Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning

Status: Avslutat
Projektnummer: H1343143
Kategori: Forskningsprogram | Matfågel
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 juni 2017
Huvudsökande: Anna Wallenbeck
Organisation: SLU
E-postadress: Anna.Wallenbeck@slu.se
Telefon: 018-674504
Medsökande: Jenny Yngvesson
Medsökande: Stefan Gunnarsson
Beviljade medel: 1 650 000 SEK

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in step 1 of the project is to map genotype by environment interactions in organic productions environments relevant under current conditions (KRAVs regulations). We want to assess interactions for broiler traits of high importance for productivity, animal welfare (incl. animal health) and environmental load. In step 2 of the project we look into the future and with the results of step1 and the principles for organic production (IFOAMs basic principles) as a basis, we will develop and evaluate a future production system. In this project we will evaluate both fast and slow growing broiler hybrids, as well as a dual-purpose breed (with potential for egg and meat production).

Målet med det här tvärvetenskapliga forskningsprojektet är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling för ekologisk slaktkycklingsproduktion i Sverige. Med utgångspunkt från dagens förutsättningar för ekologisk slaktkycklingproduktion syftar projektet till att analysera och hantera framtida utmaningar för producenterna. I steg 1 av projektet är målet att kartlägga genotyp-miljösamspel i ekologiska produktionsmiljöer relevanta för dagens förutsättningar (KRAVs regelverk). Vi vill studera samspel för egenskaper hos slaktkyckling som har stor betydelse för produktivitet, djurvälfärd (inkl. djurhälsa) och miljöbelastning. I steg 2 av projektet blickar vi framåt och med bas i resultaten från steg 1 och principerna för ekologisk produktion (IFOAMs basic standards) utvecklar och utvärderar vi ett framtida produktionssystem. I projektet kommer både snabb- och långsamväxande hybrider, samt en dual- purpose ras (med potential för ägg- och köttproduktion) att utvärderas.

Målet med projektet var att bidra med vetenskapligt baserad kunskap till utvecklingen av ekologisk slaktkycklingproduktion i Sverige. Djurvälfärd, produktions- och slaktresultat undersöktes för en snabbväxande och två mer långsamväxande raser i två olika studier; en studie i en kontrollerad miljö på en försöksgård och en studie i en miljö motsvarande den i kommersiell ekologisk kycklingproduktion. Resultaten pekar på behov av rasanpassade foderblandningar och att beteendemönstret hos fåglar av långsamväxande ras ligger närmare det naturliga beteendemönstret än motsvarande hos snabbväxande ras. Välfärdsbedömningar visade en låg välfärd hos fåglar av den snabbväxande rasen och en ökning av välfärdsproblem med stigande ålder hos fåglar av långsamväxande raser. Den exceptionellt höga andelen fåglar av den snabbväxande rasen som dog eller avlivades på grund av benproblem leder till slutsatsen att snabbväxande raser inte ska användas i kycklingproduktion med långa uppfödningstider.

Det råder i dag en större efterfrågan på ekologiskt slaktkycklingskött hos svenska konsumenter än vad som produceras. Trots en ökning de senaste åren är den svenska produktionen av ekologiskt slaktkycklingkött liten och behovet av utveckling av produktionsformen stor. Målet med det här projektet var att bidra till utvecklingen av ekologisk slaktkycklingproduktion i Sverige med vetenskapligt baserad kunskap om ras-valets inverkan på produktionen. Djurvälfärd, produktions- och slaktresultat undersöktes hos kycklingar av en snabbväxande och två mer långsamväxande raser i två olika studier; en studie som genomfördes i en kontrollerad miljö på en försöksgård och en studie som genomfördes i en miljö motsvarande kommersiell ekologisk kycklingproduktion.

Resultaten från projektet visar att optimal proteinnivå och proteinkvalitet i fordrat skiljer sig mellan raser och att det inte alltid är den högsta nivån eller kvalitén som ger bäst tillväxt. Det är därför viktigt att man utvecklar rasspecifika foderblandningar och anpassar dessa efter varje gårds förutsättningar. Snabbväxande raser har som förväntat en högre tillväxt och foderomvandlingsförmåga än långsamväxande raser. Det betyder att resurseffektiviteten är sämre för långsamväxande raser som därmed också bidrar med en större miljöbelastning per kg producerat kött. För de långsamväxande raserna som undersöktes i projektet var variationen i tillväxt och slaktvikt inom ras stor. En stor variation kan få negativa ekonomiska konsekvenser för producenten om en för stor andel av kycklingarna hamnar utanför det bäst betalda slaktviktsintervallet.

En av grundidéerna inom ekologisk djuruppfödning är att djuren ska ha möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Att sitta på sittpinne över marknivå är ett viktigt naturligt beteende för hönsfåglar. I den här studien använde fåglarna av snabbväxande ras sittpinnarna i mindre utsträckning än fåglarna av långsamväxande ras. Orsaken var troligen inte brist på fåglarnas motivation att sitta på sittpinne, utan fysisk oförmåga att komma upp på sittpinnen på grund av stor kroppsvikt eller benproblem. Även det mer generella beteendemönstret hos fåglar av långsamväxande ras låg närmare det naturliga beteendemönstret jämfört med mönstret hos fåglar av snabbväxande ras.

Välfärdsbedömningar med Welfare Quality’s välfärds indikatorer (baserade på skötsel och djurbaserade indikatorer relaterade till inhysning, beteende och hälsa) visade en generellt låg välfärdsnivå hos fåglar av den snabbväxande rasen. Resultaten visade dessutom en ökning av välfärdsproblem hos fåglar av långsamväxande ras med stigande ålder som är av praktisk betydelse. Resultaten pekar på ett behov av ytterligare utveckling av inhysning och skötsel av långsamväxande kycklingraser under senare delen av uppfödningsperioden (efter vecka 4-5).

En exceptionellt hög andel av fåglarna av snabbväxande ras dog eller avlivades på grund av benproblem (10-20 %), med en markant ökning av problemen under den senare delen av uppfödningsperioden. Uppfödning av snabbväxande raser i produktionssystem med långa uppfödningstider så som i ekologisk produktion (10-12 veckor) medför därmed en oacceptabelt dålig djurvälfärd samtidigt som det stora bortfallet av djur får negativa konsekvenser för resurseffektivitet, miljöbelastning och produktionsekonomi. Den viktigaste slutsatsen från projektet är därför att snabbväxande kycklingraser som avlats fram för effektiv produktion i kontrollerade produktionsmiljöer och korta uppfödningsperioder (≤5 veckor) inte ska födas upp i system som har längre uppfödningstider.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress