Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mikronäringsämnen i svensk spannmål

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833513
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 11 juni 2015
Huvudsökande: Holger Kirchmann
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: holger.kirchmann@slu.se
Telefon: 018-672292
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Marken utarmas mycket långsamt på mikronäringsämnen. Trots bortförsel med höga skördar sker ingen signifikant minskning i marken efter 50 år. Långliggande fältförsök visar att organiska gödselmedel (stallgödsel och avloppsslam) inte påverkar koncentrationer av mikronäringsämnen i spannmålskärnor. Organiska gödselmedel är ingen växttillgänglig källa för mikroämnen. Grödans möjlighet till upptag av mikronäringsämnen påverkas dock genom pH förändringar i marken och rotpenetration av alven. Tesen att kvävegödsling minskar grödans halt av mikronäring och på så sätt kvalitén är fel, det är tvärtom. En gröda med ett högt kväveinnehåll har ett större behov av mikroämnen och har högre halter av koppar, zink och bor medan järn och mangan inte påverkas. Någon utspädning av mikroämnen i grödan vid kvävegödsling har inte observerats. Eftersom behovet av mikroämnen i grödan verkar vara beroende av kvävehalten, bör också kritiska koncentrationer i grödan definieras i relation till kvävehalten.

Utarmas jorden på mikronäringsämnen på våra växtodlingsgårdar?
Det finns en oro för en utarmning av jordar på mikronäringsämnen följt av lägre halter eller brist i grödan samt sämre kvalitet. Bortförsel sker i form av skördeprodukter och genom utlakning. På många gårdar sker ingen gödsling av grödor med mikronäringsämnen. En viss tillförsel till marken sker genom deposition från luften och genom föroreningar i fosforgödselmedel. På djurgårdar, där fodermineral används, anrikas stallgödseln. Regelbunden tillförsel av stallgödsel eller avloppsslam innebär i regel större till- än bortförsel för alla mikronäringsämnen medan växtodlingsgårdar som enbart använder mineralgödsel har en negativ balans. Resultat från olika fältförsök visar dock att utarmningen av våra jordar går så pass långsamt att inga skillnader går att mäta i jord under en rimlig tidsperiod vid olika driftsinriktningar.
Är organiska gödselmedel en källa för mikronäring?
Resultaten visar också att regelbunden tillförsel av organiska gödselmedel generellt inte leder till ett ökat upptag av mikroämnen i grödan. Även om tillförseln med organiska gödselmedel ofta är större än grödans behov så ökar inte upptaget i grödan. Mikronäringsämnen i organiska material har en mycket låg växttillgänglighet. Detta förklarar också varför t. ex. koppar är svårtillgänglig för växter i mulljordar.
En kväverik gröda har högre halter av mikronäringsämnen än en kvävefattig
Analyser från fältförsök har visat att vid en högre skörd och högre proteinhalt så ökar också grödans behov av flera mikronäringsämnen som t.ex. zink och koppar och halterna i grödan ökar. Därmed vederläggs teorin om en utspädning av mikronäringsämnen genom NPK gödsel. Detta förutsätter dock att jorden klarar av att försörja grödan med den mängd som den behöver. Vi har sett från två bördighetsförsök, där rotsystemet hos grödan är begränsat, att halten av bl.a. koppar sjunker vid NPK gödsling, vilket tyder på en oförmåga att försörja grödan.
Hur kan vi upptäcka brister hos grödan?
Det kan förekomma dolda brister av mikronäringsämnen hos grödor som ger en skördesänkning utan synliga bristsymptom. Eftersom bristerna inte är synliga så behövs hjälpmedel för att upptäcka problemet. Ett sätt är att identifiera riskjordar. Den totala halten i marken av olika mikronärings-ämnen är ofta positivt korrelerat till lerhalten i jorden. Vi vet också att ett ökat pH-värde i jorden leder till en lägre grad av växttillgänglighet för alla mikronäringsämnen förutom molybden. Detta gör att lätta jordar med högt pH-värde kan klassas som riskjordar där man bör vara extra observant.
En växtanalys som tas under växtsäsongen är ett sätt att identifiera eventuell brist. Problemet är dock att referensvärden som används för att bedöma om en brist föreligger är baserade på ett ganska begränsat material och för ett specifikt utvecklingsstadium av grödan. Om provet tas vid en annan tidpunkt så stämmer inte gränsvärdet. Tolkningen av en växtanalys bör därför göras med stor försiktighet. Som har nämnts ovan är koncentrationer dessutom beroende av kvävehalten.. Därför tror vi att det är mer relevant att prata om en lägsta kvot i relation till kvävehalten. Sådana värden kommer att utarbetas.
Analysvägen framåt
Traditionellt sett så görs analyser av totalhalter t.ex. koppar i jorden för att fastställa risken för brist. Detta har visat sig vara ett ganska trubbigt instrument, som visserligen ger en fingervisning, men lerhalt och pH-värde kan ge väl så god information. Jordanalyser baserade på svaga saltextrakt eller mätningar av frigörelsehastigheten, som indikerar den växttillgängliga delen av mikronäringsämnen, är mer tillförlitliga dock ännu inte standard.
Kärnanalyser är ett enkelt sätt att få en uppfattning av statusen i grödan. Det verkar dock bara fungera för vissa ämnen eftersom kärnhalten inte alltid är en bra spegelbild av statusen i den växande grödan. För vilka ämnen det gäller utvärderas fortfarande.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress