Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H1250010
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 29 september 2016
Huvudsökande: Leif Göransson
Organisation: SLU
E-postadress: goranssonleif@telia.com
Telefon: 0418 82064
Medsökande: Kristina Andersson
Beviljade medel: 1 126 000 SEK

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first hypothesis is that the dietary protein content can be deceased leading to more cereals and less soybean meal and other protein feedstuffs in the diet. Additionally, the nitrogen-emission from pig production will decrease. The second hypothesis is that by making use of compensatory growth the need of safety margins in dietary amino acids levels can be minimised. Using only one feed during the raising will also simplify feed manufacturing and handling on the farm. As surgical castration will be banned we will use vaccinated male pigs together with females in the studies. The data will be used for calculating marginal feed conversion figures which are valuable for optimising slaughter weights.

Modern grisuppfödning kräver lönsamhet, kött av hög kvalitet, god djuromsorg och låg miljöpåverkan. Slaktgrisars behov av livsnödvändiga aminosyror är dåligt undersökt och därför tillämpas en säkerhetsmarginal för fodrets proteininnehåll. Vår hypotes är att proteinhalten kan sänkas i foder till slaktgrisar genom ökad inblandning av renframställda aminosyror. Detta skulle leda till att användningen av soja sänks medan spannmålen ökar samt att mängden kväve i gödseln minskar. Det blir även lättare att tillverka 100 procent närproducerade foder. Genom att utnyttja grisens kompensatoriska tillväxt minskar proteinspillet och samma proteinhalt kan användas under hela produktionen. Eftersom kirurgisk kastrering kommer att förbjudas, använder vi vaccinerade hangrisar. Dessa är produktionsmässigt mer lika hangrisar än kastrerade grisar. Resultaten kommer att användas för beräkning av marginalfoderförbrukning för olika vikter och fungera som referensvärden för praktisk produktionsuppföljning.

Proteinhalten i grisfoder kan sänkas genom användning av rena aminosyror. Detta ökar möjligheten att tillverka inhemska foder, bidra till bättre hälsa, torrare stall och mindre mängd gödsel. I vårt försök prövades först fas- och enhetsfoder med olika halter av aminosyror och råprotein och därefter testades olika inhemska proteinråvaror. Enhetsutfodrade grisar växte och utnyttjade fodret sämre under första delen av produktionen, men kompenserade fullt ut för detta från 60 kg och fram till slakt. Låga lysin- och proteinhalter gav endast något sämre resultat. När enhetsfoder som innehöll spannmålsprotein, rapsmjöl eller åkerböna i olika kombinationer jämfördes med foder innehållande sojamjöl, gav dessa samma produktionsresultat som sojamjöl. Våra resultat visar på möjligheten att använda enhetsfoder med låg lysin- och proteinhalt till slaktgrisar. Detta möjliggör ökad användning av spannmål och inhemska proteinråvaror och samtidigt minskar utsläppet av kväve.

Vår hypotes var att proteinhalten i slaktgrisfoder kan sänkas genom ökad inblandning av rena aminosyror. Detta leder till minskat behov av proteinråvaror, vilket ökar möjligheten att tillverka närproducerade foder. Andra fördelar som tillkommer är bättre hälsa, torrare stallar och mindre gödselmängd.

Ett sätt att minska proteinspillet är att utnyttja grisens förmåga att växa kompensatoriskt, vilket innebär att fodrets innehåll av protein och rena aminosyror är detsamma under hela produktionsfasen. Denna utfodringsstrategi tillämpas redan idag, men den kvantitativa effekten hos modernt djurmaterial med gott hälsoläge och därmed låg foderförbrukning, är dåligt dokumenterad.
Syftet med projektet kan sammanfattas i följande punkter:
• Minska mängden proteinfodermedel
• Minska beroendet av sojamjöl
• Öka andelen spannmål i fodret
• Öka andelen närodlade fodermedel
• Förenkla utfodringen genom användning av färre foder
• Förbättra miljön i stallarna
• Förbättra grisarnas hälsa
• Sänka kväve-emissionen
• Uppdatera referensvärden för marginellt foderutbyte.
I det första försöket jämfördes 2 lysinnivåer (0,77 och 0,86 g sislysin/MJ NEv) i kombination med 3 proteinhalter (13,8, 14,5 och 15,5 g sis Rp/sislysin) och enhets- eller fasutfodring, dvs. totalt 12 försöksled. Fyra foder optimerades (Lantmännen; Kerstin Sigfridson) så att innehållet av sistreonin, sismetionin+siscystin och sistryptofan i relation till mängden sislysin överensstämde med SLU:s rekommendationer och blandades sedan i foderanläggningen till de 18 olika varianter som försöket krävde. Varje försöksled omfattade 6 boxar med 8-10 könsblandade sogrisar och vaccinerade hangrisar.
Grisarna växte i medeltal drygt 1000 g per dag. Enhetsutfodrade grisar växte och utnyttjade fodret sämre under första delen av produktionsfasen, men kompenserade för detta från 60 kg och fram till slakt. Därför var tillväxt och foderutbyte under hela uppfödningen densamma som för fasutfodrade grisar. Den lägre lysinhalten gav ett marginellt sämre foderutbyte (2%) medan skillnaden mellan de två låga proteinnivåerna (13,8 och 14,5 g sisRp/g sislys) och den idag rekommenderade (15,5) var något större (3%). En sänkning från dagens rekommendation till 13,8 minskar mängden N i gödseln med ca 25%. Skillnaderna i köttprocent var små och icke signifikanta. Samtliga grisar kontrollerades för svansbitning och inga skillnader mellan försöksled kunde noteras.
I det andra försöket jämfördes enhetsfoder som innehöll spannmålsprotein (vetekli, vetefodermjöl och drank), rapsmjöl eller åkerböna i olika kombinationer med foder innehållande sojamjöl. Fodrens proteinhalt var något lägre (14,5) än dagens SLU-rekommendation och aminosyrorna låg i det lägre intervallet. Försöket omfattade 6 försöksled med 5 boxar med 8-10 könsblandade sogrisar och vaccinerade hangrisar. Produktions¬resultatet var i nivå med det första försöket och de inhemska proteinfodren gav samma resultat som sojamjöl.
Produktionsdata från hela projektet användes för att beräkna sambandet mellan grisarnas vikt och deras foderutbyte. Vi fann följande ekvation: MJ NEv per kg viktökning = 18.44 + (0.05 x kg levande vikt) från insättning till 60 kg, därefter var ekvationen 12.00 + (0.18 x kg levande vikt).
Sammantaget visar projektet att modernt djurmaterial kan prestera på en hög nivå med foder baserade på inhemska råvaror även vid låg tillgång på protein och aminosyror. I takt med att djurmaterialet förändras och fler rena aminosyror blir tillgängliga ökar möjligheten att minska proteininsatsen och spannmålets protein blir en allt viktigare egenskap vid optimering av slaktgrisfoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress