Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU

Status: Avslutat
Projektnummer: 0248006
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2002
Datum för slutrapport: 15 april 2016
Huvudsökande: Leif Klemedtsson
Organisation: Göteborgs Universitet
E-postadress: leif.klemedtsson@dpes.gu.se
Telefon: 031-786 26 32
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag eller mellan spannmål och raps. Emissionerna dominerades av emissioner utanför växtsäsongen, där kalla vintrar resulterade i låga vinteremissioner. Emissionerna var så små, en mycket liten del av den totala kvävecykeln, att det därmed var svårt att förbättra parameterisering av Coupmodellen med data från Lanna. Att emissionerna är väderberoende resulterar i kraftiga mellanårs-variationer, varför det behövs långsiktiga mätningar (minst 10 års data) för säkra medelvärden och dessa mätningar har startats inom ICOS (Integrated Carbon Observing System; www.icos-ri.eu). Lanna Forskningsstation är den enda svenska jordbruksstationen inom nätverket, till stor del tack vare detta projekt.

Lustgas (N2O) är ca 265 ggr mer potent växthusgas än koldioxid och har en mycket lång halveringstid i atmosfären (mer än 100 år), varför koncentrationen i atmosfären under lång tid kommer att vara hög även om tillförseln nu minskar. Enligt FNs klimatpanel (IPCC) måste den N2O-avgången som skapas från mänskliga aktiviteter kraftigt reduceras ned till 50 % av de som sker idag. Jordbruket orsakar de största N2O-emissionerna, såväl nationellt som internationellt, och dessa är kopplade till kvävegödslingen. All biomassaproduktion kräver kväve oavsett om det är mat eller biobränsle som produceras. Det är när kväve finns i överskott i förhållande till växtens behov som risken är stor att det bildas lustgas i jorden. Produktionen av gasen utförs av mikroorganismer när det är lite syre i marken. Kopplingen mellan biomassaproduktion och kväve gör att lustgas alltid kommer att avgå från odlingar, men att det också finns möjligheter att begränsa utsläppen.
Bakgrunden till vårt projekt var att Europeiska forskare med hjälp av modeller påstod att lustgasavgången från svenska lerjordar var mycket högre än på kontineten och att dessa dominerades av avgång under vintern. Vi ifrågasatte deras slutsats att avgången skulle vara högre än på kontinenten, men delade deras åsikt att avgången skulle ske vintern tid. Så, vårt mål med projektet var att mäta lusgasavgång (N2O) från spannmålsodling på lerjordar i Sverige och att använda dessa data för att förfina modeller som ska kunna beskriva hur olika brukningsformer påverkar avgången av gasen.
Det är stor skillnad i avgången mellan olika delar av fältet och över tiden. Avgången sker puls vis över året och så mycket som 80% av den årliga avgången kan ske under ett par dagar efter ett regn eller när marken tinar. Det är alltså svårt att på ett korrekt sätt mäta avgången av lustgas från ett fält. För att få säkra data måste man mäta kontinuerligt över dygnet året om, även på vintern. I detta projekt har vi använt mikrometeorlogiska metoder för att mäta avgången. Dessa bygger på att man mäter koncentrationsförändringar av gasen som blåser från fältet mot en mast. Vid masten mäter man även hur vinden ventilerar fältet. Med denna metod mäts avgången kontinuerligt samtidigt som vi får ett medelvärde för den rumsliga variationen över fältet. Avgången av lustgas är väderberoende och kan variera mycket mellan olika år. Detta innebär att man, som för utlakningsstudier, behöver långa tidsserier för att kunna ge säkra skötselrekommendationer.
Våra mätningar visade att emissionerna var låga, mycket lägre än de som redovisats i de Tyska simuleringarna och lägre än de som man beräknar med hjälp av de beräkningsverktyg som IPCC tagit fram för den årliga nationella rapporteringen av Sveriges växthusgasutsläpp. Emissionerna skedde huvudsakligen under vintern och utanför växtsäsongen. Avgången av lustgas var så låga att det inte gick att förfina vår processbaserade modell, CoupModellen, i dess sätt att beräkna N2O-avgången. Modellen har dock förfinats och testats i ett senare projekt som studerade lustgasavgången efter spridning av reningsverksslam i en energiskogsodling på åkermark. Avgången var där högre och därmed kunde modellen finjusteras så att den även kunde beskriva de låga emissionerna som skedde efter mineralgödselspridning. De senare var i samma storleksordning som de vi fann för stråsädsodlingen på Lanna.
I och med detta SLF-projekt har vi kunnat vara med och vidareutveckla mikrometeorologiska metoder för att mäta lustgas. Lanna-stationen är nu med i en Europeisk infrastruktur som har till uppgift att under lång tid (ca 20 år) mäta avgången av växthusgaser från olika ekosystem (www.icos-ri.eu) och är den enda svenska jordbruksstationen som är med i nätverket.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein …

Läs mer

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2018

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2018

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2017

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2017

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 december 2017

Today's large and heavy equipment causes soil compaction, which can be minimized by concentrating all traffic to specific locations in the field. The concept is called Controlled Traffic Farming (CTF). Today there is also a strong trend to reduce the cultivation intensity. CTF reduces the need for …

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress