Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lugn och säker hantering av utegående djur – en effektiv åtgärd för att förbättra arbetsmiljön och undvika farliga situationer

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246019
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Qiuqing Geng
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: qiuqing.geng@jti.se
Telefon: 010 516 6927
Medsökande: Sophie Atkinson
Medsökande: Eva Salomon
Beviljade medel: 990 000 SEK

During the last 2 years, 5 fatalities have occurred at handling of cattle in Sweden. In Australia, regular courses on low stress stock handling (LSS-method) are given to farmers, which has recently been successfully adapted and launched in Sweden. The LSS-method is adapted to cattle temperament, age, sex, type of production, and facilities at hand. Cattle handled with LSS-method, learn to respect their handlers reducing the risk of stress situations causing the flight or fight response in the animals.This project aims to educate and evaluate a group of Swedish farmers with cattle on free range to use LSS-method to improve safety and reduce stress in both humans and animals. Interaction between human and animal (stress levels: heart frequency, behaviour and work time) will be recorded in periods before and after training. Phases such as moving to from pasture, weaning, separating bulls from cows and transporting of the cattle will be investigated.

Under de senaste 2 åren har 5 dödliga olyckor inträffat vid hantering av nötkreatur i Sverige. I Australien erbjuds bönder utbildning i boskapshantering med låg stressnivå (LSS-metod), som introducerats i Sverige och rönt positiv respons från deltagande bönder. LSS-metoden är anpassad till djurens temperament, ålder, kön, typ av produktion och befintlig anläggning. Nötkreatur som hanteras enligt LSS-metod lär sig att respektera djurskötaren, vilket minskar risken för stressituationer som kan utlösa flykt eller kamp beteende hos djuret. Detta projekt syftar till att utbilda och utvärdera bönder som hanterar nötkreatur utomhus i LSS-metoden för att förbättra säkerheten genom att minska stress hos människa och djur. Samspelet mellan människa och djur (stressnivå: hjärtfrekvens, beteende och arbetstidsstudier) dokumenteras före och efter utbildning. Arbetsmomenten flytt till/från bete, separering av tjur, ko och kalv, sortering och transport av djur ingår i studien.

En metod i att hantera nötkreatur Low Stress Stockhandling (LSS) har testats i Sverige och metoden bygger på förståelsen om djurens naturliga beteende. Projektet har syftat till att utbilda och utvärdera djurskötare i LSS för förbättrad säkerhet vid hantering av nötkreatur utomhus genom att minska stress hos människa och djur. Djurskötare vid tio gårdar utbildades teoretiskt och praktiskt i LSS-metoden. Samspelet mellan människa och djur (hjärtfrekvens, beteende och arbetstid) utvärderades före och efter utbildningen. Efter LSS-kursen använde djurskötarna mer kroppsspråk och mindre fysiska påtryckningar vid hantering av djuren. De tänkte generellt mer på säkerhet vid hantering, var mer medvetna om vilka risker de utsatte sig för och upplevde att de kunde slappna av mer nu jämfört med innan kursen. Nötkreaturen som hanterades enligt LSS minskade sina negativa beteenden och därmed minskade riskfyllda situationer. Placering och storlek på insamlingsfållor behöver dock studeras vidare.

Lugn och säker hantering av utegående nötkreatur kan minska arbetsolyckor

Varje år dör mellan 2-3 personer i Sverige i samband med arbete med lösgående nötkreatur och skadeanmälningarna är många fler. I syfte att sprida kunskap bland djurskötare om hur man kan minska riskerna vid arbete med utegående djur, har forskare på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans testat och utvärderat LSS-metoden (Low Stress Stock-handling), som utvecklades i USA på 1990-talet. Djurskötare vid tio gårdar med nötkött- och mjölkproduktion utbildades teoretiskt och praktiskt i LSS-metoden, med gott resultat.
LSS-metoden utgår från kunskap om djurens naturliga flockbeteende, och lär djurskötaren att hantera djur med ett tydligt kroppsspråk i stället för påtryckningar, skrik och tvång. Arbetssättet skapar ett förtroende mellan människa och djur, vilket minskar risken för att man triggar djurens flykt- eller kampreflexer och därmed också minskar risken för farliga situationer.
Djurskötarna i studien utbildades gruppvis under två dagar. De arbetsmoment som studerades var flyttning av djur mellan hagar, separering av tjur, ko och kalv på betesmark och hemtagning av djur från bete. För att undersöka eventuella effekter av utbildningen i LSS, observerade man djurskötarnas och djurens beteende både före och efter LSS-kursen, till exempel hur ofta djur och djurskötare betedde sig på ett sådant sätt som ansågs försvåra arbetet eller riskera att skada djur och/eller djurskötare. Före LSS-kursen noterades ”negativa djurbeteenden” (djuret flyr, vänder, vägrar, tränger sig förbi djurskötare, sparkar eller stångas osv) på alla gårdar utom en. Efter kursen hade samtliga gårdar minskat sina negativa djurbeteenden, varav tre gårdar helt och hållet.
Utvärderingen av LSS-kursen gjordes vid två tillfällen. Dels efter fyra månader vid ett återbesök på gården, dels efter ett år genom enkät och telefonintervjuer med de deltagande djurskötarna. Vid återbesöket konstaterade forskarna att djurskötarna hade blivit bättre på att använda sitt kroppsspråk vid djurhanteringen, med mindre fysiska påtryckningar, samt blivit bättre på att hantera djuren utan hjälp av foderhink.
Vid telefonintervjuerna uppgav djurskötarna generellt att de efter genomgången kurs tänker mer på säkerhet vid hantering och är mer medvetna om vilka risker de utsätter sig för. På sex av gårdarna uppgav de att kursen har gjort att de känner sig säkrare vid djurhanteringen. En av de viktigaste lärdomarna från kursen var enligt djurskötarna att inte pressa djuren för hårt, att låta djuren få tid att reflektera och agera i egen takt.
Även om underlaget för den här studien var begränsat, tyder projektresultatet på att LSS-metoden kan minska antalet riskfulla och negativa beteenden hos djur och därmed också minska risken för att djurskötare ska råka ut för arbetsolyckor.
I projektet observerades dock några faktorer som påverkar säkerheten vid djurhantering, och som skulle behöva studeras vidare. Det är sådant som placeringen, utformning och storleken på insamlingsfållor, antal och typer av sorteringsgrindar och hur drivningsgator ska utformas och placeras i fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress