Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H1250010
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 29 september 2016
Huvudsökande: Leif Göransson
Organisation: SLU
E-postadress: goranssonleif@telia.com
Telefon: 0418 82064
Medsökande: Kristina Andersson
Beviljade medel: 1 126 000 SEK

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first hypothesis is that the dietary protein content can be deceased leading to more cereals and less soybean meal and other protein feedstuffs in the diet. Additionally, the nitrogen-emission from pig production will decrease. The second hypothesis is that by making use of compensatory growth the need of safety margins in dietary amino acids levels can be minimised. Using only one feed during the raising will also simplify feed manufacturing and handling on the farm. As surgical castration will be banned we will use vaccinated male pigs together with females in the studies. The data will be used for calculating marginal feed conversion figures which are valuable for optimising slaughter weights.

Modern grisuppfödning kräver lönsamhet, kött av hög kvalitet, god djuromsorg och låg miljöpåverkan. Slaktgrisars behov av livsnödvändiga aminosyror är dåligt undersökt och därför tillämpas en säkerhetsmarginal för fodrets proteininnehåll. Vår hypotes är att proteinhalten kan sänkas i foder till slaktgrisar genom ökad inblandning av renframställda aminosyror. Detta skulle leda till att användningen av soja sänks medan spannmålen ökar samt att mängden kväve i gödseln minskar. Det blir även lättare att tillverka 100 procent närproducerade foder. Genom att utnyttja grisens kompensatoriska tillväxt minskar proteinspillet och samma proteinhalt kan användas under hela produktionen. Eftersom kirurgisk kastrering kommer att förbjudas, använder vi vaccinerade hangrisar. Dessa är produktionsmässigt mer lika hangrisar än kastrerade grisar. Resultaten kommer att användas för beräkning av marginalfoderförbrukning för olika vikter och fungera som referensvärden för praktisk produktionsuppföljning.

Proteinhalten i grisfoder kan sänkas genom användning av rena aminosyror. Detta ökar möjligheten att tillverka inhemska foder, bidra till bättre hälsa, torrare stall och mindre mängd gödsel. I vårt försök prövades först fas- och enhetsfoder med olika halter av aminosyror och råprotein och därefter testades olika inhemska proteinråvaror. Enhetsutfodrade grisar växte och utnyttjade fodret sämre under första delen av produktionen, men kompenserade fullt ut för detta från 60 kg och fram till slakt. Låga lysin- och proteinhalter gav endast något sämre resultat. När enhetsfoder som innehöll spannmålsprotein, rapsmjöl eller åkerböna i olika kombinationer jämfördes med foder innehållande sojamjöl, gav dessa samma produktionsresultat som sojamjöl. Våra resultat visar på möjligheten att använda enhetsfoder med låg lysin- och proteinhalt till slaktgrisar. Detta möjliggör ökad användning av spannmål och inhemska proteinråvaror och samtidigt minskar utsläppet av kväve.

Vår hypotes var att proteinhalten i slaktgrisfoder kan sänkas genom ökad inblandning av rena aminosyror. Detta leder till minskat behov av proteinråvaror, vilket ökar möjligheten att tillverka närproducerade foder. Andra fördelar som tillkommer är bättre hälsa, torrare stallar och mindre gödselmängd.

Ett sätt att minska proteinspillet är att utnyttja grisens förmåga att växa kompensatoriskt, vilket innebär att fodrets innehåll av protein och rena aminosyror är detsamma under hela produktionsfasen. Denna utfodringsstrategi tillämpas redan idag, men den kvantitativa effekten hos modernt djurmaterial med gott hälsoläge och därmed låg foderförbrukning, är dåligt dokumenterad.
Syftet med projektet kan sammanfattas i följande punkter:
• Minska mängden proteinfodermedel
• Minska beroendet av sojamjöl
• Öka andelen spannmål i fodret
• Öka andelen närodlade fodermedel
• Förenkla utfodringen genom användning av färre foder
• Förbättra miljön i stallarna
• Förbättra grisarnas hälsa
• Sänka kväve-emissionen
• Uppdatera referensvärden för marginellt foderutbyte.
I det första försöket jämfördes 2 lysinnivåer (0,77 och 0,86 g sislysin/MJ NEv) i kombination med 3 proteinhalter (13,8, 14,5 och 15,5 g sis Rp/sislysin) och enhets- eller fasutfodring, dvs. totalt 12 försöksled. Fyra foder optimerades (Lantmännen; Kerstin Sigfridson) så att innehållet av sistreonin, sismetionin+siscystin och sistryptofan i relation till mängden sislysin överensstämde med SLU:s rekommendationer och blandades sedan i foderanläggningen till de 18 olika varianter som försöket krävde. Varje försöksled omfattade 6 boxar med 8-10 könsblandade sogrisar och vaccinerade hangrisar.
Grisarna växte i medeltal drygt 1000 g per dag. Enhetsutfodrade grisar växte och utnyttjade fodret sämre under första delen av produktionsfasen, men kompenserade för detta från 60 kg och fram till slakt. Därför var tillväxt och foderutbyte under hela uppfödningen densamma som för fasutfodrade grisar. Den lägre lysinhalten gav ett marginellt sämre foderutbyte (2%) medan skillnaden mellan de två låga proteinnivåerna (13,8 och 14,5 g sisRp/g sislys) och den idag rekommenderade (15,5) var något större (3%). En sänkning från dagens rekommendation till 13,8 minskar mängden N i gödseln med ca 25%. Skillnaderna i köttprocent var små och icke signifikanta. Samtliga grisar kontrollerades för svansbitning och inga skillnader mellan försöksled kunde noteras.
I det andra försöket jämfördes enhetsfoder som innehöll spannmålsprotein (vetekli, vetefodermjöl och drank), rapsmjöl eller åkerböna i olika kombinationer med foder innehållande sojamjöl. Fodrens proteinhalt var något lägre (14,5) än dagens SLU-rekommendation och aminosyrorna låg i det lägre intervallet. Försöket omfattade 6 försöksled med 5 boxar med 8-10 könsblandade sogrisar och vaccinerade hangrisar. Produktions¬resultatet var i nivå med det första försöket och de inhemska proteinfodren gav samma resultat som sojamjöl.
Produktionsdata från hela projektet användes för att beräkna sambandet mellan grisarnas vikt och deras foderutbyte. Vi fann följande ekvation: MJ NEv per kg viktökning = 18.44 + (0.05 x kg levande vikt) från insättning till 60 kg, därefter var ekvationen 12.00 + (0.18 x kg levande vikt).
Sammantaget visar projektet att modernt djurmaterial kan prestera på en hög nivå med foder baserade på inhemska råvaror även vid låg tillgång på protein och aminosyror. I takt med att djurmaterialet förändras och fler rena aminosyror blir tillgängliga ökar möjligheten att minska proteininsatsen och spannmålets protein blir en allt viktigare egenskap vid optimering av slaktgrisfoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress