Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion

Status: Avslutat
Projektnummer: H0731009
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 18 april 2016
Huvudsökande: Susanne Sweet
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
E-postadress: susanne.sweet@hhs.se
Telefon: 08-7369542
Beviljade medel: 410 000 SEK

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och detaljhandel, men också inom frivilligorganisationers arbete. Datainsamling har framförallt skett genom deltagande observation och intervjuer. Resultaten visar att konsumenter formas att ”handla grönt” genom olika marknadspraktiker, samtidigt som de engagerar sig i att forma och agera som medskapandet av marknaden. Studier har även gjorts av studiecirklar där deltagarna lär sig odla och tillaga ekologisk och klimatsmart mat. Forskningen illustrerar hur förekomsten av olika aktörsnätverk kan främja skapandet av hållbar produktion och konsumtion av mat.

Handla grönt: att gemensamt forma miljövänliga matpraktiker inom produktion, marknad och matlagning
Av: Ingrid Stigzelius, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm
Detta är ett forskningsprojekt som undersöker möjligheter att skapa en miljövänligare konsumtion av mat genom att flertalet aktörer i leverantörskedjan tillgodoser konsumenters olika behov i vardagen och även underlättar för dem att handla grönt. Att köpa, bära hem, tillaga, äta och ta tillvara på mat är en av de mest tids- och energikrävande sysselsättningarna i vardagen. När vi handlar och lagar mat måste vi ta hänsyn till en rad olika faktorer kopplat till det vi äter; smak, hälsa, tradition, miljö, ekonomi och tid. För att hantera detta agerar vi oftast utifrån invanda rutiner och köper det vi är vana vid. När vi emellanåt går ut för att äta, lämnar vi däremot över ansvaret helt på dem som lagar maten när det till exempel kommer till miljö- och djurvälfärdproblem.
Frågan är hur vår relation till maten kan ändras för att göra ett mindre avtryck på miljön, utan att det samtidigt blir alltför krångligt och besvärligt. Det ska vara lätt att göra rätt. Som aktiva medborgare och konsumenter vill vi samtidigt också vara delaktiga i de beslut som fattas och som berör vårt handlingsutrymme. Det blir därmed även viktigt att hitta former genom vilka vi som individer blir mer medvetna och delaktiga i vad det är vi äter, till exempel i form av hur och var maten producerats. I detta forskningsprojekt undersöker vi därför olika aktörer och former av konsumentengagemang på och utanför marknader, som har till syfte att generera gröna värden kring mat. Genom kvalitativa fallstudier får vi i detta projekt följa flera samtida hållbarhetstrender i vårt samhälle, såsom hemleverans av mat och stadsodling. Vi undersöker hur dessa initiativ påverkar våra matpraktiker och konsumtionsmönster. Deltagande observation och intervjuer utgör det huvudsakliga metoderna för datainsamling.
Resultaten från studier inom restaurang- och storhushållssektorn synliggör bland annat upplevda möjligheter och svårigheter med att ställa krav på ekologisk och lokalt odlad mat i offentliga upphandlingar. Inköpare på privata restauranger har oftast en stor kunskap om matens kvalitet och ursprung, vilket dock är svårt att förmedla ut till kund. Maten blir istället allt som oftast anonym då den hamnat på restauranggästernas tallrikar. En del restauranger ser dock en potential att profilera sig genom att erbjuda ekologisk, lokalt producerad och säsongsbetonad mat.
Resultat från studier av utvecklingen av e-handel visar på olika former av respons-strategier hos kunder. Initialt har e-handel upplevts som krångligt då det kräver mer planering, men samtidigt sparar det tid och ger pengar över till annat då man inte köper på sig lika mycket oplanerade varor. Att kunna köpa både ekologiska och konventionella varor tillgodoser olika behov hos olika kunder, medan alla får miljövinster på köpet i form av till exempel mindre utsläpp genom gemensamma leveranser med biogasbilar.
Resultat från studier av civilsamhället visar på försök att dels lära individer att gemensamt odla sina egna ekologiska grönsaker, och dels lära dem att laga klimatsmart mat utifrån olika kriterier och med olika redskap. Att laga eller odla mat tillsammans skapar en känsla av samhörighet med matens ursprung och människorna i sin omgivning. Däremot kan det vara svårt att hantera den egna odlingen fullt ut i vardagen, vilket visar på behov av koordinering med andra konsumenter eller professionella producenter, till exempel genom så kallat Community Supported Agriculture.
Nyttan med denna forskning är att samtidigt som vi utgår från de vardagsproblem och funderingar som konsumenter upplever då de handlar grönt, så antar vi ett systemperspektiv över hur flertalet aktörer gemensamt kan skapa bättre förutsättningar för en miljövänligare matkonsumtion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress