Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Minskad fosfor i gödsel från ungnötsuppfödning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870019
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 12 november 2012
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 250 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fosforstatus hos unga nötkreatur är dåligt känd och det finns misstankar att ungnöt överutfodras med fosfor. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och träckprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4 – 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och träcken analyserades. För träcken bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Sistnämnda fraktion anses var den del som lätt kan läcka ut från åkermark. Analyserna visade att den saltsyralösliga fosforfraktionen var betydligt lägre hos ungnöt jämfört med resultaten från liknande undersökningar av träcken från mjölkkor. En orsak till detta är troligen att ungnöt utfodras övervägande med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ungnöt har inte fosforöverskott

Fosforanalyser av gödseln från ungdjur i mjölkkobesättningar visar på låga nivåer. Det är tvärtemot resultaten från liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. En trolig förklaring är att ungdjuren till övervägande del utfodras med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.
Fosfor har stor betydelse för olika funktioner hos däggdjur, exempel på detta är djurens energiomsättning där fosfor ingår i de energibärande ämnena och arvsmassan där fosfor ingår som en viktig beståndsdel. För lite fosfor till djur innebär med andra ord stor problem. Å andra sidan är fosforunderskott hos nötkreatur mycket ovanligt, fosforunderskott hos nötkreatur finns egentligen bara rapporterades från slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet nötkreatur för nötkreatur som betat på extremt fosforfattiga betesmarker, t.ex. Sydafrika eller Australien. Tvärtom, idag är fosforöverskott vid utfodring av nötkreatur ett mycket större problem, framförallt vid utfodring av mjölkkor. Fosforöverskott från nötkreatur hamnar i träcken och därmed förr eller senare på åkern. Fosfor kan läcka ut från åkermarken och så småningom hamna i Östersjön där det en av orsakerna till algblomning. Dessutom är jordens tillgångar av fosfor en ändlig resurs – det gäller att använda fosforn på bästa sätt i jordbruket.
Fosforstatus hos mjölkkor är relativt välkänd, många undersökningar har visat att mjölkkor överutfodras med fosfor. Däremot är fosforstatus hos yngre nötkreatur betydligt mindre känd. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och gödselprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4– 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och gödseln analyserades. För gödseln bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Den saltsyralösliga fosforfraktionen kan lätt läcka från gödsel och därmed från åkermark för att till sist hamna i havet och därmed i värsta fall ställa till problem med algblomning.
Resultaten från undersökningarna visade betydligt lägre nivåer i gödseln från ungdjur jämfört med liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. Från tidigare undersökningar av gödsel från mjölkkor har man också fastställt en övre gräns för den saltsyralösliga fosforfraktionen i kogödsel. Överskrids denna gräns anses det vara stor risk för fosforläckage. För ungdjurens del överskreds denna gräns i ett enda fall av 34 gödselprover dvs. cirka 2 procent av proverna. Det innebär att gödsel från ungdjuren i de undersökta mjölkkobesättningarna inte kan anses utgöra ett fosforproblem.
Ungdjuren i de besökta besättningarna utfodrades framförallt med grovfoder eller grovfoder blandat med kraftfoder, i de flesta fall spannmål. Tilldelning av foder skedde mera ”på känn”, intrycket var att i åtminstone de besökta mjölkkobesättningarna var fokus på utfodring av mjölkkorna.
En trolig förklaring till de låga fosfornivåerna i gödsel var att foderstaten till övervägande del består av grovfoder med relativt låga fosforhalter jämfört med spannmål och kraftfoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress