Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-21-775
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Växtodling Energi & biomassa
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 31 december 2019
Huvudsökande: Daniel Nilsson
Organisation: Daniel Nilsson
E-postadress: daniel.nilsson@slu.se
Telefon: 018-672669
Medsökande: Håkan Rosenqvist
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the future. The aim of this project is to compile a decision basis for
the farmers on how to improve the profitability of such fields. In the project, different types of costs will be calculated,
e.g. machinery costs, which will be estimated by means of a dynamic model for simulation of transports and in-field
driving patterns. The income will be calculated taking product prices and subsidies into account, including possible
payments for reduced nutrient leakage and sequestration of soil carbon. The economic profitability will be calculated
for traditional crops, as well as energy crops, fallow land and cultivation of Norway spruce. Comparisons will be
carried out for different regions in Sweden.

I Sverige finns det idag stora arealer åkermark som inte brukas aktivt. Skälen till detta kan vara att fälten är små och
dåligt arronderade, att bördigheten är låg, att de är avlägset belägna, m m. Dessa s.k. marginalmarker har ofta
negativ lönsamhet och riskerar att överges och växa igen. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsunderlag
för lantbrukarna så att de kan använda sina marginalmarker på ett mer lönsamt sätt. I projektet kommer olika
kostnader att beräknas; bl.a. kommer maskinkostnaderna att uppskattas för olika fälttyper med hjälp av en dynamisk
simuleringsmodell som simulerar körmönstren på fälten och transporterna mellan dessa. Intäkterna kommer att
beakta olika produktpriser och möjligheter till olika stöd, inklusive ersättning för minskat växtnäringsläckage och för
bindning av markkol. Lönsamheten kommer att analyseras för såväl traditionella grödor (t.ex. vall, vårkorn) som
energigrödor, träda och gran. Jämförelser görs för olika kommuner i landet.

I Sverige finns stora arealer åkermark som brukas med låg intensitet, kanske upp till en halv miljon hektar. Dessa s.k. marginalfält har ofta liten areal, oregelbunden form och låg bördighet. Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling på dessa fält. I projektet har en simuleringsmodell utvecklats som tar hänsyn till maskinarbetenas tidsåtgång utifrån fältens areal och form, och därmed kan man få fram fältspecifika maskinkostnader. Små odlingsfält har visat sig vara gynnsamma med avseende på upprätthållandet av ekosystemtjänster, t.ex. när det gäller mångfalden av flora och fauna. De ekonomiska beräkningarna visade att fältens areal och form har stor betydelse för lönsamheten och därmed valet av gröda och odlingsintensitet. Beräkningarna visade också att ett omkretsbaserat kantmeterstöd, jämfört med ett arealbaserat stödsystem, skulle kompensera för både ökade brukningskostnader och ökad leverans av ekosystemtjänster på de mindre fälten.

EN HALV MILJON HEKTAR MARGINALMARKER – VAD SKA VI HA DEM TILL?

I Sverige finns idag stora arealer åkermark som odlas med låg intensitet. Det kan vara så mycket som upp till en halv miljon hektar. I detta projekt har vi undersökt hur stor lönsamheten är för odling på sådana så kallade marginalfält. Vi undesökte fyra kommuner (Svalöv, Ronneby, Vingåker, Skellefteå) när det gäller fältens areal, form, transportavstånd och avkastningsnivå. Om man antar att ett marginalfält kan definieras som en åker med träda, låg-intensiv vallodling eller som en skyddszon längs ett vattendrag, visade det sig att Skellefteå och Vingåker hade större andel marginalfält än Svalöv och Ronneby, både när det gäller totalt antal och total areal. I alla de studerade kommunerna var den genomsnittliga arealen för marginalfälten 1-2 hektar.

När man beräknar vad det kostar att använda olika maskiner på ett fält, utgår man ofta från maskinkapaciteter som antas gälla oberoende av hur stort eller snirkligt (oregelbundet) fältet är. Genom att simulera maskinarbetena på en dator kan man få mer exakta uppgifter om hur lång tid det tar att göra olika arbetsuppgifter på ett utvalt fält. I detta projekt har en modell utvecklats för simulering av maskinarbeten på fälten. Tack vare detta kan man beräkna vad maskinarbetena kostar på enskilda fält.

Ekosystemtjänster beskriver naturens nyttor och bidrag till människors välbefinnande. Små odlingsfält har visat sig vara bra när det gäller ekosystemtjänster. Exempelvis blir det fler fåglar, insekter och ovanliga växter när arealerna blir mindre. En viktig egenskap hos fälten när det gäller ekosystemtjänster är hur stor omkretsen är i förhållande till arealen. Ju större omkrets fälten har i förhållande till arealen, desto större mångfald av de olika djuren och växterna. En annan sorts ekosystemtjänst är inlagring av kol i marken. Genom att välja rätt grödor och odlingsmetoder kan åkrarna binda kol i marken istället för att kolet hamnar i atmosfären som koldioxid.

Våra beräkningar visade att fältens areal och form har stor betydelse för hur lönsamt det är att odla olika grödor. Kostnaderna var höga på marginalmarkerna, vilket innebär att det blir dyrt att använda dessa för produktion av mat. Flera av maskinarbetena på fält med spannmål och vall var ungefär dubbelt så dyra på de minsta fälten, jämfört med fält på 6 hektar.

För flera grödor var lönsamheten per hektar högre för låg-intensiv odling (t.ex. odling utan kvävegödsling) jämfört med intensiv odling. Däremot var produktionskostnaden per ton lägre för intensiv odling jämfört med låg-intensiv odling. Resultaten visade alltså att små och oregelbundna fält bör odlas med lägre intensitet än stora fält med bra fältform.

Vi visade också att användning av marginalfälten kan ifrågasättas ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Skälen är att det krävs mer insatser per ton producerad vara, d.v.s. det blir högre produktionskostnader, samtidigt som man får mindre skördar, d.v.s. det blir lägre intäkter. Om man ser det krasst företagsekonomiskt, utan olika ekonomiska stöd, borde större delen av marginalfälten planteras med gran, eller användas för ändamål som inte har studerats i detta projekt.

Ett stöd som baseras på skiftenas omkrets (kantmeterstöd) kan minska skillnaderna i lönsamhet mellan stora och små oregelbundna fält. Ett kantmeterstöd skulle, jämfört med ett arealbaserat stödsystem (t.ex. nuvarande gårdsstöd), kompensera för ökade brukningskostnader och bidra till fler ekosystemtjänster på de mindre fälten. Marginalfälten skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett stöd som är proportionellt mot arealen. Med ett kantmeterstöd minskar behovet av kompensationsstödet, som är avsett att kompensera för mindre gynnsamma brukningsförutsättningar.

När det gäller ett eventuellt kolinlagringsstöd, visade beräkningarna att ett sådant stöd skulle kunna få stor betydelse för valet av gröda, men då behöver stödbeloppen åtminstone vara högre än nuvarande priser på EU:s utsläppsrätter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress