av kalvarnas hälsotillstånd. Djurägaren intervjuades om besättningsstruktur och skötselrutiner. Frågor ställdes bl.a. om besättningens storlek och antal djur i olika ålderskategorier, inköp av djur, rutiner vid kalvning och rengöring av kalvningsutrymmet, kalvdödlighet och sjuklighet hos kalvarna.
På laboratoriet registrerades träckens konsistens och färg. Proverna renades och koncentrerades. Därefter färgades en liten mängd av det renade provet och oocystorna räknades i mikroskop. Metoden identifierar djur som positiva vid utsöndringsnivåer på 200 oocystor per gram träck. De prover som bedömdes som positiva skickades för DNA-analys så att art och subtyp (underart) kunde bestämmas.

Resultat
I studien ingick träckprover från 332 kalvar från trettio dikobesättningar med 10-99 kor. Kryptosporidier påvisades i 29 besättningar och hos 37 % av de provtagna kalvarna. Jämfört med svenska mjölkbesättningar så var lika många besättningar infekterade, men andelen infekterade kalvar var lägre. C. bovis var den dominerande arten, följd av C. parvum och C. ryanae, vilket överensstämmer med hur det ser ut hos kalvar i svenska mjölkkobesättningar.
C. parvum identifierades hos 28 (8 %) kalvar som var 4-81 dagar gamla. Tidigare har vi i Sverige bara funnit C. parvum hos kalvar yngre än nio veckor. En förklaring till att vi här hittade parasiten hos några lite äldre kalvar skulle kunna vara att smittrycket i dikobesättningarna är lägre och att kalvarna därför blir smittade senare. De C. parvum-infekterade kalvarna utsöndrade relativt låga nivåer oocystor vilket tyder på låggradiga infektioner. Vi fann två olika subtyper av C. parvum och båda tillhörde zoonotiska subtypsfamiljer.
Vi rapporterar här det första svenska fyndet av C. ubiquitum hos nötkreatur Denna kryptosporidieart har ett brett värdspektrum och stor geografisk spridning och påträffas framför allt hos får och människa. Naturlig infektion hos nötkreatur har bara beskrivits en gång tidigare; i en fransk besättning med specialiserad köttdjursuppfödning. Det positiva provet i denna studie kom från en 5 veckor gammal tjurkalv.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Studien visar att kryptosporidieinfektion är vanlig hos kalvar i svenska dikobesättningar och att C. bovis är den dominerande arten. Cirka 8 % av kalvarna utsöndrade C. parvum vilket i stort överensstämmer med vad man tidigare funnit i svenska mjölkkobesättningar. De två subtyper av C. parvum som påträffades tillhör båda zoonotiska subtypsfamiljer.
Att det var en liten andel kalvar som utsöndrade C. parvum i kombination med att utsöndringsnivåerna var låga gör att dikobesättningar på bete sannolikt har en begränsad betydelse som orsak till vattenburen kryptosporidiesmitta till människor. Ytterligare faktorer som stödjer detta är att risken för nyinfektion och sjunker när djuren släpps på bete och får tillgång till större ytor än när de hålls inomhus. Därmed minskar smittrycket och utsöndringen av oocystor till omgivningen. Oocystorna är dessutom känsliga för UV-ljus och uttorkning vilket gör att överlevnaden utomhus, framför allt under torra somrar, är mycket lägre än inne i stallmiljön.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress