Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till kväveupptaget på hösten

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933162
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 13 september 2013
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Kvävegödslingsrekommendationer på våren till höstraps bygger i Tyskland och Frankrike på att man tar hänsyn till N-innehållet i grödan på hösten. För att studera hur kväveupptaget på hösten påverkar optimal kvävegiva på våren under svenska förhållanden utfördes12 fältförsök med kvävestegar i Skåne och Västergötland under 2010/2011 och 2011/2012. Försöken placerades på fält med olika kraftiga bestånd på hösten. Ett samband mellan skörd och kväveupptag på hösten visade att bästa effekt på skörden erhölls där grödan tagit upp 75-100 kg N/ha på hösten. Kväveupptaget på hösten hade stor betydelse för optimal kvävegiva på våren, vid stigande kväveupptag på hösten minskade kvävegivan på våren. Bästa gödslingsmodellen som togs fram visade att optimal kvävegiva på våren för en plats kan beräknas genom att uppskatta tre faktorer: N-upptaget på hösten, växttillgängligt kväve under vår-sommar och skördenivå.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Kvävegödslingsrekommendationer på våren till höstraps bygger i Tyskland och Frankrike på att man tar hänsyn till N-innehållet i grödan på hösten. För att studera hur optimal kvävegiva på våren påverkas av storleken på kväveupptaget på senhösten under svenska förhållanden utfördes 12 fältförsök i Skåne och Västergötland 2010/2011 och 2011/2012. Även andra faktorer som kan tänkas påverka kvävegivan på våren undersöktes, kväveupptaget tidigt på våren, växttillgängligt kväve under vår och sommar och storleken på skörden. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som visar vilka faktorer man bör använda för att beräkna optimal kvävegiva på våren. En väl anpassad vårgiva till höstraps är viktigt för att få ett bra kväveutnyttjande och minskade förluster till miljön i efterkommande gröda.
Metoder
Tolv fältförsök placerades på gårdar som hade olika stora höstrapsbestånd på hösten. På våren lades kvävestegar (0, 60, 100, 140, 180, 220 kg N/ha) ut i höstrapsen. Grödans kväveupptag på senhösten, tidigt på våren och vid avslutad blomning bestämdes i försöken genom att grödan klipptes och analyseras. Växttillgängligt kväve som fanns i marken under perioden vår-sommar beräknades genom att kväveupptaget på våren subtraherades från kväveupptaget vid avslutad blomning. Ekonomiskt optimal kvävegiva beräknades utifrån aktuella priser och kostnader för försöksåren. Statistisk analys (Multiple regression) gjordes för att undersöka hur de olika faktorerna kunde förklara variationen i optimal kvävegiva och därmed få en gödslingsmodell.

Resultat
Höstrapsens N upptag på senhösten, som varierade mellan 5 och 156 kg N/ha, hade stor betydelse för storleken på optimal kvävegiva på våren. Det innebar att desto större grödan var på hösten ju mindre var behovet av kväve på våren och tvärtom, om grödan var liten på hösten var behovet av kväve på våren större. Skörden vid optimal kvävegiva ökade kraftigt med kväveupptaget på hösten men planade ut vid 75-100 kg N/ha, då den var som störst.

Den stora variationen i optimal kvävegiva, 0-220 kg N/ha visar att man bör beräkna kvävegivan platsspecifikt och inte gödsla efter ett medelvärde, som i detta fall var 150 kg N/ha. Den bästa gödslingsmodellen som togs fram visade att optimal kvävegiva kan beräknas genom att uppskatta de tre faktorerna 1) kväveupptag på senhösten, 2) växttillgängligt kväve vår-sommar och 3) skördenivå. I den modellen utgår man från en kvävegiva på 153 kg N/ha, minskar med det kväve som grödan tagit upp på senhösten, minskar med uppskattat växttillgängligt kväve under vår-sommar och lägger sen till 30 kg N/ha för varje ton förväntad skörd. I den näst bästa gödslingsmodellen behöver man inte uppskatta skördenivån och beräknar optimal kvävegiva genom att utgå från 230 kg N/ha, minskar med kväveupptaget på senhösten och växttillgängligt kväve under vår-sommar. I den tredje bästa gödslingsmodellen beräknas optimal kvävegiva genom att utgå från 194 kg N/ha och minskar sen med kväveupptaget på senhösten.

Största nettointäkten erhölls i de försök där höstraps gödslades innan sådd med svinflyt, kyckling och kalkongödsel eller hade en bra förfrukt som ärter, eftersom man där hade både högre höstrapsskördar och lägre optimal kvävegiva på våren. Detta kunde till stor del förklaras av ett större kväveupptag under hösten (70-156 kg N/ha) men också av en större kvävemineralisering i marken under vår och sommar. Mängden växttillgängligt kväve från marken under vår och sommar var dubbelt så stort (40-80 kg/ha) som på platser utan stallgödsel och spannmål som förfrukt (15-40 kg/ha). I ett av försöken uteblev den större kvävemineraliseringen under vår och sommar trots att svinflyt spridits innan sådd och rapsen tagit upp 95 kg N/ha under hösten. Förklaringen var att immobilisering av kväve troligen skett då förfrukten var en gräsfrövall och stora mängder växtmassa (rötter och halm) hade plöjts ned. Det stor kväveupptaget på hösten kompenserade uppenbarligen för att det bara fanns 23 kg N/ha tillgängligt grödan under vår och sommar, då grundskörden (ogödslad raps) ändå blev hög och optimal kvävegiva var mindre än medelgivan i försöken.

Slutsatser
Högsta nettointäkten erhölls med höstraps som hade en bra förfrukt (ärter) eller fått stallgödsel innan sådd, då den gav högre skörd och hade lägre optimal kvävegiva på våren. Ett samband mellan skörd och kväveupptag på hösten visade att höstrapsen bör ha 75-100 kg N/ha upptaget på hösten för bästa effekt på skörden. Kväveupptaget på hösten hade stor betydelse för optimal kvävegiva på våren, vid stigande kväveupptag på hösten bör man minska kvävegivan på våren. Bästa gödslingsmodellen visade att optimal kvävegiva på våren för en plats kan beräknas genom att uppskatta tre faktorer: N-upptaget på hösten, växttillgängligt kväve under vår-sommar och skördenivå. Även modeller med enbart två faktorer (N-upptag på hösten och växttillgängligt kväve vår-sommar) eller en faktor (N-upptag höst) hade en större potential för beräkning av optimal kvävegiva på våren i jämförelse med att använda sig av faktorerna skörd och växttillgängligt kväve vår-sommar, vilket kan jämställas med dagens beräkningsmetod. Ytterligare försök behövs för att göra modellerna mer stabila.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress