Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lugn och säker hantering av utegående djur – en effektiv åtgärd för att förbättra arbetsmiljön och undvika farliga situationer

Status: Avslutat
Projektnummer: V1246019
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Qiuqing Geng
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: qiuqing.geng@jti.se
Telefon: 010 516 6927
Medsökande: Sophie Atkinson
Medsökande: Eva Salomon
Beviljade medel: 990 000 SEK

During the last 2 years, 5 fatalities have occurred at handling of cattle in Sweden. In Australia, regular courses on low stress stock handling (LSS-method) are given to farmers, which has recently been successfully adapted and launched in Sweden. The LSS-method is adapted to cattle temperament, age, sex, type of production, and facilities at hand. Cattle handled with LSS-method, learn to respect their handlers reducing the risk of stress situations causing the flight or fight response in the animals.This project aims to educate and evaluate a group of Swedish farmers with cattle on free range to use LSS-method to improve safety and reduce stress in both humans and animals. Interaction between human and animal (stress levels: heart frequency, behaviour and work time) will be recorded in periods before and after training. Phases such as moving to from pasture, weaning, separating bulls from cows and transporting of the cattle will be investigated.

Under de senaste 2 åren har 5 dödliga olyckor inträffat vid hantering av nötkreatur i Sverige. I Australien erbjuds bönder utbildning i boskapshantering med låg stressnivå (LSS-metod), som introducerats i Sverige och rönt positiv respons från deltagande bönder. LSS-metoden är anpassad till djurens temperament, ålder, kön, typ av produktion och befintlig anläggning. Nötkreatur som hanteras enligt LSS-metod lär sig att respektera djurskötaren, vilket minskar risken för stressituationer som kan utlösa flykt eller kamp beteende hos djuret. Detta projekt syftar till att utbilda och utvärdera bönder som hanterar nötkreatur utomhus i LSS-metoden för att förbättra säkerheten genom att minska stress hos människa och djur. Samspelet mellan människa och djur (stressnivå: hjärtfrekvens, beteende och arbetstidsstudier) dokumenteras före och efter utbildning. Arbetsmomenten flytt till/från bete, separering av tjur, ko och kalv, sortering och transport av djur ingår i studien.

En metod i att hantera nötkreatur Low Stress Stockhandling (LSS) har testats i Sverige och metoden bygger på förståelsen om djurens naturliga beteende. Projektet har syftat till att utbilda och utvärdera djurskötare i LSS för förbättrad säkerhet vid hantering av nötkreatur utomhus genom att minska stress hos människa och djur. Djurskötare vid tio gårdar utbildades teoretiskt och praktiskt i LSS-metoden. Samspelet mellan människa och djur (hjärtfrekvens, beteende och arbetstid) utvärderades före och efter utbildningen. Efter LSS-kursen använde djurskötarna mer kroppsspråk och mindre fysiska påtryckningar vid hantering av djuren. De tänkte generellt mer på säkerhet vid hantering, var mer medvetna om vilka risker de utsatte sig för och upplevde att de kunde slappna av mer nu jämfört med innan kursen. Nötkreaturen som hanterades enligt LSS minskade sina negativa beteenden och därmed minskade riskfyllda situationer. Placering och storlek på insamlingsfållor behöver dock studeras vidare.

Lugn och säker hantering av utegående nötkreatur kan minska arbetsolyckor

Varje år dör mellan 2-3 personer i Sverige i samband med arbete med lösgående nötkreatur och skadeanmälningarna är många fler. I syfte att sprida kunskap bland djurskötare om hur man kan minska riskerna vid arbete med utegående djur, har forskare på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans testat och utvärderat LSS-metoden (Low Stress Stock-handling), som utvecklades i USA på 1990-talet. Djurskötare vid tio gårdar med nötkött- och mjölkproduktion utbildades teoretiskt och praktiskt i LSS-metoden, med gott resultat.
LSS-metoden utgår från kunskap om djurens naturliga flockbeteende, och lär djurskötaren att hantera djur med ett tydligt kroppsspråk i stället för påtryckningar, skrik och tvång. Arbetssättet skapar ett förtroende mellan människa och djur, vilket minskar risken för att man triggar djurens flykt- eller kampreflexer och därmed också minskar risken för farliga situationer.
Djurskötarna i studien utbildades gruppvis under två dagar. De arbetsmoment som studerades var flyttning av djur mellan hagar, separering av tjur, ko och kalv på betesmark och hemtagning av djur från bete. För att undersöka eventuella effekter av utbildningen i LSS, observerade man djurskötarnas och djurens beteende både före och efter LSS-kursen, till exempel hur ofta djur och djurskötare betedde sig på ett sådant sätt som ansågs försvåra arbetet eller riskera att skada djur och/eller djurskötare. Före LSS-kursen noterades ”negativa djurbeteenden” (djuret flyr, vänder, vägrar, tränger sig förbi djurskötare, sparkar eller stångas osv) på alla gårdar utom en. Efter kursen hade samtliga gårdar minskat sina negativa djurbeteenden, varav tre gårdar helt och hållet.
Utvärderingen av LSS-kursen gjordes vid två tillfällen. Dels efter fyra månader vid ett återbesök på gården, dels efter ett år genom enkät och telefonintervjuer med de deltagande djurskötarna. Vid återbesöket konstaterade forskarna att djurskötarna hade blivit bättre på att använda sitt kroppsspråk vid djurhanteringen, med mindre fysiska påtryckningar, samt blivit bättre på att hantera djuren utan hjälp av foderhink.
Vid telefonintervjuerna uppgav djurskötarna generellt att de efter genomgången kurs tänker mer på säkerhet vid hantering och är mer medvetna om vilka risker de utsätter sig för. På sex av gårdarna uppgav de att kursen har gjort att de känner sig säkrare vid djurhanteringen. En av de viktigaste lärdomarna från kursen var enligt djurskötarna att inte pressa djuren för hårt, att låta djuren få tid att reflektera och agera i egen takt.
Även om underlaget för den här studien var begränsat, tyder projektresultatet på att LSS-metoden kan minska antalet riskfulla och negativa beteenden hos djur och därmed också minska risken för att djurskötare ska råka ut för arbetsolyckor.
I projektet observerades dock några faktorer som påverkar säkerheten vid djurhantering, och som skulle behöva studeras vidare. Det är sådant som placeringen, utformning och storleken på insamlingsfållor, antal och typer av sorteringsgrindar och hur drivningsgator ska utformas och placeras i fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress