Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Makro- och mikromineralinnehåll i skördat vallfoder för hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247069
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 23 juni 2014
Huvudsökande: Cecilia Müller
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Muller@slu.se
Telefon: 018-67 29 93
Beviljade medel: 289 000 SEK

Research during the latest years has highlighted the important role that forages play in the equine feed ration. However, as the forage becomes a more important and larger part of the feed ration, it is also important to consider the content of macro- and microminerals in the forage, and if the requirement of the horse can be fulfilled in entity or partly. Generally, forages are considered to be unable to fulfil the requirement of selenium, but that the requirement of other trace elements is covered by “normal” forage. However, these assumptions are based on old data from forages used for dairy cows, meaning that they are harvested in a much earlier plant maturity than is common for forages for horses. Therefore, this study aims to find out the content and variation of trace elements in forages, and to correlate them with different forage production factors that may influence the content of trace elements. This is done by using samples and information collected in earlier projects.

Senare års forskning har belyst vallfodrets viktiga roll i foderstaten för alla typer av hästar. När vallfodret får större betydelse i hästfoderstaterna är det dock också viktigt att känna till hur väl behovet av makro- och mikromineraler kan täckas av vallfodret. Den vedertagna uppfattningen är att grovfodrets innehåll av selen inte räcker till för hästens behov, men att behovet av övriga mineraler och spårämnen (med undantag av Ca och P) täcks av ett "normalt" grovfoder. Detta grundar sig dock på gamla uppgifter om spårämnesinnehåll i vallfoder som skördats för mjölkkor, dvs i ett tidigt botaniskt utvecklingsstadium, vilket sällan används för hästutfodring. Det är därför av intresse att ta reda på innehållet och variationsbredden av spårämnen i vallfoder samt att korrelera dessa med olika odlings- och skördefaktorer som kan påverka detsamma. Detta kan göras genom att utnyttja sedan tidigare insamlade prover med tillhörande omfattande information från andra projekt.

Sammanfattning av slutrapport
Innehållet av makro- och mikromineraler i inplastat vallfoder undersöktes i 124 prover från svenska och norska gårdar. Innehållet av Ca, P, Mg, K, Cu, Fe, Mn och Zn i vallfoder varierade stort, medan variationen var mindre för halten Na, Co, I och Se. Det fanns inga starka korrelationer mellan mineralämneshalterna och variabler som beskriver fodrets näringsinnehåll, men innehållet av Ca, P, Mg, Cu och Se var negativt korrelerat med ökande fiberhalt (neutral detergent fiber). Vallfodrets innehåll av Ca och Cu var högre då organiska jämfört med oorganiska gödselmedel använts, och innehållet av P var högre i blandvallar jämfört med rena gräsvallar. Halterna av Co och Fe var högre vid förekomst av barmark och innehållet av Mn var högre vid riklig förekomst av ogräs i vallen. Det genomsnittliga mineralinnehållet i vallfodret räckte för att täcka hästars underhållsbehov av alla mineralämnen utom Na och Se vid en vallfodergiva om minst 2 kg torrsubstans per 100 kg kroppsvikt och dygn.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport för projekt H1247069: Makro- och mikromineralinnehåll i skördat vallfoder för hästar

Docent Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Syfte med studien
Syftet med denna studie var att kartlägga innehållet av makro- och mikromineraler i vallfoder för hästar i Sverige och Norge, och att undersöka om det fanns några samband mellan mineralämnesinnehåll och andra variabler som beskriver fodrets näringsvärde (t ex råprotein eller fiberinnehåll), eller med faktorer som har med vallfoderproduktionen att göra (t ex botanisk sammansättning, gödsling etc). Anledningen till att genomföra en sådan studie var dels att de tabellvärden för mineralämnesinnehåll i vallfoder som i dagsläget finns tillgängliga inte är uppdaterade, samt att dessa tabellvärden baseras på analyser av vallfoder som skördats i syfte att utfodra mjölkkor. Det betyder att vallen skördas i ett tidigare botaniskt utvecklingsstadium än vad som är vanligt för hästfoder. Det är alltså inte säkert att tabellunderlaget stämmer för vallfoder som skördats i ett senare botaniskt utvecklingsstadium, vilket oftast är fallet för hästfoder.
Det är känt sedan tidigare att faktorer som har att göra med vallfoderproduktionen, som till exempel skördenummer, botanisk sammansättning, skördetidpunkt etc, inverkar inte bara på energi- och proteininnehållet utan även på mineralämnesinnehållet i vallfoder. Eftersom det rutinmässigt bara är makromineralerna kalcium (Ca), fosfor (P), kalium (K) och magnesium (Mg) som analyseras i vallfoder, görs ofta antaganden om vallfodrets innehåll av andra mineralämnen. Därför är det viktigt att dessa antaganden baseras på relevanta analysvärden, både vid foderstatsberäkning och vid komponerande av foderblandningar och mineralfoder. Ännu viktigare blir det förstås om foderstaten helt och hållet består av vallfoder.

Resultat
Resultaten från studien visade att vallålder, typ av gödselmedel, botanisk sammansättning och förekomst av barmark i vallen var de faktorer som i högts grad påverkade innehållet av mineralämnen i vallfoder. Ju äldre vallen var, desto lägre blev innehållet av koppar (Cu) och mangan (Mn), men när vallen var äldre än sex år var innehållet av dessa mikromineraler detsamma som när vallen var yngre. Vallar som gödslats med organiska gödselmedel gav vallfoder med högre innehåll av Ca och Cu, jämfört med om oorganiska gödselmedel använts. Vallfoder från blandvallar som bestod av både gräs och baljväxter innehöll högre halt av P jämfört med foder från rena gräsvallar. Förekomst av barmark i vallen resulterade i högre innehåll av kobolt (Co) och järn (Fe) i vallfodret, jämfört med om vallen inte hade synlig barmark. Innehållet av Fe i vallfoder varierade mycket i denna studie, och medelvärdet var högt (194 mg/kg ts) i jämförelse med resultat från tidigare studier (23-82 mg/kg ts). Det kan bero på kontaminering av jord, då Fe-innehåll över 300 mg/kg ts anses bero på just jordkontamination och inte är ett verkligt Fe-innehåll i fodret.
Andra variabler som används för att beskriva vallfodrets näringsinnehåll hade inte några starka samband med innehållet av olika mineralämnen. De starkaste sambanden fanns mellan fodrets innehåll av växtfiber (NDF, neutral detergent fiber) och Ca, P, Mg, Cu och selen (Se), vilka alla fanns i lägre halt då fiberinnehållet var högre. Eftersom fiberhalten ökar med senarelagd skördetidpunkt, kan sent skördade vallfoder förväntas ha lägre innehåll av Ca, P, Mg, Cu och Se än vallfoder som skördats tidigare.

Metod i korthet
Prover på inplastat vallfoder från 124 gårdar varav 99 var svenska och 25 var norska användes för analys av mineralämnesinnehåll. Proverna samlades in under 2010 och 2011 från hela Sverige och stora delar av Norge, tillsammans med uppgifter om hur fodret odlats och skördats. Denna provinsamling genomfördes i ett annat projekt, men då prover och insamlad data var lämpliga att använda även för analys av mineralämnen genomfördes även detta. Samband mellan innehållet av mineralämnen i foderproverna och andra variabler som beskriver fodrets näringsinnehåll undersöktes. Vilken inverkan olika faktorer relaterade till vallfoderproduktionen hade på mineralämnesinnehållet undersöktes också.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
De lägsta analyserade värdena för respektive mineralämne användes för att beräkna om en vallfodergiva motsvarande 1 kg ts/100 kg kroppsvikt och dygn räckte för att täcka behovet av makro- och mikromineraler hos olika hästkategorier. Endast underhållsbehovet av Fe täcktes. Om istället medelvärdena användes för samma beräkning täcktes underhållsbehovet av Ca, P och Mn, men endast behovet av jod (I) och Fe för andra hästkategorier. Om vallfodergivan ökades till 2 kg torrsubstans/100 kg kroppsvikt och dygn täcktes underhållsbehovet av alla mineralämnen utom natrium (Na) och Se. För hästkategorier med högre näringsbehov täckte 2 kg ts vallfoder/100 kg kroppsvikt och dygn bara behovet av Mg, Fe, Mn och I. Resterande mineralbehov behöver alltså täckas av ett mineralfodermedel för dessa hästkategorier. Behovet av Na och Se kunde inte täckas för någon av hästkategorierna med bara vallfoder i foderstaten, oavsett mängd. Dessa mineralämnen måste alltså alltid tillföras foderstaten. Slutsatsen var att för hästar som utfodras med bara vallfoder krävs antingen en analys av det aktuella vallfodrets spårämnesinnehåll i tillägg till den konventionella analysen av energi och andra näringsämnen, eller komplettering av foderstaten med mineralfodermedel innehållande mikromineralerna kobolt (Co), Cu, I, Mn, Zn och Se.

Tabell 1. Innehåll av makro- och mikromineraler i 124 vallfoderprov från svenska och norska gårdar
Mineralämne Antal prov över detektionsgräns1 Min-Max Medel (stdavv) Median
Makromineral, g/kg ts
Kalcium 124 0,1-26,6 5,3 (3,41) 4,5
Fosfor 124 0,1-6,5 2,7 (0,80) 2,5
Magnesium 124 0,02-4,54 1,8 (0,76) 1,7
Kalium 124 1,0-49,7 21,7 (7,44) 21,1
Natrium 47 0,1-3,5 0,6 (0,61) 0,4
Mikromineral, mg/kg ts
Kobolt 124 0,01-1,20 0,1 (0,15) 0,05
Koppar 124 1,8-11,0 4,9 (1,61) 4,5
Järn 124 44-1991 193,8 (288,92) 91,6
Mangan 124 12-364 84,9 (49,31) 72,1
Zink 124 13-96 23,1 (9,46) 21,2
Jod 78 0,14-3,93 0,36 (0,461) 0,23
Selen 20 0,03-0,28 0,06 (0,054) 0,04
1 nedre detektionsgräns för Na 0,1g/kg ts; för Co 0,008 mg/kg ts, Cu 0,17 mg/kg ts, Fe 0,27 mg/kg ts, Mn 0,07 mg/kg ts, Zn 0,33 mg/kg ts, I 0,1 mg/kg ts och Se 0,03 mg/kg ts. (Mätområde för Ca, P, Mg, K 0,01-200 ppm i prov).

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress