Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mer närodlat och lägre kväve-emission genom sänkt proteininnehåll i fodret och utnyttjande av slaktgrisars förmåga till kompensatorisk tillväxt

Status: Avslutat
Projektnummer: H1250010
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 29 september 2016
Huvudsökande: Leif Göransson
Organisation: SLU
E-postadress: goranssonleif@telia.com
Telefon: 0418 82064
Medsökande: Kristina Andersson
Beviljade medel: 1 126 000 SEK

In modern pig production profitability, meat quality, animal welfare and low nitrogen-emission are highly valued. The amino acid requirements of slaughter pigs, except for the first limiting ones, are not very well investigated and accordingly high safety margins for protein are applied. Our first hypothesis is that the dietary protein content can be deceased leading to more cereals and less soybean meal and other protein feedstuffs in the diet. Additionally, the nitrogen-emission from pig production will decrease. The second hypothesis is that by making use of compensatory growth the need of safety margins in dietary amino acids levels can be minimised. Using only one feed during the raising will also simplify feed manufacturing and handling on the farm. As surgical castration will be banned we will use vaccinated male pigs together with females in the studies. The data will be used for calculating marginal feed conversion figures which are valuable for optimising slaughter weights.

Modern grisuppfödning kräver lönsamhet, kött av hög kvalitet, god djuromsorg och låg miljöpåverkan. Slaktgrisars behov av livsnödvändiga aminosyror är dåligt undersökt och därför tillämpas en säkerhetsmarginal för fodrets proteininnehåll. Vår hypotes är att proteinhalten kan sänkas i foder till slaktgrisar genom ökad inblandning av renframställda aminosyror. Detta skulle leda till att användningen av soja sänks medan spannmålen ökar samt att mängden kväve i gödseln minskar. Det blir även lättare att tillverka 100 procent närproducerade foder. Genom att utnyttja grisens kompensatoriska tillväxt minskar proteinspillet och samma proteinhalt kan användas under hela produktionen. Eftersom kirurgisk kastrering kommer att förbjudas, använder vi vaccinerade hangrisar. Dessa är produktionsmässigt mer lika hangrisar än kastrerade grisar. Resultaten kommer att användas för beräkning av marginalfoderförbrukning för olika vikter och fungera som referensvärden för praktisk produktionsuppföljning.

Proteinhalten i grisfoder kan sänkas genom användning av rena aminosyror. Detta ökar möjligheten att tillverka inhemska foder, bidra till bättre hälsa, torrare stall och mindre mängd gödsel. I vårt försök prövades först fas- och enhetsfoder med olika halter av aminosyror och råprotein och därefter testades olika inhemska proteinråvaror. Enhetsutfodrade grisar växte och utnyttjade fodret sämre under första delen av produktionen, men kompenserade fullt ut för detta från 60 kg och fram till slakt. Låga lysin- och proteinhalter gav endast något sämre resultat. När enhetsfoder som innehöll spannmålsprotein, rapsmjöl eller åkerböna i olika kombinationer jämfördes med foder innehållande sojamjöl, gav dessa samma produktionsresultat som sojamjöl. Våra resultat visar på möjligheten att använda enhetsfoder med låg lysin- och proteinhalt till slaktgrisar. Detta möjliggör ökad användning av spannmål och inhemska proteinråvaror och samtidigt minskar utsläppet av kväve.

Vår hypotes var att proteinhalten i slaktgrisfoder kan sänkas genom ökad inblandning av rena aminosyror. Detta leder till minskat behov av proteinråvaror, vilket ökar möjligheten att tillverka närproducerade foder. Andra fördelar som tillkommer är bättre hälsa, torrare stallar och mindre gödselmängd.

Ett sätt att minska proteinspillet är att utnyttja grisens förmåga att växa kompensatoriskt, vilket innebär att fodrets innehåll av protein och rena aminosyror är detsamma under hela produktionsfasen. Denna utfodringsstrategi tillämpas redan idag, men den kvantitativa effekten hos modernt djurmaterial med gott hälsoläge och därmed låg foderförbrukning, är dåligt dokumenterad.
Syftet med projektet kan sammanfattas i följande punkter:
• Minska mängden proteinfodermedel
• Minska beroendet av sojamjöl
• Öka andelen spannmål i fodret
• Öka andelen närodlade fodermedel
• Förenkla utfodringen genom användning av färre foder
• Förbättra miljön i stallarna
• Förbättra grisarnas hälsa
• Sänka kväve-emissionen
• Uppdatera referensvärden för marginellt foderutbyte.
I det första försöket jämfördes 2 lysinnivåer (0,77 och 0,86 g sislysin/MJ NEv) i kombination med 3 proteinhalter (13,8, 14,5 och 15,5 g sis Rp/sislysin) och enhets- eller fasutfodring, dvs. totalt 12 försöksled. Fyra foder optimerades (Lantmännen; Kerstin Sigfridson) så att innehållet av sistreonin, sismetionin+siscystin och sistryptofan i relation till mängden sislysin överensstämde med SLU:s rekommendationer och blandades sedan i foderanläggningen till de 18 olika varianter som försöket krävde. Varje försöksled omfattade 6 boxar med 8-10 könsblandade sogrisar och vaccinerade hangrisar.
Grisarna växte i medeltal drygt 1000 g per dag. Enhetsutfodrade grisar växte och utnyttjade fodret sämre under första delen av produktionsfasen, men kompenserade för detta från 60 kg och fram till slakt. Därför var tillväxt och foderutbyte under hela uppfödningen densamma som för fasutfodrade grisar. Den lägre lysinhalten gav ett marginellt sämre foderutbyte (2%) medan skillnaden mellan de två låga proteinnivåerna (13,8 och 14,5 g sisRp/g sislys) och den idag rekommenderade (15,5) var något större (3%). En sänkning från dagens rekommendation till 13,8 minskar mängden N i gödseln med ca 25%. Skillnaderna i köttprocent var små och icke signifikanta. Samtliga grisar kontrollerades för svansbitning och inga skillnader mellan försöksled kunde noteras.
I det andra försöket jämfördes enhetsfoder som innehöll spannmålsprotein (vetekli, vetefodermjöl och drank), rapsmjöl eller åkerböna i olika kombinationer med foder innehållande sojamjöl. Fodrens proteinhalt var något lägre (14,5) än dagens SLU-rekommendation och aminosyrorna låg i det lägre intervallet. Försöket omfattade 6 försöksled med 5 boxar med 8-10 könsblandade sogrisar och vaccinerade hangrisar. Produktions¬resultatet var i nivå med det första försöket och de inhemska proteinfodren gav samma resultat som sojamjöl.
Produktionsdata från hela projektet användes för att beräkna sambandet mellan grisarnas vikt och deras foderutbyte. Vi fann följande ekvation: MJ NEv per kg viktökning = 18.44 + (0.05 x kg levande vikt) från insättning till 60 kg, därefter var ekvationen 12.00 + (0.18 x kg levande vikt).
Sammantaget visar projektet att modernt djurmaterial kan prestera på en hög nivå med foder baserade på inhemska råvaror även vid låg tillgång på protein och aminosyror. I takt med att djurmaterialet förändras och fler rena aminosyror blir tillgängliga ökar möjligheten att minska proteininsatsen och spannmålets protein blir en allt viktigare egenskap vid optimering av slaktgrisfoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress