Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kväveutlakning i förhållande till gödslingsnivå och grödans upptag på olika jordar

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833486
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 2 april 2014
Huvudsökande: Sofia Delin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: sofia.delin@mark.slu.se
Telefon: 0511-67235
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att se hur utlakning påverkas av gödsling strax under och över ekonomiskt optimum. Som ett komplement till ett projekt på lättjord, studerades utlakningen på lerjord på Lanna försöksstation i Västergötland i tre ettåriga försök under 2009-2011. Skörd och kväveutlakning bestämdes i fem led med olika kvävegödslingsnivåer mellan 0-180 kg N per ha. Utlakningen mättes från separat dränerade rutor. Utifrån vattnets kvävekoncentration och uppmätt avrinning beräknades utlakningen. I likhet med försöken på lättjord fann man i två av försöken att utlakningen inte påverkades nämnvärt så länge den leder till en skördeökning på åtminstone 10 kg kärna per kg kväve. Över denna gödslingsnivånivå avtog skörderesponsen och utlakningen ökade något. I det tredje försöket, kom stora nederbördsmängder strax efter gödsling på torr och sprucken jord. Detta ledde till man fick en liten ökning av utlakningen redan vid lägre gödslingnivåer och en kraftigare ökning vid högre gödslingsnivåer detta år.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ökad kväveutlakning först vid gödsling över ekonomiskt optimum

Kvävegödsling är den viktigaste insatsen för att nå hög skörd i många grödor. Samtidigt leder för höga gödslingsnivåer till ökat läckage till omgivningen där det orsakar problem med övergödning. Hur mycket kan man gödsla utan att påverka utlakningen? Detta har man undersökt i tre försök på lerjord i Västergötland. I ett tidigare projekt har detta undersökts i tre försök på lättjord i samma område.

För att studera nitratutlakningen efter olika kvävegödslingsnivåer och skörderespons, anlades fältförsök i havre 2007, 2008 och 2009 på en sandjord samt 2009, 2010 och 2011 på en lerjord i Västergötland.

Försök på lättjord 2007-2009
På SLU’s försöksgård Götala utanför Skara studerades utlakning efter gödsling till havre på ett fält med måttligt mullhaltig grovmo. Utlakningen studerades i ett försök per år i havre med sju kvävegödslingsnivåer mellan 0-135 kg N per ha. Markvattnet provtogs med keramiska sugceller placerade på 80 cm djup. Utifrån koncentrationen av nitrat och uppmätt avrinning beräknades nitratutlakningen. I dessa försök studerades endast nitratutlakning, då sugcellerna inte tar upp större kväveföreningar.


Försök på lerjord 2009-2011
På Lanna försöksstation väster om Skara, studerades utlakningen på ett par olika fält med måttligt mullhaltig styv lera (2009 och 2011) och mellan lera (2010). Skörd och kväveutlakning bestämdes i fem led med olika kvävegödslingsnivåer mellan 0-180 kg N per ha. Utlakningen mättes från separat dränerade rutor. Avrinningen mäts från de separat dränerade försöksrutorna med vippkärl. En viss andel av vattnet samlas upp i dunkar. Vattnet i dessa skickas regelbundet för kemisk analys. Utifrån vattnets kvävekoncentration och uppmätt avrinning från varje ruta kunde utlakningen beräknas. Här studerades den totala kväveutlakningen (inklusive större kväveföreningar).
På båda platserna flyttades försöken mellan ytor, för att endast studera effekten av gödsling ett enskilt år och inte ackumulerade effekter från flera år. Utlakningseffekter under 14 månader efter gödsling (t.o.m. juni efterföljande år) beaktats.

Resultat
I fem av försöken fann man att kvävegödslingsnivån till stråsäd inte påverkar utlakningen nämnvärt så länge den leder till en skördeökning på åtminstone 10 kg kärna per kg kväve. Över denna gödslingsnivånivå avtog skörderesponsen och nitratutlakningen ökade gradvis. Beroende på aktuella priser, sammanfaller detta ganska väl med ekonomiskt optimum. Att gödsla ekonomiskt optimalt kan alltså vara det bästa både för plånboken och för vattenkvaliteten.
Men utlakningen kan påverkas något, även vid lägre gödslingsnivåer. I det sjätte försöket, som låg på lerjord, regnade det kraftigt alldeles efter gödsling. Detta ledde till att en del kväve läckte ut snabbt, förmodligen via sprickor i marken. Under år med kraftigt regn direkt efter gödsling kan alltså utlakningen påverkas även vid lite lägre gödslingsnivåer, men de betydande effekterna är även då vid riktigt höga gödslingsnivåer.

Utmaningen är att pricka rätt gödslingsnivå
Att gödsla ekonomiskt optimalt, kan alltså även innebära minimerad utlakning, åtminstone per kg producerad spannmål. Problemet är att veta hur bra skörden kommer att svara på gödslingen på den aktuella platsen vid det aktuella tillfället. För detta finns flera hjälpmedel, såsom nollrutor som visar markens kväveleverans och Yara N-sensor som är ett hjälpmedel för att anpassa gödslingen till variationen i kvävegödslingsbehov inom enskilda fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress