Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning

Status: Avslutat
Projektnummer: H1343143
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 juni 2017
Huvudsökande: Anna Wallenbeck
Organisation: SLU
E-postadress: Anna.Wallenbeck@slu.se
Telefon: 018-674504
Medsökande: Jenny Yngvesson
Medsökande: Stefan Gunnarsson
Beviljade medel: 1 650 000 SEK

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in step 1 of the project is to map genotype by environment interactions in organic productions environments relevant under current conditions (KRAVs regulations). We want to assess interactions for broiler traits of high importance for productivity, animal welfare (incl. animal health) and environmental load. In step 2 of the project we look into the future and with the results of step1 and the principles for organic production (IFOAMs basic principles) as a basis, we will develop and evaluate a future production system. In this project we will evaluate both fast and slow growing broiler hybrids, as well as a dual-purpose breed (with potential for egg and meat production).

Målet med det här tvärvetenskapliga forskningsprojektet är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling för ekologisk slaktkycklingsproduktion i Sverige. Med utgångspunkt från dagens förutsättningar för ekologisk slaktkycklingproduktion syftar projektet till att analysera och hantera framtida utmaningar för producenterna. I steg 1 av projektet är målet att kartlägga genotyp-miljösamspel i ekologiska produktionsmiljöer relevanta för dagens förutsättningar (KRAVs regelverk). Vi vill studera samspel för egenskaper hos slaktkyckling som har stor betydelse för produktivitet, djurvälfärd (inkl. djurhälsa) och miljöbelastning. I steg 2 av projektet blickar vi framåt och med bas i resultaten från steg 1 och principerna för ekologisk produktion (IFOAMs basic standards) utvecklar och utvärderar vi ett framtida produktionssystem. I projektet kommer både snabb- och långsamväxande hybrider, samt en dual- purpose ras (med potential för ägg- och köttproduktion) att utvärderas.

Målet med projektet var att bidra med vetenskapligt baserad kunskap till utvecklingen av ekologisk slaktkycklingproduktion i Sverige. Djurvälfärd, produktions- och slaktresultat undersöktes för en snabbväxande och två mer långsamväxande raser i två olika studier; en studie i en kontrollerad miljö på en försöksgård och en studie i en miljö motsvarande den i kommersiell ekologisk kycklingproduktion. Resultaten pekar på behov av rasanpassade foderblandningar och att beteendemönstret hos fåglar av långsamväxande ras ligger närmare det naturliga beteendemönstret än motsvarande hos snabbväxande ras. Välfärdsbedömningar visade en låg välfärd hos fåglar av den snabbväxande rasen och en ökning av välfärdsproblem med stigande ålder hos fåglar av långsamväxande raser. Den exceptionellt höga andelen fåglar av den snabbväxande rasen som dog eller avlivades på grund av benproblem leder till slutsatsen att snabbväxande raser inte ska användas i kycklingproduktion med långa uppfödningstider.

Det råder i dag en större efterfrågan på ekologiskt slaktkycklingskött hos svenska konsumenter än vad som produceras. Trots en ökning de senaste åren är den svenska produktionen av ekologiskt slaktkycklingkött liten och behovet av utveckling av produktionsformen stor. Målet med det här projektet var att bidra till utvecklingen av ekologisk slaktkycklingproduktion i Sverige med vetenskapligt baserad kunskap om ras-valets inverkan på produktionen. Djurvälfärd, produktions- och slaktresultat undersöktes hos kycklingar av en snabbväxande och två mer långsamväxande raser i två olika studier; en studie som genomfördes i en kontrollerad miljö på en försöksgård och en studie som genomfördes i en miljö motsvarande kommersiell ekologisk kycklingproduktion.

Resultaten från projektet visar att optimal proteinnivå och proteinkvalitet i fordrat skiljer sig mellan raser och att det inte alltid är den högsta nivån eller kvalitén som ger bäst tillväxt. Det är därför viktigt att man utvecklar rasspecifika foderblandningar och anpassar dessa efter varje gårds förutsättningar. Snabbväxande raser har som förväntat en högre tillväxt och foderomvandlingsförmåga än långsamväxande raser. Det betyder att resurseffektiviteten är sämre för långsamväxande raser som därmed också bidrar med en större miljöbelastning per kg producerat kött. För de långsamväxande raserna som undersöktes i projektet var variationen i tillväxt och slaktvikt inom ras stor. En stor variation kan få negativa ekonomiska konsekvenser för producenten om en för stor andel av kycklingarna hamnar utanför det bäst betalda slaktviktsintervallet.

En av grundidéerna inom ekologisk djuruppfödning är att djuren ska ha möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Att sitta på sittpinne över marknivå är ett viktigt naturligt beteende för hönsfåglar. I den här studien använde fåglarna av snabbväxande ras sittpinnarna i mindre utsträckning än fåglarna av långsamväxande ras. Orsaken var troligen inte brist på fåglarnas motivation att sitta på sittpinne, utan fysisk oförmåga att komma upp på sittpinnen på grund av stor kroppsvikt eller benproblem. Även det mer generella beteendemönstret hos fåglar av långsamväxande ras låg närmare det naturliga beteendemönstret jämfört med mönstret hos fåglar av snabbväxande ras.

Välfärdsbedömningar med Welfare Quality’s välfärds indikatorer (baserade på skötsel och djurbaserade indikatorer relaterade till inhysning, beteende och hälsa) visade en generellt låg välfärdsnivå hos fåglar av den snabbväxande rasen. Resultaten visade dessutom en ökning av välfärdsproblem hos fåglar av långsamväxande ras med stigande ålder som är av praktisk betydelse. Resultaten pekar på ett behov av ytterligare utveckling av inhysning och skötsel av långsamväxande kycklingraser under senare delen av uppfödningsperioden (efter vecka 4-5).

En exceptionellt hög andel av fåglarna av snabbväxande ras dog eller avlivades på grund av benproblem (10-20 %), med en markant ökning av problemen under den senare delen av uppfödningsperioden. Uppfödning av snabbväxande raser i produktionssystem med långa uppfödningstider så som i ekologisk produktion (10-12 veckor) medför därmed en oacceptabelt dålig djurvälfärd samtidigt som det stora bortfallet av djur får negativa konsekvenser för resurseffektivitet, miljöbelastning och produktionsekonomi. Den viktigaste slutsatsen från projektet är därför att snabbväxande kycklingraser som avlats fram för effektiv produktion i kontrollerade produktionsmiljöer och korta uppfödningsperioder (≤5 veckor) inte ska födas upp i system som har längre uppfödningstider.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress