Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya metoder för utvärdering och optimering av fertilitet hos avelshingstar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047052
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 20 juni 2013
Huvudsökande: Jane Morrell
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jane.morrell@slu.se
Telefon: 018-671152
Beviljade medel: 1 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hypotesen att en förbättring av kvaliteten hos spermiedoser för artificiell insemination (AI) med Single Layer Centrifugation (SLC) genom Androcoll-E leder till en ökad dräktighetskvot testades hos ston inseminerade 24 timmar efter att spermieprovet insamlats. SLC-proverna resulterade i en signifikant högre dräktighetsprocent (73%) jämfört med oselekterade kontrollprover (46%). Dessutom behöll de SLC-selekterade proverna befruktningsförmågan i 96 timmar (dräktighetsprocent 75%) medan oselekterade prover vanligtvis har en hållbarhet på 24-36 timmar. SLC har tidigare visats förbättra fruktsamheten hos problemejakulat, nu kan också kvaliteten hos normala ejakulat förbättras med denna teknik. Utbytet av spermier som erhölls efter SLC visade en hög korrelation med dräktighetskvoten hos det oselekterade ejakulatet. Eftersom det är möjligt att utföra SLC vid stuteriet, så kan SLC användas som en indikator på hingstens potentiella fertilitet istället för att genomföra ett tidsödande AI-försök.

Populärvetenskaplig sammanfattning
I december 2010 beviljade SSH finansiering under två år för ett projekt från forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Flyinge AB. Syften för projektet var att pröva om den förbättrade spermiekvaliteten som erhålls genom Single Layer Centrifugation (SLC) genom en artspecifik kolloid avspeglas i öka andel dräktiga ston efter artificiell inseminering (AI), och att bestämma om utbytet efter SLC eller en metod för bindning till zona pellucida kan användas som en indikator för potentiell fertilitet efter AI.

Hästuppfödningsbranschen i Sverige är intresserad av att förbättra kvaliteten hos spermiedoser för AI, både för att öka andel dräktiga ston efter AI vid stuterier inom landet, och för att förbättra ryktet och konkurrenskraften hos den svenska näringen i ett globalt perspektiv. SLC-metoden har visat sig förbättra spermiekvaliteten i laboratoriet, både omedelbart efter preparation, och när proverna lagrats i upp till 96 timmar. I detta projekt var fertiliteten hos SLC-selekterade spermier med ”normal” fertilitet (dvs hingstarna hade inga kända fertilitetsproblem), som användes för insemination efter 24 timmars kylförvaring, bättre än hos oselekterade kontrollprover (73% för SLC, 46% för kontroller; P<0.001). Det har tidigare visats att SLC förbättrade fertiliteten i hingstar med fertilitetsproblem. Nu har vi, för första gången, visat att SLC kan förbättra fertiliteten också i hingstar som inte har sådana problem. Dessutom var befruktningsförmågan hos dessa SLC-selekterade prover god ännu efter 96 timmars kylförvaring (75%). Normalt lagras hingstsperma endast 24-36 timmar, därför är det ett viktigt genombrott när det gäller kylförvaring att kunna erhålla höga dräktighetsprocent efter 96 timmars lagring av proverna. Sådana långa förvaringstider kan underlätta när det gäller möjligheten att skicka spermaprover till andra länder, eller under helger, när postgången inte är tillgänglig. SLC-metoden har visat sig vara praktisk och effektiv att använda för personal vid stuterier, och den producerar tillräckligt med spermier för konventionell AI.

En ny tillämpning för SLC utvecklades, med användning av lagrad hingstsperma. SLC som utfördes 24 timmar efter insamling av spermieprovet var effektiv när det gäller att selektera fram spermier av god kvalitet, och när det gäller att förlänga tiden som provet var användbart, och därmed förlängdes hållbarheten så att prover som inte kan användas när de anländer till stuteriet kan användas vid ett senare tillfälle. Detta gör det även möjligt för stuteriet att sända prover till ett laboratorium för utvärdering av spermiekvalitet, och potentiellt för at förutsäga fertilitet (se nedan).

Vissa forskare har uttryckt farhågor gällande att all seminal plasma (SP) tas bor från proven vid SLC. Deras argument är ett SP behövs för att säkerställa livmoderns förmåga till rensning efter AI. Ett experiment utfördes för att undersöka effekten av att sätta tillbaka SP till SLC-selekterade prover. I låga koncentrationer (5-10%) gav tillsats av SP en tillfällig ökning av spermiernas motilitet. Dock visade det sig att om proverna med tillsatt SP lagrades i 24 timmar, så förlorades denna förbättring av motilitet, och skadorna på spermiernas kromatin ökade. Därför skall SP inte tillsättas till SLC-selekterade prover innan lagring, men det kan tillsättas omedelbart före insemination, om man vill erhålla dess positiva effekt på motilitet och livmoderns rensning.

En preliminär studie utfördes med prostasomer som isolerats från hingstsperma av kollegor från Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Tillsats av prostasomer till SLC-selekterade spermieprover gav en liknande ökning av spermiemotiliteten som hade observerats efter tillsats av 5-10% SP, vilket antyder att det är prostasomer som är källan till de positiva effekterna på spermiemotiliteten. Fortsatta försök är nödvändiga för att utreda dessa resultats betydelse och biologiska relevans.

Att identifiera en indikator för en hingsts potentiella fertilitet är också av stort intresse för hästuppfödningsnäringen. I nuläget är användning av sperma för AI det enda sättet att bestämma en hingsts fertilitet, vilket är tidsödande och kostsamt. Ett AI-försök måste utföras med tillräckligt många ston för att kunna utesluta faktorer som stonas förmåga att bli dräktiga, variationer i AI-teknik och tidpunkt för AI relativt ägglossning, som annars kan påverka resultaten. Det finns också en miljömässig nackdel med att transportera runt spermiedoser över landet, bara för att upptäcka att spermiedoser inte leder till dräktigheter efter AI. Därför skulle en pålitlig indikator på potentiell fertilitet kunna bidra till att minska miljöpåverka från hästuppfödningsnäringen. Det fanns ett signifikant samband mellan utbytet av spermier efter SLC och dräktighetskvoten för det oselekterade ejakulatet, vilket indikerar att SLC kan användas som ett diagnostiskt redskap för att förutsäga fertiliteten hos en viss hingst eller ett visst ejakulat utan att genomföra ett AI-försök. Resultaten visade sig vara lika bra på att förutsäga fertilitet som spermieviabilitet och kromatinintegritet, uppmätt med flödescytometri. SLC-metoden är snabb (den tar ca 30 minuter, vilket inkluderar 20 minuters centrifugering) och kan användas vid stuteriet, medan andra potentiella diagnostiska metoder kräver antingen dyr utrustning (som t.ex. en flödescytometer), eller att ett prov sänds till ett laboratorium för morfologisk utvärdering, vilket är tidsödande och dyrt. En zona-bindningsmetod, där förmågan hos hingstspermier att binda till zona pellucida hos äggceller från en annan art, har nackdelen att den kräver speciell utrustning och upplärning av personal, samt tillgång till slakterimaterial som källa för bovina eller ovina äggceller. Dessutom är protokollet för kapacitering av hingstspermier inte optimerat, därför är zona-bindningsmetoden inte av praktisk användbarhet för att förutsäga fertilitet vid de flesta stuterier för närvarande.

I ett samarbete med forskare vid Gluck Equine Research Center, Lexington, Kentucky, visade det sig att SLC-metoden kunde separera spermier från ekvint artritvirus (EVA) och bakterier i sädesvätskan. Dock kvarstod låga nivåer av bakterier och virus i proverna, och det är inte känt om dessa nivåer är tillräckligt höga för att orsaka problem i inseminerade ston. Därför behövs fortsatt forskning för att fastställa om SLC kan användas för att förbättra biosäkerheten hos hingstspermieprover, t.ex. för att undvika användning av antibiotika när det gäller bakterier.

Projektet har avsatt ett stort antal referee-granskade artiklar (10 originalartiklar och två review-artiklar) och konferenspresentationer (10). Ett antal besök vid stuterier har gjorts, och information har presenterats för hästuppfödare vid Avelschampionatet i Flyinge 2011. Studiens viktigaste resultat är att SLC enkelt kan användas vid stuterier för att förbättra hingstar fertilitet, även för hingstar utan kända fertilitetsproblem. Dessutom kan SLC användas som en indikator på potentiell fertilitet istället för ett utdraget AI-försök. Möjligheten att ta bort bakterier och virus ur spermieproverna är värt vidare undersökningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1524

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress