Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Livscykelanalys (LCA) av svenskt lammkött

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850356
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 5 juli 2012
Huvudsökande: Ulf Sonesson
Organisation: SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik
E-postadress: usn@sik.se
Telefon: 010-5166617
Beviljade medel: 380 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I en livscykelanalys (LCA) av svensk lammproduktion har SIK funnit att det är stora skillnader i miljöpåverkan mellan olika gårdar. Både höstlammsproduktion och vårlammsproduktion studerades, men för samtliga studerade typer av miljöpåverkan var skillnaderna mellan gårdar inom kategorierna större än mellan produktionssätten. Ekologisk produktion studerades också, men skillnader jämfört med konventionell produktion var liten. Användningen av åkermark per kg kött var större på de ekologiska gårdarna (men de konventionella gårdarna använde mer naturbetesmark), medan energianvändningen var större i konventionell produktion. Detta förklaras av två aspekter: i) mer användning av spannmål och koncentrat i de konventionella systemen och ii) användning av mineralgödsel i konventionell foderodling.
Studien grundar sig på en inventering av 10 lammgårdar i södra Sverige. Miljöpåverkan som studerades var klimatpåverkan, övergödning, försurning, pesticidanvändning samt användning av resurser.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet med detta projekt var att ta fram kunskap om miljöpåverkan från svensk lammköttsproduktion och hur påverkan kan minskas. Syftet var också att undersöka om vi kunde se några skillnader i miljöpåverkan mellan produktion av konventionella höstlamm, konventionella vårlamm och ekologiska höstlamm.

Resultat
Utsläpp och resursanvändning fram till gårdsgrind står för i stort sett hela miljöpåverkan från produktionen av lammkött, se Tabell 1. Endast för energianvändningen har det som händer efter att djuren lämnat gården – alltså slakt, kylning, förpackning och transport – viss betydelse. Vi ska dock komma ihåg att vi inte följt köttet ända fram till middagsbordet, utan endast till grossistlager.

Generellt var det mycket stora skillnader mellan de studerade gårdarna, även inom grupperna konventionella höstlamm, konventionella vårlamm och ekologiska vårlamm. Skillnaderna mellan gårdar inom grupperna överskuggade oftast skillnaderna mellan olika produktionssystem. Mellan produktionssystemen konventionella höstlamm och vårlamm kunde inga betydande skillnader observeras i de slutliga resultaten. Det visade sig också vid inventeringen att gränserna mellan grupperna, bl.a. beträffande slakttidpunkter, inte var så skarpa som vi hade förväntat oss.

Tio gårdar uppdelat på tre undergrupper var ett för litet material för att statistiska analyser skulle kunna göras på ett meningsfullt sätt. I de flesta fall kan vi inte heller se några tendenser till skillnader mellan produktionsformerna. I några fall ser vi dock indikationer till skillnader mellan konventionell produktion (av både höstlamm och vårlamm) och ekologisk, och det gäller områdena energianvändning och kvävebalanser. Resultat som ett genomsnitt av alla tio gårdar i studien visas i Tabell 1, per miljöpåverkanskategori och uppdelat på moment i produktionen.

Tabell 1. Livscykelanalysresultat för svensk lammproduktion, genomsnitt av tio gårdar i södra Sverige. Resultaten anges per kg kött med ben efter transport till grossistlager.

Totalt
Markanvändning, m2 118
Primär energianvändning, MJ-ekv 36
Pesticidanvändning, g a.s. 0,52
Utsläpp av växthusgaser, kg CO2-ekv 16
Bidrag till övergödning, g PO4-ekv 72
Bidrag till försurning, g SO2-ekv 122
Fotokemisk ozonbildning, g C2H4-ekv 2,6
Bidrag till ozonuttunning, mg CHC11 0,16

Metan från djurens fodersmältning stod för mer än hälften av växthusgasutsläppen. Även lustgas från stallgödsel och från mark bidrog betydligt till utsläppen. Att utsläppen från själva djuren och djurens gödsel utgör så stor del av växthusgasutsläppen gör att tillväxttakten och dödligheten i besättningen har stor betydelse för produktionens växthusgasutsläpp per kg kött. Spridningen i totala växthusgasutsläpp varierade mellan gårdarna från 11 till 26 kg CO2-ekvivalenter per kg kött. Det var alltså stora skillnader mellan gårdar, men inga tydliga skillnader i totala utsläpp mellan produktionsformerna konventionella höstlamm, konventionella vårlamm och ekologiska lamm. De stora skillnaderna visar att det finns en förbättringspotential för de gårdar som har de högsta utsläppen.

I ”markanvändning” ingår den totala jordbruksmarken för lammproduktionen, d.v.s. naturbetesmark och åkermark för produktion av eget foder och för inköpt foder, både i Sverige och utomlands. På de ekologiska gårdarna användes mer åkermark per kg kött än på de konventionella. Åkermark för produktion av spannmål och koncentrat var mindre för ekogårdarna, medan åkermarken för vallodling (slåtter och bete) var betydligt större jämfört med de konventionella gårdarna. Däremot användes i genomsnitt mer naturbetesmark för att producera lammkött på de konventionella gårdarna.

Det var betydande skillnader i energianvändning mellan de ekologiska och de konventionella gårdarna. Det finns framför allt två förklaringar: i) mer omfattande användning av spannmål och koncentrat i de konventionella systemen och ii) användning av mineralgödsel i konventionell foderodling.

Kvävebalanser beräknades för konventionella och ekologiska gårdar separat, per hektar för hela gården, inklusive avsalugrödor. Per hektar var det mycket större kväveflöden både in och ut på den konventionellt odlade marken, och även mycket större kväveöverskott (i medeltal 119 kg/ha, jämfört med 39 kg/ha på de ekologiska gårdarna). Kväveeffektiviteten, alltså kg kväve ut i produkter per kg kväve in med insatsvaror och deposition, var däremot ungefär lika för konventionell och ekologisk produktion (ca 25 %).

Metod
Livscykelanalys (LCA) har använts för att beräkna lammproduktionens miljöpåverkan. LCA är en metod för att beräkna en produkts miljöpåverkan sett till hela dess livscykel, från vaggan till graven. Denna studie inkluderar miljöeffekter från produktionskedjan från och med utvinning och produktion av insatsvaror till bl.a. foderodling, över produktion och transport av foder och andra insatsvaror till djurproduktionen, över emissioner från djur och gödsel, till och med slakt och transport, och stannar vid porten till grossistlagret.

De miljöpåverkanskategorier som ingår i studien är potentiellt bidrag till klimatpåverkan, övergödning försurning, fotokemisk ozonbildning, nedbrytning av ozonskiktet, pesticidanvändning samt användning av resurser i form av primär energi, mark, fosfor och kalium.

Studien bygger på uppgifter från tio fårgårdar i Skåne, i Västergötland och på Gotland. Sex av gårdarna drivs konventionellt, och av dessa har tre gårdar höstlamm och tre vårlamm. De fyra ekologiska gårdarna har till övervägande del höstlamm.

Ekonomisk allokering används för att fördela miljöbördan mellan kött och skinn, och 62 % av den beräknade miljöpåverkan tillskrivs köttet. Beräkningen gjordes utifrån kött- och skinnpriser enligt Scans avräkningsnoteringar under 2009 samt pris till lammproducenterna för de hantverksmässigt beredda skinnen samma år.

Den funktionella enhet som används som bas i de beräknade resultaten var 1 kg kött (slaktvikt, d.v.s. kött med ben) efter transport till grossistlager.

Slutsats och råd till näringen
Resultaten avgörs av balansen mellan miljöbelastning från insatsvaror och utsläpp från produktionen å den ena sidan och utbytet av kött och skinn å den andra. För att minska miljöbelastningen per kg kött behöver man uppmärksamma båda dessa sidor.

Exempel på förändringar som ökar utbytet av kött:
• Minskad dödlighet
• Ökad fruksamhet
• Snabbare tillväxt

Exempel på åtgärder som minskar mängden insatsvaror och utsläpp:
• Använd grovfoder av god kvalitet
• Undvik soja i fodret
• Minimera foderförluster och överutfodring
• Minimera kväveförlusterna från stallgödsel
• Använd inte överoptimala gödselgivor

Dessutom är det fördelaktigt om så mycket som möjligt av djuren kan tas till vara och göras värdefull, eftersom man då får ut mer av den miljöpåverkan som djurproduktionen genererar. Ökat tillvaratagande av skinn och ull skulle kunna vara sätt att minska den belastning som nu räknas till köttet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1611

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress