Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU

Status: Avslutat
Projektnummer: 0248006
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2002
Datum för slutrapport: 15 april 2016
Huvudsökande: Leif Klemedtsson
Organisation: Göteborgs Universitet
E-postadress: leif.klemedtsson@dpes.gu.se
Telefon: 031-786 26 32
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag eller mellan spannmål och raps. Emissionerna dominerades av emissioner utanför växtsäsongen, där kalla vintrar resulterade i låga vinteremissioner. Emissionerna var så små, en mycket liten del av den totala kvävecykeln, att det därmed var svårt att förbättra parameterisering av Coupmodellen med data från Lanna. Att emissionerna är väderberoende resulterar i kraftiga mellanårs-variationer, varför det behövs långsiktiga mätningar (minst 10 års data) för säkra medelvärden och dessa mätningar har startats inom ICOS (Integrated Carbon Observing System; www.icos-ri.eu). Lanna Forskningsstation är den enda svenska jordbruksstationen inom nätverket, till stor del tack vare detta projekt.

Lustgas (N2O) är ca 265 ggr mer potent växthusgas än koldioxid och har en mycket lång halveringstid i atmosfären (mer än 100 år), varför koncentrationen i atmosfären under lång tid kommer att vara hög även om tillförseln nu minskar. Enligt FNs klimatpanel (IPCC) måste den N2O-avgången som skapas från mänskliga aktiviteter kraftigt reduceras ned till 50 % av de som sker idag. Jordbruket orsakar de största N2O-emissionerna, såväl nationellt som internationellt, och dessa är kopplade till kvävegödslingen. All biomassaproduktion kräver kväve oavsett om det är mat eller biobränsle som produceras. Det är när kväve finns i överskott i förhållande till växtens behov som risken är stor att det bildas lustgas i jorden. Produktionen av gasen utförs av mikroorganismer när det är lite syre i marken. Kopplingen mellan biomassaproduktion och kväve gör att lustgas alltid kommer att avgå från odlingar, men att det också finns möjligheter att begränsa utsläppen.
Bakgrunden till vårt projekt var att Europeiska forskare med hjälp av modeller påstod att lustgasavgången från svenska lerjordar var mycket högre än på kontineten och att dessa dominerades av avgång under vintern. Vi ifrågasatte deras slutsats att avgången skulle vara högre än på kontinenten, men delade deras åsikt att avgången skulle ske vintern tid. Så, vårt mål med projektet var att mäta lusgasavgång (N2O) från spannmålsodling på lerjordar i Sverige och att använda dessa data för att förfina modeller som ska kunna beskriva hur olika brukningsformer påverkar avgången av gasen.
Det är stor skillnad i avgången mellan olika delar av fältet och över tiden. Avgången sker puls vis över året och så mycket som 80% av den årliga avgången kan ske under ett par dagar efter ett regn eller när marken tinar. Det är alltså svårt att på ett korrekt sätt mäta avgången av lustgas från ett fält. För att få säkra data måste man mäta kontinuerligt över dygnet året om, även på vintern. I detta projekt har vi använt mikrometeorlogiska metoder för att mäta avgången. Dessa bygger på att man mäter koncentrationsförändringar av gasen som blåser från fältet mot en mast. Vid masten mäter man även hur vinden ventilerar fältet. Med denna metod mäts avgången kontinuerligt samtidigt som vi får ett medelvärde för den rumsliga variationen över fältet. Avgången av lustgas är väderberoende och kan variera mycket mellan olika år. Detta innebär att man, som för utlakningsstudier, behöver långa tidsserier för att kunna ge säkra skötselrekommendationer.
Våra mätningar visade att emissionerna var låga, mycket lägre än de som redovisats i de Tyska simuleringarna och lägre än de som man beräknar med hjälp av de beräkningsverktyg som IPCC tagit fram för den årliga nationella rapporteringen av Sveriges växthusgasutsläpp. Emissionerna skedde huvudsakligen under vintern och utanför växtsäsongen. Avgången av lustgas var så låga att det inte gick att förfina vår processbaserade modell, CoupModellen, i dess sätt att beräkna N2O-avgången. Modellen har dock förfinats och testats i ett senare projekt som studerade lustgasavgången efter spridning av reningsverksslam i en energiskogsodling på åkermark. Avgången var där högre och därmed kunde modellen finjusteras så att den även kunde beskriva de låga emissionerna som skedde efter mineralgödselspridning. De senare var i samma storleksordning som de vi fann för stråsädsodlingen på Lanna.
I och med detta SLF-projekt har vi kunnat vara med och vidareutveckla mikrometeorologiska metoder för att mäta lustgas. Lanna-stationen är nu med i en Europeisk infrastruktur som har till uppgift att under lång tid (ca 20 år) mäta avgången av växthusgaser från olika ekosystem (www.icos-ri.eu) och är den enda svenska jordbruksstationen som är med i nätverket.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress