Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140229
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 14 mars 2016
Huvudsökande: Cecilia Sundberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: cecilia.sundberg@et.slu.se
Telefon: 018-671811
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av skogsbiomassa, salix och halm visades ha både klimatnytta och kunna vara lönsamt. Även användning av spillvärme från elproduktion från biogas har klimatnytta, men är bara lönsamt vid korta avstånd till ett fjärrvärmenät.

Produktion av värme till fjärrvärmenät kan vara en ny affärsmöjlighet för bioenergi från lantbruket, och det har vi undersökt i detta projekt. Fjärrvärme är Sveriges vanligaste uppvärmningssätt för bostäder. Fjärrvärme är oftast lokala monopol, där ett bolag äger både nätet och värmeanläggningarna. Detta ger inte det samhällsekonomiskt mest effektiva energisystemet och därför har man velat ändra regelverket för att släppa in fler värmeleverantörer i fjärrvärmenäten. Ny lagstiftning utreddes och debatterades under flera år. Den nya lag som antogs 2014 blev inte den bästa för värmeleverantörer, men numera måste fjärrvärmenätsägare i alla fall ta emot prima värme som levereras från tredje part, och betala skäligt för värmen. Vi har undersökt hur lantbruksföretag skulle kunna utnyttja detta, och vilken klimatnytta bioenergi från lantbruk skulle kunna ge.
Vi tog fram några systemalternativ som vi bedömde som intressanta. I en delstudie jämfördes olika sätt att producera värme för en ort med 1000 invånare. Värmeförsörjning med skogsbiomassa, halm och salix studerades. Salix var det alternativ som var bäst ur klimatsynpunkt, och halm var något bättre än skog. Salix är bättre därför att koldioxid binds in från atmosfären i skott, rötter och mark under energiskogens tillväxt, och blir delvis kvar en tid efteråt. Ekonomiskt var det mer fördelaktigt med en lantbrukarägd anläggning, än när lantbrukare bara levererar bränsle till en anläggning som andra äger.
I en annan delstudie studerades en biogasanläggning som producerar el på gården. Skulle det kunna löna sig att sälja värmeöverskottet därifrån till ett fjärrvärmesystem som ligger en bit där ifrån? Om biogasvärmen ersätter fossila bränslen så ger den klimatnytta, men det visade sig att kostnader för grävning av kulvert är stora i förhållande till ersättningen för värmen, så avståndet till fjärrvärmenätet får inte vara så långt om det ska vara lönsamt.
Sammantaget visade det sig möjligt att nå lönsamhet med lantbrukardrivna anläggningar som levererar värme till ett fjärrvärmesystem. Inför ett verkligt projekt bör dock vissa aspekter undersökas närmare. Investeringskostnaden är av avgörande betydelse för projektets lönsamhet, och bör därför studeras noga.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress