Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mulljordarna och växthuseffekten – hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733481
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 januari 2012
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från torvjordarna med hjälp av dränerings- och odlingsintensiteten. Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord styrs i första hand av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid för grödan optimal dränering, eftersom det även gynnar mikrobiell nedbrytning. Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser och mellan år på samma plats än mellan olika grödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mulljordarna och växthuseffekten –
hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Syftet med studien
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från organogena jordar med hjälp av dräneringintensitet och gröda.

Resultat
Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord i första hand styrs av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid optimal dränering när grödan växer bra, då trivs även mikroorganismerna som bryter ned torven. Så fort man får in lite luft i jorden (5-15 cm dränering) så börjar en ganska snabb nedbrytning av torven vilket leder till koldioxidavgång (CO2). Sedan planar kurvan ut och vid ytterligare dränering ökar inte koldioxidavgången och kan vid mycket torra förhållanden avta. När man höjer vattenytan igen så minskar gasavgången successivt och vid vattenmättnad är flödena noll eller mycket små. Lustgasemissionerna (N2O) kan vara stora om kvävetillgången är stor och ingen gröda konkurrerar om kvävet. I dränerade jordar är metangasavgången (CH4) princip noll.

Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser, och mellan år på samma plats, än mellan olika grödor. Endast i ett par grödjämförelser visade mätningarna på säkra skillnader i gasavgång mellan olika grödor. På en plats var koldioxidavgången högre från morötterna än från vårrapsen, på en högre från vårvetet än från palsternackorna och på en plats högre från vårkornet än från potatisen. Variationen mellan år på samma plats och med samma grödor kan vara mycket stor. På en halverades koldioxidavgången från 2010 till 2011. Även skillnaden mellan platser samma år med samma gröda kan vara mycket stor.

Vad gäller lustgasavgången är det svårt att se några trender och variationen är mycket stor både mellan platser och mellan år. Flödena av metan var mycket små och negativa. Varken lustgas- eller metanavgången visade något samband med grödan som odlades. Osäkerheten i både lustgas- och metanmätningarna är mycket stora.

Metod
Dräneringsintensitetens inverkan på växthusgasavgången studerades på två torvjordar under kontrollerade förhållanden på lab. Jordarna vattenmättades underifrån. Därefter sänktes vattenytan i 5 cm steg ner till 50 cm för att följa gasavgången (koldioxid, lustgas och metan), varefter vi höjde grundvattennivån igen. Grödornas betydelse för växthusgasavgången studerades i fält på 13 olika platser med varierande typer av organogen jord och många olika grödjämförelser. Gasavgången mättes från ytor som ligger bredvid varandra på samma fält men med olika grödor.

Behov av vidare studier
Mätningarna av gasavgången i fält har endast gjorts en gång per månad under odlingssäsongen. Kontinuerliga mätningar året om vore mycket värdefullt, speciellt vad gäller lustgasavgången där stora flöden kan ske vintertid. Effekten av olika bearbetningsintensitet bör studeras mer i detalj.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress