Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kurering av virulensplasmider i fågelbotulismisolat för att skapa vaccinstamskandidater

Status: Avslutat
Projektnummer: H1043284
Kategori: Forskningsprogram | Matfågel
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 23 december 2013
Huvudsökande: Bo Segerman
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: bo.segerman@sva.se
Telefon: 018-674405
Beviljade medel: 829 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Botulism orsakas av sporbildande, gram-positiva bakterier inom släktet Clostridium, som bär på botulinumneurotoxingenen. Bakteriestammar som orsakar fågelbotulism bär på många plasmider med potentiella virulensfaktorer. Vår hypotes är att genom att ta bort någon eller några av dessa plasmider från en stam kan vi minska virulensen och skapa en stam som ger subklinisk infektion, vilken sedan ger ett skydd mot senare exponering av fågelbotulismbakterier. En panel med modifierade isolat där enstaka eller en kombination av virulensbärande plasmider saknas har tagits fram. För att undersöka hur virulensen påverkats samt om stammarna kan ge ett skydd mot efterföljande exponering av ett fullvirulent isolat gjordes infektionsförsök på kycklingar. Resultaten visade att den infektionsmodell som sattes upp i Japan för 45 år sedan inte gick att reproducera i vårat djurhus. Ytterligare forskning om miljöfaktorer som bidrar till utveckling av botulism behövs för att avgöra vaccinstammarnas effekt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
BAKGRUND
Botulism är en sjukdom som orsakas av ett nervgift, botulinumtoxin, som bildas av bakterien Clostridium botulinum. C. botulinum är en bakterie som främst förekommer i naturen som sporer, en mycket överlevnadskraftig livsform där bakterien inte förökar sig eller är metaboliskt aktiv. I syrefattig miljö kan sporerna bli till normala bakterier och börja föröka sig och bilda botulinumtoxin. Botulinumtoxinet är ett protein som tas upp i kroppen och som stör nervernas funktion så att förlamning uppstår. Botulism hos både människor och djur uppstår oftast genom förgiftning snarare än infektion. Botulism hos fjäderfä anses dock vara en så kallad toxikoinfektion, där djuren blir sjuka först efter att sporer av C. botulinum har blivit till bakterier i tarmen hos fåglar och bildat aktivt botulinumtoxin. Fåglar som drabbas av botulism blir allmänt ovilliga att röra sig och vill mestadels ligger ner. Om de reser sig rör de sig vingligt med okoordinerade rörelser, hänger med vingarna och har svårt att hålla huvudet upprätt. Allteftersom paralysen fortskrider får djuren svårare att andas och blir helt förlamade med hängande huvud och tillslut dör de. Svenska fjäderfäbesättningar drabbades första årtiondet på 20-hundratalet av en markant uppgång av botulismutbrott. Under åren 2003-2009 förekom ett antal omfattande utbrott av botulism och detta har gett upphov till betydande konsekvenser för de drabbade uppfödarna.
Med anledning av de många botulismutbrotten genomfördes en karaktärisering av de genetiska egenskaperna hos den sjukdomsframkallande bakterien år 2008-2010. I detta projekt framkom att bakterien utöver botulinumtoxinet även producerar andra toxiner och faktorer som kan vara viktiga för sjukdomsförloppet. De gener som ger upphov till dessa toxiner fanns framförallt lokaliserade på så kallade plasmider, separata DNA-molekyler som ofta kan förflytta sig mellan bakteriestammar. Då fåglar är relativt motståndskraftiga mot botulinumtoxinet jämfört med människor och många andra djur är vår hypotes att bakterien är beroende av att producera ytterligare toxiner för att ge en tillräckligt effektiv infektion i fåglar för att orsaka botulismutbrott. Med anledning av detta ville vi genomföra infektionsstudier där vi tagit bort bakteriens förmåga att bilda botulinumtoxin och även andra toxiner för att på så sätt skapa bakteriestammar som bara skulle kunna ge ett svagt immunsvar och därmed leda till ett skydd mot exponering av farliga botulinum-bakterier.
Två infektionsstudier på kycklingar har tidigare utförts i Japan med sporer från C. botulinum grupp III och dessa beskrevs i tidskrifter på 1970-talet. I båda fallen matades djuren med sporer där bakterien hade bibehållen förmåga att bilda botulinumtoxin och samtliga djur fick botulism inom 13 dagar.
RESULTAT
Då vi i den här studien studerade bakteriestammar som tagits fram från svenska botulismutbrott på fjäderfä fann vi mellan fyra och fem olika plasmider i varje, vilket är ovanligt många. En bakteriestam med fem plasmider valdes ut. Denna stam hade isolerats från ett utbrott 2008 i en slaktkycklingbesättning och testades positivt för sin förmåga att fortfarande bilda botulinumtoxin. Den behandlades med olika metoder så att den tappade sina plasmider. Två olika varianter av stammen valdes ut som vaccinkandidater: en som enbart tappat den plasmiden som bildar botulinumtoxin, och en som tappat ytterligare tre plasmider.
Slaktkycklingar från svenskt kläckeri anlände till SVA som daggamla kycklingar och placerades på ströbädd i två specialkonstruerade golvförsedda stålburar i SVAs djurhus. Kycklingarnas miljö efterliknade i största möjliga mån den i kommersiell uppfödning genom att de gick på ströbädd, hade fri tillgång till mat och vatten samt reglerad temperatur och ljusinsläpp. Det foder som användes valdes i samråd med produktansvarig för fågelfoder hos Lantmännen. Både start- och tillväxtfodret efterliknade kommersiellt slaktkycklingfoder i näringsinnehåll men saknade koccidiestatika. Att försöket skulle likna kommersiell uppfödning innebar också att kycklingarna skulle avlivas vid fem veckors ålder då de nått sin produktionsvikt. De fick tillsyn två gånger dagligen och vård och skötsel enligt fastställda rutiner vid SVAs djuravdelning och detta utfördes av behörig personal.
Separata grupper av veckogamla kycklingar matades med; 1. Botulinumtoxinbildande bakterier (som en kontroll för att infektionsmodellen fungerade i vår försöksdjursmiljö); 2. Två olika vaccinkandidater (bakterier utan förmågan att bilda botulinumtoxin) eller 3. Vatten (som en kontroll för att djuren mådde bra i vår försöksdjursmiljö). Varje testgrupp placerades i separata burar och varje testkategori (1-3) placerades i olika rum. Därefter observerades djuren två gånger dagligen med minst åtta timmars mellanrum för uppvisande av botulismsymptom. Planen var att avliva djuren så fort tydliga kliniska symptom eller påverkan av allmäntillståndet uppkom. Loggjournaler samt en detaljerad symptombeskrivning fanns i alla tre rummen för att kunna upptäcka tidiga sjukdomssymptom. Under infektionsförsöket samlades kycklingträck in från rummet med kycklingar som blivit matade med botulinumtoxinbildande bakterier och testades för påvisning av botulinumsporer.
Efter den första städningen av burarna kunde vi inte längre påvisa förekomst av botulinumsporer. Detta tyder på att sporerna inte hade utvecklats till bakterier och förökat sig i kycklingarna och att sporerna därmed hade försvunnit ur miljön. Sporer gavs också till tre veckors gamla fåglar, men inte heller i dessa förökade sig bakterierna. Efter 4,5 vecka hade fortfarande inga botulismsymptom uppvisats, eller andra symptom av ohälsa, och försöket avslutades enligt projektplanen. Blodprov samt blindtarmar samlades in från kycklingarna. Inget av proven innehöll vare sig botulinumtoxin eller botulinumsporer, vilket visade att bakterierna varken hade bildat toxin eller förökat sig och att infektionsmodellen därmed inte hade fungerat.
DISKUSSION
Målsättningen under infektionsförsöken var att efterlikna miljön på en slaktkycklinganläggning i mesta möjliga mån. Försöksrummen har dock höga krav på att smittämnen inte skall kunna spridas och utgör därför ofrånkomligen en onaturligt steril miljö. Äldre tiders försöksrum var troligen mindre sterila än de som används idag. I de två tidigare infektionsstudierna som finns dokumenterade där djuren blev sjuka av botulism beskrivs djurens levnadsförhållanden knapphändigt.
I vår infektionsmodell förökade sig inte bakterierna i kycklingarna och slutsatsen vi kan dra i och med det är att det krävs fler faktorer än enbart ett introducerande av botulinumsporer i slaktkycklingmiljön för att djuren ska bli sjuka. Detta i sig är en viktig och ny kunskap då man tidigare, baserat på litteraturen, kunnat utgå ifrån att kycklingar blir sjuka om botulinumsporer i tillräckligt hög grad finns närvarande i deras omgivning. Doserna av sporer vi testade var fullt tillräckliga för att orsaka botulism enligt tidigare infektionsmodeller och vi tror därför inte att djuren hade blivit sjuka om vi ökat infektionsdosen. Vi vet också med säkerhet att de bakterier som skulle orsaka botulism hade förmågan att bilda botulinumtoxin eftersom det fastställdes experimentellt i försökets början.
Då själva infektionsmodellen inte fungerade gick det inte att testa effekterna av de framtagna vaccinkandidaterna. För att kunna göra detta måste det undersökas vilka faktorer i kycklingarnas miljö som bidrar till ökad risk för botulism. Detta är ett stort åtagande och måste hamna inom ramarna för ett nytt forskningsprojekt. Möjliga faktorer som skulle kunna spela in för om sporerna växer till sig i kycklingtarmen är; pH i foder och i kycklingtarmen, bakteriesammansättning i tarmen, stress, ströbäddens och den allmänna miljöns renhet, foder- och vattenautomaternas utformning samt fodersammansättningen. Dessa riskfaktorer bör utredas ytterligare för att ta fram åtgärder mot botulismutbrott.

 

Antal träffar i projektbanken: 1611

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress