Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133026
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 september 2015
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Beviljade medel: 740 000 SEK

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten eller skörd mellan såtider, oavsett gödselmedel. Kvävegödsling vid sådd gav merskördar på 360-740 kg/ha. Den årliga nitratutlakningen var 50 % lägre efter tidig sådd jämfört med sen, oavsett om höstraps såtts efter 1) spridning och nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) efter plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

Tidigt och sent sådd höstraps efter flytgödselspridning - effekter på skörd, kväveupptag på senhösten och kväveutlakning

Vi har i tidigare studier kunnat visa att kväveutlakningen inte ökat, när höstraps sådd vid normal till sen tidpunkt (15-30 augusti) strax efter plöjning, gödslats med 30 eller 60 kg per hektar mineralgödselkväve vid sådden. I dessa försök var kväveupptaget på hösten, 47 och 75 kg N/ha, och uppenbarligen tillräckligt för att inte mängden kväve i marken på senhösten och utlakningen skulle öka.

Hur stort kväveupptaget blir under hösten är beroende av såtidpunkt, temperatur och kväveleverans från marken. Risken finns att om man sår sent och hösten blir kort så hinner grödan inte ta upp allt kväve som finns i marken och det förloras genom utlakning. För att undersöka hur kväveutlakningen påverkas av tidig och sen sådd efter 1) tidig nedplöjning av flytgödsel och 2) tidig plöjning och mineralgödsel vid sådd, utfördes två försök i höstraps 2012/2013 och 2013/2014 på en lerig sandjord på Götala, SLU:s försöksgård utanför Skara i Västergötland.
Utförande av försöken
Förfrukten var en träda efter en tvåårig blandvall. Vallen sprutades med Glyfosat i juli och plöjdes efter att flytgödsel spridits 30 juli. Nötflytgödsel (60 och 100 kg total-N/ha år ett resp. två) spreds 30 juli både inför den tidiga sådden (1 augusti) och inför den sena sådden (20 augusti). Led med mineralgödsel plöjdes 30 juli och 60 kg N/ha (Axan) spreds vid respektive såtid. Höstrapsen gödslades med 100 kg N/ha på våren (Axan). Nitrat-koncentrationen i markvätskan mättes regelbundet genom att prov togs från sk. sugcelller som fanns på 80 cm djup i marken. För att beräkna kväveutlakningen användes avrinningen från ett närliggande utlakningsförsök med liknande jordart (Fotegården). Årsavrinningen, 1 juli-30 juni, var 190 mm (normalt) och som störst i perioden september-januari 2012/2013. Årsavrinningen 2013/2014 var låg, 120 mm och som störst i perioden december-februari.

Lika stort kväveupptag på senhösten och skörd oavsett såtid
Båda åren var kväveupptaget på senhösten lika stort oavsett såtidpunkt och om höstrapsen gödslats med flytgödsel eller mineralgödsel. Orsaken var att en lång och gynnsam höst 2012 gjorde att den sent sådda höstrapsen växte ikapp den tidigt sådda. På samma sätt gjorde en torrperiod mellan tidig och sen sådd 2013 att den sent sådda rapsen växte ikapp den tidigt sådda. Inga statistiska skördeskillnader fanns mellan tidig och sen sådd. På grund av torrperioder i juni och juli dessa år var vatten en skördebegränsade faktor som troligen bidrog till att sudda ut eventuella skillnader i skördepotential mellan såtider. Mycket ogräs ett år och utvintring på grund av för hög utsädesmängd ett annat, var faktorer som troligen också begränsade skördarna i tidigt sådda led. Skördeeffekten av flytgödsel eller mineralgödsel vid sådd av höstraps gav lika stor, 360-740 kg/ha i merskörd.
Tidig sådd kan minska kväveutlakningen med femtio procent
I tidigt sådd höstraps var årsutlakningen lika liten som i ogödslad höstraps båda åren, oavsett om flytgödsel (60 eller 100 kg total-N/ha) plöjts ner strax innan sådd eller mineralgödsel (60 kg N/ha) spridits vid sådd efter plöjning. Efter sen sådd var nitratkoncentrationerna i marken generellt högre än efter tidig. Det innebar att den årliga nitratutlakningen blev 52 % högre efter sen sådd jämfört med tidig, oavsett om höstraps såtts efter 1) nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Trolig orsak är att vid sådd 20 augusti efter plöjning 30 juli hinner kväve mineraliseras i marken och röra sig ner i profilen (tillsammans med ev. gödselkväve) där det inte länger är tillgängligt för grödan och sen utlakas.

Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress