Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Minskad bränsleförbrukning vid skördetröskning genom anpassning av halmens hackningsgrad - ny mätteknik

Status: Avslutat
Projektnummer: V1340050
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 mars 2015
Huvudsökande: Gunnar Lundin
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: gunnar.lundin@jti.se
Telefon: 010-516 69 56
Beviljade medel: 299 000 SEK

From both an environmental and economic point of view, it is important to increase the efficiency of agricultural energy use. Unlike field works with tractors the fuel consumption at combine harvesting over time tends to rise. This depends largely on the increasingly intensive processing that occurs in the straw choppers.

Past experience indicates that through management measures and by adaption of the straw cutting rate there is potential for substantial energy savings. In order to evaluate such measures and implement them in Swedish agriculture, it is necessary to measure the actual power demand, which however earlier has been difficult to realize.

Newly developed technology has in German trials provided reliable measurements of the straw choppers power demand. The present study aims to provide answer whether the new measuring device is able to detect and quantify measures that significantly reduce the fuel consumption at combine harvesting during Swedish conditions.

Ur såväl miljö- som driftsekonomisk synvinkel är det angeläget att effektivisera lantbrukets energianvändning. Till skillnad från fältarbeten med traktorer tenderar bränsleförbrukningen vid skördetröskning över tid att stiga. Detta beror i hög grad på den alltmer intensiva bearbetningen av halmen som sker i skördetröskornas halmhackar.

Tidigare erfarenheter tyder på att det genom skötselåtgärder och anpassning av hackningsgraden finns potential för väsentliga energibesparingar. För att kunna utvärdera sådana åtgärder och implementera dem i svenskt lantbruk är det nödvändigt att kunna mäta det faktiska effektuttaget vilket dock tidigare varit svårt att realisera.

Nyutvecklad teknik har i tyska försök visat sig ge tillförlitliga mätningar av halmhackarnas effektuttag. Föreliggande undersökning avser att ge svar på om den nyutvecklade mätutrustningen klarar att påvisa och kvantifiera åtgärder som väsentligt reducerar bränsleförbrukningen vid skördetröskning under svenska förhållanden.

Dagens halmhackar har potential att sönderdela halmen vid skördetröskningen till genomsnittliga strålängder om 2-3 cm. Den intensiva bearbetningen sker emellertid till priset av höga effektuttag.
Med ett tyskt koncept som förebild togs ett system fram för att mäta halmhackens effektuttag. Fältförsök genomfördes vid skördetröskning av stråsäd och raps. Halmen hackades varvid sönderdelningsgraden varierades.
Genom att minska ingreppet för halmhackens motknivar kunde effektbehovet i genomsnitt reduceras med 36 %. Detta medförde att skördetröskans bränsleförbrukning minskade med 6 %. Samtidigt ökade den hackade halmens längd med i genomsnitt 20 mm.
Sammantaget visade studien att effektuttaget vid halmhackning kan reduceras väsentligt genom att utnyttja halmhackens inställningsmöjligheter och utan sönderdelningsförmågan dramatiskt försämras. Bränsleförbrukningen kan härvid reduceras alternativt att den frigjorda motoreffekten kan utnyttjas för att öka kapaciteten.

Bakgrund
Den hackning av halmen som sker i samband med skördetröskningen syftar till att underlätta nedbrukningen av skörderesterna och därmed skapa goda betingelser för den efterföljande grödan. Under senare år har det skett en intensiv utveckling av halmhackarna vilket medfört att man kan sönderdela halmen till genomsnittliga strålängder om 2-3 cm. Den intensiva bearbetningen sker emellertid till priset av höga effektuttag.

Halmhacken är monterad baktill på skördetröskan. Den utgörs av en rotor med pendlande knivar samt motknivar vilkas ingrepp i de pendlande knivarna är ställbart för att kunna variera sönderdelningsgraden. I praktiken tillämpas i regel högsta möjliga sönderdelning av halmen d.v.s. att motknivarna är i maximalt ingrepp. Omfattande sönderdelning av halmen kan komma väl till pass i odlingssystem med reducerad jordbearbetning. Om marken däremot skall plöjas efter skördetröskningen är det inte nödvändigt att driva sönderdelningen lika långt.

Tidigare erfarenheter tyder på att det genom anpassning av hackningsgraden föreligger potential för väsentliga energibesparingar. För att kunna utvärdera sådana åtgärder och implementera i lantbruket är det nödvändigt att kunna mäta det faktiska effektuttaget vilket tidigare varit svårt att realisera. Nyutvecklad teknik har emellertid i tyska försök visat sig ge tillförlitliga mätningar av halmhackarnas effektuttag.

Mål
Undersökningens mål var att med nyutvecklad mätutrustning identifiera möjligheter att minska effektuttaget för skördetröskornas halmhackar genom att variera motknivarnas inställning.

Material och metoder
Med det tyska konceptet som förebild togs ett system fram för att mäta effektuttag på halmhacken vid skördetröskning. Mätsystemet monterades på en skördetröska av modell John Deere T 660 med halmhack av modell Maxi Spreader från Rekordverken.

Fältförsök genomfördes med den framtagna utrustningen vid skördetröskning av havre och vårvete under 2013 och vid skörd av höstraps, råg och höstvete under 2014. Skördetröskningen utfördes i ett antal 150 meter långa parallella kördrag. Halmen hackades varvid sönderdelningsgraden varierades genom att ändra motknivarnas ingrepp. Vidare provades inverkan på sönderdelningsförmågan av halmhackens inkopplingsbara tvärlist. Varje inställning provades med tre upprepningar.

Mätdata från effektmätningen lagrades på en mätdator i förarhytten. Halmhackelsen analyserades och den genomsnittliga strålängden uttryckt som s.k. halvviktslängd beräknades.

Resultat och diskussion
Vid maximal sönderdelning av halmen uppgick hackens effektuttag beroende på gröda till mellan 13 och 46 kW. Toppvärdena erhölls i råg- och höstvetegrödorna med effektuttag motsvarande cirka 15 % av skördetröskans motoreffekt.

Genom att minska motknivarnas ingrepp kunde effektbehovet i genomsnitt reduceras med 36 %. Samtidigt ökade halvviktslängden med i genomsnitt 20 mm.

Halmhackens tvärlist ökade intensiteten i bearbetningen. I stort var skillnaden mellan inkopplad/frånkopplad list densamma som att justera motknivarnas ingrepp ett steg.

Det genomsnittliga specifika energibehovet uppgick under 2014 till 2,4 kWh per ton halm d.v.s. väsentligt högre än vid äldre mätningar som ofta legat kring 1,5 kWh/ton. Detta kan förklaras av moderna halmhackars mer omfattande sönderdelning men även ändrade egenskaper hos grödorna.

Genom att minska motknivarnas ingrepp reducerades skördetröskans bränsleförbrukning med cirka 6 %
Sammantaget visade undersökningen att effektuttaget vid halmhackning kan reduceras väsentligt genom att utnyttja halmhackens inställningsmöjligheter. Detta utan att sönderdelningsförmågan dramatiskt försämras. Bränsleförbrukningen kan härvid reduceras alternativt att den frigjorda motoreffekten utnyttjas för att öka skördetröskans kapacitet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1524

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress