Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1344057
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 februari 2018
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Medsökande: Lars Persson
Beviljade medel: 540 000 SEK

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is whether the increase in sugar yield increase remains also in the second rotation after liming. Further to what extent the pH, calciumcontent and other soil factors are changed 2,5 and 3,5 years after liming on different soil types and tillage. Also important is if the reduction Aphanomyces root rot of sugar beet remains the second rotation after liming. In a cropping system based on the principles of IPM, liming can be a valuable tool. The material consists of 52 field experiments on different sites and cultivated with the rotation of the farm. The sites will be analyzed for plant nutrition and soil borne diseases. Finally, the sugar yield will be measured in the second rotation after liming.

Nya resultat från forskning på NBR tyder på att kalkning av jordar med pH högre än 7,0 ger signifikanta skördeökningar i sockerbetor. Vi vill i detta projektförslag gå vidare och ta fram resultat för långsiktiga effekter i dessa befintliga försök. En viktig frågeställning är om skördeökningen även finns i växtföljdsomlopp 2 efter kalkning. Även hur pH, koncentration av kalcium och andra jordfaktorer förändras 2,5 och 3,5 år efter kalkning på olika jordtyper och med olika bearbetning. Av betydelse är även om minskningen av Aphanomyces (rotbrand) efter kalkning är bestående. För ett odlingssystem baserat på IPM skulle kalkning kunna bli ett effektivt verktyg. Utgångsmaterialet utgörs av 52 platser med kalkförsök som odlas med gårdens växtföljd och där sockerbetor odlas under projektperioden. Platserna provtas och analyseras för växtnäring och jordburna sjukdomar. Slutligen tas en skörd det år då sockerbetor odlas.

Målen i i detta projekt belysa och få svar på frågor hur pH och andra jordfaktorer förändras långsiktigt efter en kalkningsåtgärd. Informationen är viktigt för lantbrukarna för att de ska kunna planera in kalkningsåtgärder vid optimala intervall på olika jordar och därmed skapa förutsättningar för maximala skördar i olika grödor. Totalt har 25 av 52 platser med fastlagda kalkförsök odlats och skördats med sockerbetor i två omlopp. Resultaten tyder på att kalkning på jordar med pH lägre än 7,0 inte ger effekt förrän 4 till 5 år efter kalkningen. Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0. Framförallt gäller detta på jordar med lägre lerhalter och CEC (katjonbyteskapacitet). Regelbunden uppföljning av pH är viktigt för att i tid kunna planera in kalkningsåtgärder.

I detta projekt har vi studerat långsiktiga effekter av kalkning på sockerskörd i betor på olika jordtyper. Tidigare fastlagda försöksplatser med ett flertal kända jordfaktorer har utnyttjats för skörd av sockerbetor i omlopp 1 och 2 efter en kalkningsinsats med 8 ton kalkstensmjöl per ha och 16 ton sockerbruksskalk. Dessa två givor motsvarar 4 ton CaO per ha. I projektet har under perioden 25 av de ursprungligen 52 platserna med kalkförsök skördats en andra gång. Dessutom har 7 stycken försök med ökande giva kalkstensmjöl skördats: 0, 4, 8, 16, 32 ton per ha. Det är mellan fyra till fem år mellan omlopp ett och två, vilket är en normal sockerbetsväxtföljd. Kalken har spridits på hösten året före första betgrödan. Vi har analyserat innehåll av växtnäring och pH i jorden och även förekomsten av rotsjukdomen rotbrand (Aphanomyces). Försöken har lagts på jordar med bra förutsättningar för sockerbetsodling med bra växtnäringstillgång och pH, och i stort sett alla jordar har pH över 6,5.
Totalt sett var ökningen av sockerskörden i de kalkade leden jämfört med okalkat 500 kg socker per ha för kalkstensmjöl året efter kalkning. I andra omloppet med sockerbetor var ökningen 880 kg socker per ha för kalkstensmjöl. Effekten av sockerbrukskalk var ganska exakt häften av den av kalkstensmjölet respektive omlopp. Något större effekt i andra växtföljdsomloppet alltså.
För att undersöka effekten på olika jordar och relatera det till tidigare resultat, delades de 25 platserna in i två grupper: över och under pH 7. För gruppen av jordar med pH lägre än 7,0 blev det en obetydlig ökning av sockerskörd sex månader efter kalkning. I andra omloppet, ca fem år efter kalkningen blev skördeökningen stor: hela 1,18 ton per ha högre skörd efter kalkstensmjöl. Sockerbrukskalk gav en ökning på ca 700 kg per ha. För gruppen av jordar med pH 7,0 och högre fanns det en tendens till skördeökning redan i omlopp ett: 540 kg per ha i ledet med kalkstensmjöl. I omlopp två var ökningen 700 kg socker per ha. Så generellt ser det ut som om jordarna med pH under 7,0 har en långsammare respons i skörd men även i förändringar i pH och innehåll av kalcium (Ca-AL) efter kalkning.
Risken för rotsjukdomen rotbrand studerades under årens lopp och förekomsten av jordsmitta följde i stort förändringen av pH och kalcium. Ju högre pH och innehåll av kalcium desto lägre risk för rotbrand. I omlopp två, fem år efter kalkning, var risken för rotbrand lägre i båda leden med kalkstensmjöl och sockerbrukskalk. Försöken med ökande giva av kalkstensmjöl gav en mycket tydlig bild av kalkens positiva effekt i att minska risken för rotbrand. De högsta givorna hade minskat risken betydligt. Troligtvis minskar kalken uppförökningen av jordsmitta av rotbrand.
Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0 i sockerbetsodling. Det tar tid att höja pH från exv. 6,5 till mål-pH på 7,0 och man riskerar att effekten av kalkningen kommer först 4 till 5 år senare. Den optimala givan av kalkstensmjöl ur skördesynpunkt ser ut att vara ca 8 ton/ha. De två högsta givorna (16 och 32 ton/ha) gav i första omloppet en mycket god skörderespons men i andra omloppet var skördarna lägre jämfört med i de lägre givorna. En orsak till detta var att pH stigit till upp mot 7,8 vilket troligen orsakar minskad växtnäringsupptagning av bor och mangan. Så att ge höga givor för att korrigera ett för lågt pH ser ut att kortsiktigt ge en skördeökning men på längre sikt kan pH stiga till för höga nivåer.
En regelbunden kalkning och uppföljning krävs för att hålla pH på en jämn nivå kring 7. Kontinuerlig analys av pH i dessa försök visar att pH kan sjunka 0,5 enheter under ett växtföljdsomlopp. Jordanalyser måste alltså följas upp regelbundet för att åtgärder ska kunna göras i tid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Basfinansiering av den Regionala Försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2015
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-15-60-370 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel – sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1142126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har i 5 års fältförsök undersökt effekten av ett oorganiskt salt, kaliumfosfit, på potatisbladmögel. Det är känt att kaliumfosfit stimulerar växtens försvar och även har en direkt effekt mot algsvampar, och detta motverkar utvecklingen av bladmögel och brunröta i potatis.
Vi fann att behandling …

Läs mer

Fångstgröda och fysisk separering av odlingsfält som bekämpningsstrategier mot morotsbladloppan
Ulf Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156218 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2016

Vi har studerat om fångstgröda kan fungera för att kontrollera morotsbladloppan. Det är viktigt att hitta en fångstgröda som är mer attraktiv än huvudgrödan för att metoden ska fungera. Vi har visat att äggläggande honor inte skiljer mellan olika morotssorter men föredrar plantor med 2-3 äkta blad …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress