Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0731009
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 18 april 2016
Huvudsökande: Susanne Sweet
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
E-postadress: susanne.sweet@hhs.se
Telefon: 08-7369542
Beviljade medel: 410 000 SEK

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och detaljhandel, men också inom frivilligorganisationers arbete. Datainsamling har framförallt skett genom deltagande observation och intervjuer. Resultaten visar att konsumenter formas att ”handla grönt” genom olika marknadspraktiker, samtidigt som de engagerar sig i att forma och agera som medskapandet av marknaden. Studier har även gjorts av studiecirklar där deltagarna lär sig odla och tillaga ekologisk och klimatsmart mat. Forskningen illustrerar hur förekomsten av olika aktörsnätverk kan främja skapandet av hållbar produktion och konsumtion av mat.

Handla grönt: att gemensamt forma miljövänliga matpraktiker inom produktion, marknad och matlagning
Av: Ingrid Stigzelius, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm
Detta är ett forskningsprojekt som undersöker möjligheter att skapa en miljövänligare konsumtion av mat genom att flertalet aktörer i leverantörskedjan tillgodoser konsumenters olika behov i vardagen och även underlättar för dem att handla grönt. Att köpa, bära hem, tillaga, äta och ta tillvara på mat är en av de mest tids- och energikrävande sysselsättningarna i vardagen. När vi handlar och lagar mat måste vi ta hänsyn till en rad olika faktorer kopplat till det vi äter; smak, hälsa, tradition, miljö, ekonomi och tid. För att hantera detta agerar vi oftast utifrån invanda rutiner och köper det vi är vana vid. När vi emellanåt går ut för att äta, lämnar vi däremot över ansvaret helt på dem som lagar maten när det till exempel kommer till miljö- och djurvälfärdproblem.
Frågan är hur vår relation till maten kan ändras för att göra ett mindre avtryck på miljön, utan att det samtidigt blir alltför krångligt och besvärligt. Det ska vara lätt att göra rätt. Som aktiva medborgare och konsumenter vill vi samtidigt också vara delaktiga i de beslut som fattas och som berör vårt handlingsutrymme. Det blir därmed även viktigt att hitta former genom vilka vi som individer blir mer medvetna och delaktiga i vad det är vi äter, till exempel i form av hur och var maten producerats. I detta forskningsprojekt undersöker vi därför olika aktörer och former av konsumentengagemang på och utanför marknader, som har till syfte att generera gröna värden kring mat. Genom kvalitativa fallstudier får vi i detta projekt följa flera samtida hållbarhetstrender i vårt samhälle, såsom hemleverans av mat och stadsodling. Vi undersöker hur dessa initiativ påverkar våra matpraktiker och konsumtionsmönster. Deltagande observation och intervjuer utgör det huvudsakliga metoderna för datainsamling.
Resultaten från studier inom restaurang- och storhushållssektorn synliggör bland annat upplevda möjligheter och svårigheter med att ställa krav på ekologisk och lokalt odlad mat i offentliga upphandlingar. Inköpare på privata restauranger har oftast en stor kunskap om matens kvalitet och ursprung, vilket dock är svårt att förmedla ut till kund. Maten blir istället allt som oftast anonym då den hamnat på restauranggästernas tallrikar. En del restauranger ser dock en potential att profilera sig genom att erbjuda ekologisk, lokalt producerad och säsongsbetonad mat.
Resultat från studier av utvecklingen av e-handel visar på olika former av respons-strategier hos kunder. Initialt har e-handel upplevts som krångligt då det kräver mer planering, men samtidigt sparar det tid och ger pengar över till annat då man inte köper på sig lika mycket oplanerade varor. Att kunna köpa både ekologiska och konventionella varor tillgodoser olika behov hos olika kunder, medan alla får miljövinster på köpet i form av till exempel mindre utsläpp genom gemensamma leveranser med biogasbilar.
Resultat från studier av civilsamhället visar på försök att dels lära individer att gemensamt odla sina egna ekologiska grönsaker, och dels lära dem att laga klimatsmart mat utifrån olika kriterier och med olika redskap. Att laga eller odla mat tillsammans skapar en känsla av samhörighet med matens ursprung och människorna i sin omgivning. Däremot kan det vara svårt att hantera den egna odlingen fullt ut i vardagen, vilket visar på behov av koordinering med andra konsumenter eller professionella producenter, till exempel genom så kallat Community Supported Agriculture.
Nyttan med denna forskning är att samtidigt som vi utgår från de vardagsproblem och funderingar som konsumenter upplever då de handlar grönt, så antar vi ett systemperspektiv över hur flertalet aktörer gemensamt kan skapa bättre förutsättningar för en miljövänligare matkonsumtion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress