Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering på landsbygdsföretag. Framtagande av kravspecifikation för kvalitetssäkring av grön rehabilitering.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146083
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 3 oktober 2014
Huvudsökande: Patrik Grahn
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Patrik.Grahn@ltj.slu.se
Telefon: 040-415425
Beviljade medel: 890 000 SEK

Intresset för naturunderstödd rehabilitering fortsätter att öka inte minst i Sverige. För att verksamheten ska kunna utvecklas till en framtida näring måste certifieringsfrågan lösas. Syftet med denna studie var att söka ta fram en kravspecifikation för kvalitetssäkring av grön rehabilitering. Detta har gjorts genom en fallstudie i Skåne, där en första kravspecifikation testats i en upphandling av landsbygdsföretag. Erfarenheterna från denna fallstudie resulterade i en modifierad kravspecifikation, som användes i en ny upphandling i Region Skånes regi. Resultatet visade att det som främst återstår att utveckla är tydliga utvärderingsverktyg avseende landsbygdsföretagarens utomhusmiljö samt ett kvalitetssäkringssystem med återkoppling som kan drivas av en oberoende aktör.

Intresset för naturunderstödd rehabilitering fortsätter att öka över hela världen, inte minst i Sverige. Under senare år har nya verksamheter startat på flera platser, från Norrbotten till Skåne. Anledningen är att sjukdomspanoramat har ändrat sig de senaste årtiondena. Den stressrelaterade mentala ohälsan svarar nu för den största delen av långtidssjukskrivningar, för både män och kvinnor. Den traditionella behandlingen med läkemedel, såsom SSRI-preparat fungerar inte tillfredsställande, inte heller psykoterapi. Därför har intresse väckts från flera landsting att upphandla landsbygdsföretagare som kan tillhandahålla naturunderstödd rehabilitering. Region Skåne, som intresserade sig för att starta upphandling av sådana tjänster, efterlyste tydliga kvalitetskrav eller en certifieringsmodell, där de vände sig till SLU för hjälp och råd. För att naturunderstödd rehabilitering ska kunna utvecklas till en framtida näring, menade de som ansvarar för upphandling i Region Skåne, måste certifieringsfrågan lösas.
Syftet med denna studie är att söka ta fram en kravspecifikation för kvalitetssäkring av grön rehabilitering. Detta har gjorts genom en fallstudie i Region Skåne, där en första kravspecifikation 1.0 testats i en upphandling av landsbygdsföretag. Erfarenheterna från denna fallstudie resulterade i en kravspecifikation 2.0, som användes i en ny upphandling i Region Skånes regi.
Fallstudien med kravspecifikation 1.0 visade att det är bra att utgå från redan upparbetade kvalitetssystem, såsom Säkert Bondförnuft. Säkerhetsfrågorna kunde därför hanteras på ett bra och tydligt sätt. Vi hamnade redan i den första versionen relativt rätt när det gäller patientperspektivet. Det som brast rörde ansvarsfördelningen mellan myndigheter, vilket justerades i den senare versionen genom att vi tydligare fokuserade på fasta möten under rehabiliteringsperioden: startmöte, mittmöte och avslutningsmöte. En rehabiliteringskoordinator på Vårdcentralen fick en viktig roll, att se till att handläggare på Försäkringskassan kom till möten för att arbeta vidare med uppföljning av den enskilde deltagaren. För företagen var det viktigt att säkra flöden av patienter, betalning och samverkan mellan myndigheter. Detta rättades till i den senare versionen, genom ett säkrare IT-system, som visade sig vara mer lätt att administrera. När det gäller kontakter mellan landsbygdsföretagare och myndigheter hade även här rehabiliteringskoordinatorn en viktig funktion.
Slutligen, upphandlarens perspektiv. Det visade sig att det som återstår att utveckla är tydliga riktlinjer och krav avseende landsbygdsföretagarens utomhusmiljö. Fortsatt FoU inom området behöver sikta på att utveckla ett kvalitetssäkringssystem med registrering av olika slag för att säkerställa en fungerande intervention.
Ingen av de studerade internationella kvalitetssystemen inkluderar utemiljöns kvaliteter och dess utformning i relation till de tjänster som erbjuds. Både representanter från England och Norge uttryckte tydligt ett behov av att utveckla deras system och inkludera dessa aspekter. Samarbete önskas kring tillvägagångssätt, eftersom forskningen kring utemiljöns innehåll och utformning har bedrivits av SLU under flera år och resulterat i rekommendationer för evidensbaserad design för olika målgrupper. Vidare har dessa resultat ingått som kravspecifikationer 2.0 i den genomförda offentliga upphandlingen i Region Skånes regi. Det system som har införts i Norge har en god förankring inom politiken och samhällets olika strukturer. Det drivs av en stabil och väletablerad aktör som arbetar med kvalitetssäkring av landsbygdsföretag vilket gör att det är ”relativt” enkelt att lägga till ytterligare funktioner i redan befintliga system, dvs registrering och återkoppling fungerar bra. För att implementera ett likartat system i Sverige är det av vikt att identifiera aktörer som skulle kunna genomföra samma typ av kvalitetssäkring

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress