Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Minskad fosfor i gödsel från ungnötsuppfödning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870019
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 12 november 2012
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 250 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fosforstatus hos unga nötkreatur är dåligt känd och det finns misstankar att ungnöt överutfodras med fosfor. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och träckprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4 – 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och träcken analyserades. För träcken bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Sistnämnda fraktion anses var den del som lätt kan läcka ut från åkermark. Analyserna visade att den saltsyralösliga fosforfraktionen var betydligt lägre hos ungnöt jämfört med resultaten från liknande undersökningar av träcken från mjölkkor. En orsak till detta är troligen att ungnöt utfodras övervägande med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ungnöt har inte fosforöverskott

Fosforanalyser av gödseln från ungdjur i mjölkkobesättningar visar på låga nivåer. Det är tvärtemot resultaten från liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. En trolig förklaring är att ungdjuren till övervägande del utfodras med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.
Fosfor har stor betydelse för olika funktioner hos däggdjur, exempel på detta är djurens energiomsättning där fosfor ingår i de energibärande ämnena och arvsmassan där fosfor ingår som en viktig beståndsdel. För lite fosfor till djur innebär med andra ord stor problem. Å andra sidan är fosforunderskott hos nötkreatur mycket ovanligt, fosforunderskott hos nötkreatur finns egentligen bara rapporterades från slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet nötkreatur för nötkreatur som betat på extremt fosforfattiga betesmarker, t.ex. Sydafrika eller Australien. Tvärtom, idag är fosforöverskott vid utfodring av nötkreatur ett mycket större problem, framförallt vid utfodring av mjölkkor. Fosforöverskott från nötkreatur hamnar i träcken och därmed förr eller senare på åkern. Fosfor kan läcka ut från åkermarken och så småningom hamna i Östersjön där det en av orsakerna till algblomning. Dessutom är jordens tillgångar av fosfor en ändlig resurs – det gäller att använda fosforn på bästa sätt i jordbruket.
Fosforstatus hos mjölkkor är relativt välkänd, många undersökningar har visat att mjölkkor överutfodras med fosfor. Däremot är fosforstatus hos yngre nötkreatur betydligt mindre känd. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och gödselprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4– 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och gödseln analyserades. För gödseln bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Den saltsyralösliga fosforfraktionen kan lätt läcka från gödsel och därmed från åkermark för att till sist hamna i havet och därmed i värsta fall ställa till problem med algblomning.
Resultaten från undersökningarna visade betydligt lägre nivåer i gödseln från ungdjur jämfört med liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. Från tidigare undersökningar av gödsel från mjölkkor har man också fastställt en övre gräns för den saltsyralösliga fosforfraktionen i kogödsel. Överskrids denna gräns anses det vara stor risk för fosforläckage. För ungdjurens del överskreds denna gräns i ett enda fall av 34 gödselprover dvs. cirka 2 procent av proverna. Det innebär att gödsel från ungdjuren i de undersökta mjölkkobesättningarna inte kan anses utgöra ett fosforproblem.
Ungdjuren i de besökta besättningarna utfodrades framförallt med grovfoder eller grovfoder blandat med kraftfoder, i de flesta fall spannmål. Tilldelning av foder skedde mera ”på känn”, intrycket var att i åtminstone de besökta mjölkkobesättningarna var fokus på utfodring av mjölkkorna.
En trolig förklaring till de låga fosfornivåerna i gödsel var att foderstaten till övervägande del består av grovfoder med relativt låga fosforhalter jämfört med spannmål och kraftfoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress