Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU

Status: Avslutat
Projektnummer: 0248006
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2002
Datum för slutrapport: 15 april 2016
Huvudsökande: Leif Klemedtsson
Organisation: Göteborgs Universitet
E-postadress: leif.klemedtsson@dpes.gu.se
Telefon: 031-786 26 32
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag eller mellan spannmål och raps. Emissionerna dominerades av emissioner utanför växtsäsongen, där kalla vintrar resulterade i låga vinteremissioner. Emissionerna var så små, en mycket liten del av den totala kvävecykeln, att det därmed var svårt att förbättra parameterisering av Coupmodellen med data från Lanna. Att emissionerna är väderberoende resulterar i kraftiga mellanårs-variationer, varför det behövs långsiktiga mätningar (minst 10 års data) för säkra medelvärden och dessa mätningar har startats inom ICOS (Integrated Carbon Observing System; www.icos-ri.eu). Lanna Forskningsstation är den enda svenska jordbruksstationen inom nätverket, till stor del tack vare detta projekt.

Lustgas (N2O) är ca 265 ggr mer potent växthusgas än koldioxid och har en mycket lång halveringstid i atmosfären (mer än 100 år), varför koncentrationen i atmosfären under lång tid kommer att vara hög även om tillförseln nu minskar. Enligt FNs klimatpanel (IPCC) måste den N2O-avgången som skapas från mänskliga aktiviteter kraftigt reduceras ned till 50 % av de som sker idag. Jordbruket orsakar de största N2O-emissionerna, såväl nationellt som internationellt, och dessa är kopplade till kvävegödslingen. All biomassaproduktion kräver kväve oavsett om det är mat eller biobränsle som produceras. Det är när kväve finns i överskott i förhållande till växtens behov som risken är stor att det bildas lustgas i jorden. Produktionen av gasen utförs av mikroorganismer när det är lite syre i marken. Kopplingen mellan biomassaproduktion och kväve gör att lustgas alltid kommer att avgå från odlingar, men att det också finns möjligheter att begränsa utsläppen.
Bakgrunden till vårt projekt var att Europeiska forskare med hjälp av modeller påstod att lustgasavgången från svenska lerjordar var mycket högre än på kontineten och att dessa dominerades av avgång under vintern. Vi ifrågasatte deras slutsats att avgången skulle vara högre än på kontinenten, men delade deras åsikt att avgången skulle ske vintern tid. Så, vårt mål med projektet var att mäta lusgasavgång (N2O) från spannmålsodling på lerjordar i Sverige och att använda dessa data för att förfina modeller som ska kunna beskriva hur olika brukningsformer påverkar avgången av gasen.
Det är stor skillnad i avgången mellan olika delar av fältet och över tiden. Avgången sker puls vis över året och så mycket som 80% av den årliga avgången kan ske under ett par dagar efter ett regn eller när marken tinar. Det är alltså svårt att på ett korrekt sätt mäta avgången av lustgas från ett fält. För att få säkra data måste man mäta kontinuerligt över dygnet året om, även på vintern. I detta projekt har vi använt mikrometeorlogiska metoder för att mäta avgången. Dessa bygger på att man mäter koncentrationsförändringar av gasen som blåser från fältet mot en mast. Vid masten mäter man även hur vinden ventilerar fältet. Med denna metod mäts avgången kontinuerligt samtidigt som vi får ett medelvärde för den rumsliga variationen över fältet. Avgången av lustgas är väderberoende och kan variera mycket mellan olika år. Detta innebär att man, som för utlakningsstudier, behöver långa tidsserier för att kunna ge säkra skötselrekommendationer.
Våra mätningar visade att emissionerna var låga, mycket lägre än de som redovisats i de Tyska simuleringarna och lägre än de som man beräknar med hjälp av de beräkningsverktyg som IPCC tagit fram för den årliga nationella rapporteringen av Sveriges växthusgasutsläpp. Emissionerna skedde huvudsakligen under vintern och utanför växtsäsongen. Avgången av lustgas var så låga att det inte gick att förfina vår processbaserade modell, CoupModellen, i dess sätt att beräkna N2O-avgången. Modellen har dock förfinats och testats i ett senare projekt som studerade lustgasavgången efter spridning av reningsverksslam i en energiskogsodling på åkermark. Avgången var där högre och därmed kunde modellen finjusteras så att den även kunde beskriva de låga emissionerna som skedde efter mineralgödselspridning. De senare var i samma storleksordning som de vi fann för stråsädsodlingen på Lanna.
I och med detta SLF-projekt har vi kunnat vara med och vidareutveckla mikrometeorologiska metoder för att mäta lustgas. Lanna-stationen är nu med i en Europeisk infrastruktur som har till uppgift att under lång tid (ca 20 år) mäta avgången av växthusgaser från olika ekosystem (www.icos-ri.eu) och är den enda svenska jordbruksstationen som är med i nätverket.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Immunprofylax hos gris
Caroline Fossum, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1250173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Infectious diseases can cause severe problems in pig breeding. Even subclinical infections can have a negative impact on both the performance and well being of the animals. Prophylactic mesures are therefore important, in particular due to the demand to keep the use o antibiotics at a low level. …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadeinsekter i äpple i samverkan med odlare, rådgivare, feromonproducenter och forskare
Marco Tasin, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: H1156188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Under 2012-2014 har en ny feromoner-förvirringsdispenser utvecklats, som är verksam på flera arter av vecklare, för praktisk användning i fruktodlingar. Den nya formelns effektivitet har mätts med hjälp av övervakningsfällor, fältexperiment med frisläppning och återfångst i burar i fält samt …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

In Sweden the situation with regard to antimicrobial resistance is more favorable than in most other countries. However, in dairy calves resistance to antimicrobials is common in generic E. coli and isolates are often multiresistant. Usually resistance is transferable and bacteria of the intestinal …

Läs mer

Hållbarhetsstudie på adrenokotrikotropt hormon (ACTH) i blodprov från häst
Inger Lilliehöök, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247096 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

Analysis of plasma adrenocorticotropic hormone (ACTH) is an important part in diagnosing PPID (equine pituitary pars intermedia dysfunction), Cushing's syndrome, which is a common disease in older horses. Analysis of human plasma ACTH is considered to require careful sample handling due to …

Läs mer

Kvävegödslingens inverkan på rotutvecklingen hos olika potatissorter
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

This project sought grants to analyze root samples taken in an earlier SLF project. The results of the previous project have shown interesting differences in root development between different potato varieties. In this project we investigate the nitrogen fertilization effect on root development of …

Läs mer

Glukokortikoider till häst - säker användning ur ett dopnings- och behandlingsperspektiv
Carina Ingvast-Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

Syftet var att för dexametason fastställa eventuellt samband mellan plasmakoncentration och effekt som är grunden för säker samt effektiv terapi och för antidopningsarbete, vilket tryggar en god hästvälfärd. Koncentrationen av dexametason och effekten på olika biomarkörer, både i plasma och i …

Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps
Lena Engström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2015

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten …

Läs mer

13C-bikarbonatmetoden - en non-invasiv, snabb och enkel metod för korrekt bestämning av energiförbrukning hos häst
Anne-Helene Tauson, Universitetet for miljø og biovitenskap

Projektnummer: H1047041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 september 2015

Projektet syftade till att utveckla 13C-bikarbonatmetoden (13CBT) för att bestämma energiförbrukning (EE) hos häst under normala levnadsbetingelser. Metoden validerades och därefter bestämdes EE i vila hos lätt- respektive normalfödda hästraser. Islandshästar hade signifikant lägre EE än …

Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda
Mikael Gilbertsson, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1033255 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2015

Tidsfönstret är kort för att säkerställa en väl etablerad höstoljeväxtgröda efter stråsäd i Sverige. Det är därför intressant att försöka etablera höstoljeväxter i den växande grödan. Syftet med studien var att utvärdera möjligheten att använda GPS-styrd Cameleonmaskin för att precisionsetablera …

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket - kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer
Mats Söderström, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233115 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2015

The aim is to develop and assess satellite-data based recommendations for supplementary nitrogen fertilization and fungicides in winter wheat. This is a two year project, the first year the focus will be on data collection, model development and analysis, and the second year we will test …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress