Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-23-573
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling Kött Mjölk Socker
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 29 oktober 2019
Huvudsökande: Faruk Djodjic
Organisation: Faruk Djodjic
E-postadress: faruk.djodjic@slu.se
Telefon: +46737445966
Medsökande: Helena Elmquist
Beviljade medel: 2 843 352 SEK

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to develop farm-specific measures to reduce impacts on aquatic environment. Thus, we want to shape abatement programs based on local conditions, equip farmers with information, data, knowledge and self-confidence to adapt counter-measures to provide maximum effect both for the environment and farms profitability. Pilot areas that we will focus on are 16 farms included in “Odling i Balans” (OIB) project. We believe that this approach is completely in line with The Swedish Farmers' Foundation for Agricultural Research challenge 'Best Practice' in general, and especially with the point about the further development of pilot farms that combines production, research and demonstration of new technologies.

I detta projekt vill vi ta tillvara lantbrukarnas egna erfarenheter, kunskaper, mål och visioner och kombinera dem med den bästa tillgängliga information kring lokalspecifika topografiska, hydrologiska, pedologiska, agronomiska förutsättningar och modelleringsresultat för att ta fram ett gårdsspecifikt åtgärdsprogram för att minska fosforförluster. Således vill vi skräddarsy ett åtgärdsprogram utifrån gårdarnas förutsättningar, utrusta lantbrukaren med information, bakgrundsdata, kunskap och självtillit för att anpassa åtgärder så att de ger högst effekt och en positiv påverkan på företagets lönsamhet. Studieområden som vi kommer att fokusera på är 16 pilotgårdarna som ingår i projektet Odling i Balans (OiB). Vi tror att detta tillvägagångssätt är helt i linje med utmaningen ”Best practice” i allmänhet, och i synnerhet punkten om vidareutveckling av pilotgårdar som kombinerar produktion, forskning och demonstration av ny teknik.

I detta projekt har vi kombinerat den bästa tillgängliga information kring lokalspecifika topografiska, hydrologiska, edafiska, agronomiska förutsättningar och modelleringsresultat med lantbrukarnas egna erfarenheter, kunskaper och visioner för att ta fram platsspecifika åtgärder för att minska förluster av fosfor (P). Projektet började med ett fokus på 16 Odling i Balans pilotgårdarna men resultat kunde skalas upp för att täcka merpart av svensk åkermark. En första grov uppdelning i gårdar med styvare lerjordar sårbara mot snabbtransporter i form av ytavrinning, erosion och makroporflöde och lättare, sandiga jordar sårbara mot förluster av löst P kan vara berättigad. Då styrfaktorer bakom fosforförlusterna mellan dessa två grupper av gårdar är olika kan denna uppdelning hjälpa utformning av lämpliga åtgärdsplaner. Den höga variabiliteten i P-förlusterna kräver dock hänsynstagande till lokala förutsättningar för att optimera placering av motåtgärderna för att uppnå hög effektivitet.

Om att göra rätta saker, och att göra saker rätt – lantbrukaren som vattenförvaltaren

Naturen är komplex och mångfacetterad. Denna komplexitet speglas också vad det gäller förluster av näringsämnena, och framförallt fosfor, från fält till vattenrecipienter. Fosforförluster sker med en stor variation och beroende på topografi, jordart, hydrologi och inte minst lantbrukarens odlingsval. Dessa stora variationer är en utmaning men också en stor möjlighet: lyckas vi identifiera de känsligaste fälten kan vi fokusera motåtgärder för att åstadkomma störst nytta. Eller med en jämförande bild, om vi bryter vänsterben, så är den rätta åtgärden att gipsa just den på ett vedertaget sätt. Rätt åtgärd, på rätt plats enligt beprövad teknik. Därmed behöver vi inte gipsa varken högerbenet eller hela kroppen.
Göra rätta saker - rätt åtgärd på rätt plats
Den svåra uppgiften är att hitta och diagnosticera alla brutna ben och andra skavanker på mer än 2,5 miljoner hektar åkermark i Sverige. Den lokala kunskapen från lantbrukarna är därför helt avgörande och måste kombineras med de bäst tillgängliga data och kunskap för att både vara fältspecifik och rikstäckande. Gödselgivan måste anpassas till lokala förhållanden och grödans behov. Växtnäringsbalanser är ett enkelt och viktigt redskap för att optimera gödslingen. Tillsammans med lantbrukarna från 16 pilotgårdar som ingår i projektet Odling i Balans (OiB) har vi lyckats vidare utveckla, tillämpa, verifiera och sedan skala upp en modell för identifiering av erosion och ytavrinning på fältnivå. Erosion och ytavrinning utgör ett stort bidrag till totala fosforförlusterna under vissa topografiska- och jordförhållanden. I dag finns en riskkarta, tillgänglig till alla via Jordbruksverkets hemsida, som täcker mer än 90 % av Sveriges åkermark och omfattar tre södra vattendistrikt samt Dalälvens avrinningsområde. Denna riskkarta är zoombar så att lantbrukare och rådgivare kan titta på specifika fält eller delar av fält och utifrån kartan, lokal kunskap och egna erfarenheter diskutera möjliga och lämpliga åtgärder. De av modellen uppskattade förlusterna stämmer bra överens med de i miljöövervakningsprogrammen uppmätta förluster på fält- och avrinningsområdesnivå.
Å andra sidan, på lättare, sandigare jordar som inte är erosionsbenägna, är det andra faktorer som styr fosforförlusterna. Uppgifterna om fosforhalter i marken i kombination med markens innehåll av järn och aluminium är nödvändiga för att bedöma markens känslighet för fosforförluster. Höga fosforhalter och låga halter av järn och aluminium leder till en högre frigörelse och förluster av löst fosfor (fosfater). Våra resultat visar också att gödslingen på fält med låga järn- och aluminiumhalter kan vara ett kritiskt moment.
Göra saker rätt
Vår forskning och modellutveckling visar att det går att optimera åtgärdernas placering i landskapet och deras utformning för att bli bättre på att förhindra fosforförluster. Till exempel visar vi vikten av att utgå ifrån inkommande vattenvolymer och fosforhalter för att optimera placering och storlek av våtmarkerna och fosfordammarna. Baserat på det produceras kartorna som visar optimal placering i landskapet, storlek och potentiell effekt av anlagda våtmarker och fosfordammar. Lantbrukarna utrycker också att det i framtiden behövs fosforbalanser på fältnivå, och som bygger på automatiserad data för att lättare greppa hela bilden av fosforflödena.
Nya mät- och analysmetoder
I projektet testades också nya mät- och analysmetoder för att se hur dessa kan komplettera befintliga metoder. Vi har kunnat mäta vattnets grumlighet med 15-minuters intervall och sedan kunna översätta dessa värden till fosforhalter. Det ger en bättre förståelse av hur fosforförlusterna varierar i tid och rum. Genom passiva provtagare har vi kunnat samla sediment och vattenprover över längre tidsperioder och med lägre kostnader. Slutligen, med nya kemiska analysmetoder kunde vi bättre beskriva olika fosforformer i marken och i vatten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress