Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mastit hos dikor - ett hot mot kalvens tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150067
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 augusti 2013
Huvudsökande: Karin Persson Waller
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: Karin.Persson-Waller@sva.se
Telefon: 018-67 46 72
Beviljade medel: 395 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Dikornas mjölkproduktion kan reduceras avsevärt pga mastit vilket kan vara negativt för kalvens tillväxt. Syftet var att undersöka hur vanligt subklinisk (osynlig) mastit, juverinfektioner samt avvikelser i juverform är hos dikor. Dessutom undersöktes samband mellan kofaktorer och juverhälsan samt mellan juverhälsa och kalvens avvänjningsvikt. Studien visade att subklinisk mastit och juverinfektion var vanligt både strax efter kalvning och strax före avvänjning. Endast en mindre andel kor hade fynd av samma bakterieart vid båda tillfällena vilket tyder på att långvariga infektioner är ganska ovanliga. Stafylokocker var det vanligaste fyndet och mer än 95 % av dessa var känsliga för penicillin. Resultaten tyder på att risken för juverhälsoproblem kan minskas genom att trespenta kor och kor som hade dålig spen/juverform efter kalvning slås ut. Det är även viktigt att korna är rena. Vi fann inga signifikanta samband mellan juverhälsan och kalvens avvänjningsvikt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet var att undersöka hur vanligt subklinisk mastit (osynlig juverinflammation) och juverinfektioner samt avvikelser i juverform är hos dikor. Dessutom undersöktes samband mellan kofaktorer och subklinisk mastit respektive juverinfektioner samt samband mellan ko- och kalvfaktorer och kalvarnas avvänjningsvikt.

Resultat
Cirka 50 och 40 procent av korna hade subklinisk mastit respektive juverinfektion men förekomsten varierade kraftigt mellan gårdarna. Andelen dikor med subklinisk mastit respektive juverinfektion var ungefär lika stor strax efter kalvning som före avvänjning. Huvuddelen av bakteriefynden var stafylokocker (Staphylococcus (S.) aureus eller koagulasnegativa stafylokocker (KNS)). Majoriteten av bakterierna (cirka 95 procent) var känsliga för penicillin. Omkring 10 procent av korna hade juverinfektion med S. aureus vid båda provtagningarna vilket tyder på kvarvarande infektion. Knappt 10 procent av korna hade någon juverdel som inte producerade mjölk. Smutsiga kor och kor som hade stora konformiga spenar, hängjuver eller juverdelar som inte producerar mjölk hade oftare problem med juverhälsan än andra kor. Det fanns inga säkerställda samband mellan kornas juverhälsa och kalvarnas avvänjningsvikt. De viktigaste faktorerna för avvänjningsvikten var kalvens kön, ras och födelsevikt.

Metod
Inom dikoproduktionen är det övergripande målet en levande kalv per ko. Det är av största vikt att den kalven får en god start i livet, både för att hålla sig frisk och få hög tillväxt. Hos dikor är mjölkproduktionen den viktigaste faktorn som påverkar kalvens tillväxt innan avvänjning. Faktorer som begränsar kons mjölkproduktion har därför negativ effekt på kalvens avvänjningsvikt.
Mastit minskar kons mjölkproduktion avsevärt och orsakar stora ekonomiska förluster i mjölkproducerande besättningar. I Sverige behandlas årligen 15 till 20 procent av mjölkkorna av veterinär för klinisk (synlig) mastit. En mycket större andel av korna drabbas dock av subklinisk mastit. Mastit är en sjukdom där orsaker i miljö, skötsel och avel spelar stor roll för uppkomsten. I de flesta fall är mastit förknippad med bakterieinfektion i juvret.
Kunskapen om mastit hos dikor är begränsad och de studier som finns kommer främst från USA. I dessa studier har man sett samband mellan juverinfektion och/eller subklinisk mastit och minskad (5-12 procent) avvänjningsvikt hos kalvarna. Vissa juverinfektioner, som S. aureus, verkar vara mer betydelsefulla än andra. Vissa undersökningar tyder också på att förekomst av juverdelar som inte producerar mjölk leder till försämrad kalvtillväxt. Därför rekommenderas i USA undersökning av juvret som en del i beslutet om vilka kor som eventuellt ska slås ut.
Att även svenska dikor ibland drabbas av klinisk mastit är känt. Kunskapen om hur många dikor som drabbas av subklinisk mastit och juverinfektion är dock i stort sett obefintlig. Detsamma gäller kunskapen om vilka bakteriearter som är vanligast. Det är inte heller känt hur vanligt det är med juverdelar som inte producerar mjölk. Studier behövs för att få en uppfattning om hur stort problemet är och om juverundersökning bör rekommenderas även i svenska dikobesättningar. I sådana fall behövs rekommendationer om praktiska och säkra rutiner för hur detta kan genomföras samt om förebyggande åtgärder mot mastit.
I studien besöktes 10 dikobesättningar två gånger under 2012. Det första besöket gjordes inom en månad efter kalvning och det andra besöket gjordes strax före avvänjning. Vid varje besök undersöktes juvren på runt 10 kor per gård. Mjölkprov togs från alla mjölkproducerande juverdelar och undersöktes för celltal (för att identifiera subklinisk mastit) och bakterieförekomst. Information om besättningarna, korna och deras kalvar (inklusive 200-dagars avvänjningsvikt) samlades in.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Studien visade att subklinisk mastit och juverinfektion var vanligt hos dikor både strax efter kalvning och strax före avvänjning. Bara en tiondel av korna hade dock juverinfektion med samma bakterieart vid båda tillfällena vilket tyder på att långvariga infektioner är ganska ovanliga. De flesta infektionerna orsakades av stafylokocker och nästan alla var känsliga för penicillin. Juverdelar som inte producerar mjölk var ganska ovanligt. Kroniska juverinfektioner kan leda till ökad risk för smittspridning, via flugor eller genom att kalvar diar flera kor, och för klinisk mastit vilket har negativ påverkan på djurens välfärd. Resultaten tyder på att risken för smittspridning kan minskas till exempel genom att slå ut trespenta kor och kor som hade dålig spen/juverform under månaden efter kalvning. Det är även viktigt att ge förutsättningar för att korna kan hålla sig rena. I denna studie fann vi inte några säkerställda samband mellan juverhälsa och kalvens avvänjningsvikt. Men, den höga förekomsten av subklinisk mastit och juverinfektioner samt variationen mellan gårdarna visar på behov av fler studier om riskfaktorer liksom av mer rådgivning om juverhälsa hos dikor. Att genomföra en ordentlig juverundersökning med mjölkprovtagning på dikor kan innebära praktiska svårigheter och vara förenat med skaderisk för både djur och människor. Det är därför viktigt att undersökningen genomförs på ett säkert sätt med hjälp av lämplig fängslingsanordning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress