Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1344057
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 februari 2018
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Medsökande: Lars Persson
Beviljade medel: 540 000 SEK

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is whether the increase in sugar yield increase remains also in the second rotation after liming. Further to what extent the pH, calciumcontent and other soil factors are changed 2,5 and 3,5 years after liming on different soil types and tillage. Also important is if the reduction Aphanomyces root rot of sugar beet remains the second rotation after liming. In a cropping system based on the principles of IPM, liming can be a valuable tool. The material consists of 52 field experiments on different sites and cultivated with the rotation of the farm. The sites will be analyzed for plant nutrition and soil borne diseases. Finally, the sugar yield will be measured in the second rotation after liming.

Nya resultat från forskning på NBR tyder på att kalkning av jordar med pH högre än 7,0 ger signifikanta skördeökningar i sockerbetor. Vi vill i detta projektförslag gå vidare och ta fram resultat för långsiktiga effekter i dessa befintliga försök. En viktig frågeställning är om skördeökningen även finns i växtföljdsomlopp 2 efter kalkning. Även hur pH, koncentration av kalcium och andra jordfaktorer förändras 2,5 och 3,5 år efter kalkning på olika jordtyper och med olika bearbetning. Av betydelse är även om minskningen av Aphanomyces (rotbrand) efter kalkning är bestående. För ett odlingssystem baserat på IPM skulle kalkning kunna bli ett effektivt verktyg. Utgångsmaterialet utgörs av 52 platser med kalkförsök som odlas med gårdens växtföljd och där sockerbetor odlas under projektperioden. Platserna provtas och analyseras för växtnäring och jordburna sjukdomar. Slutligen tas en skörd det år då sockerbetor odlas.

Målen i i detta projekt belysa och få svar på frågor hur pH och andra jordfaktorer förändras långsiktigt efter en kalkningsåtgärd. Informationen är viktigt för lantbrukarna för att de ska kunna planera in kalkningsåtgärder vid optimala intervall på olika jordar och därmed skapa förutsättningar för maximala skördar i olika grödor. Totalt har 25 av 52 platser med fastlagda kalkförsök odlats och skördats med sockerbetor i två omlopp. Resultaten tyder på att kalkning på jordar med pH lägre än 7,0 inte ger effekt förrän 4 till 5 år efter kalkningen. Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0. Framförallt gäller detta på jordar med lägre lerhalter och CEC (katjonbyteskapacitet). Regelbunden uppföljning av pH är viktigt för att i tid kunna planera in kalkningsåtgärder.

I detta projekt har vi studerat långsiktiga effekter av kalkning på sockerskörd i betor på olika jordtyper. Tidigare fastlagda försöksplatser med ett flertal kända jordfaktorer har utnyttjats för skörd av sockerbetor i omlopp 1 och 2 efter en kalkningsinsats med 8 ton kalkstensmjöl per ha och 16 ton sockerbruksskalk. Dessa två givor motsvarar 4 ton CaO per ha. I projektet har under perioden 25 av de ursprungligen 52 platserna med kalkförsök skördats en andra gång. Dessutom har 7 stycken försök med ökande giva kalkstensmjöl skördats: 0, 4, 8, 16, 32 ton per ha. Det är mellan fyra till fem år mellan omlopp ett och två, vilket är en normal sockerbetsväxtföljd. Kalken har spridits på hösten året före första betgrödan. Vi har analyserat innehåll av växtnäring och pH i jorden och även förekomsten av rotsjukdomen rotbrand (Aphanomyces). Försöken har lagts på jordar med bra förutsättningar för sockerbetsodling med bra växtnäringstillgång och pH, och i stort sett alla jordar har pH över 6,5.
Totalt sett var ökningen av sockerskörden i de kalkade leden jämfört med okalkat 500 kg socker per ha för kalkstensmjöl året efter kalkning. I andra omloppet med sockerbetor var ökningen 880 kg socker per ha för kalkstensmjöl. Effekten av sockerbrukskalk var ganska exakt häften av den av kalkstensmjölet respektive omlopp. Något större effekt i andra växtföljdsomloppet alltså.
För att undersöka effekten på olika jordar och relatera det till tidigare resultat, delades de 25 platserna in i två grupper: över och under pH 7. För gruppen av jordar med pH lägre än 7,0 blev det en obetydlig ökning av sockerskörd sex månader efter kalkning. I andra omloppet, ca fem år efter kalkningen blev skördeökningen stor: hela 1,18 ton per ha högre skörd efter kalkstensmjöl. Sockerbrukskalk gav en ökning på ca 700 kg per ha. För gruppen av jordar med pH 7,0 och högre fanns det en tendens till skördeökning redan i omlopp ett: 540 kg per ha i ledet med kalkstensmjöl. I omlopp två var ökningen 700 kg socker per ha. Så generellt ser det ut som om jordarna med pH under 7,0 har en långsammare respons i skörd men även i förändringar i pH och innehåll av kalcium (Ca-AL) efter kalkning.
Risken för rotsjukdomen rotbrand studerades under årens lopp och förekomsten av jordsmitta följde i stort förändringen av pH och kalcium. Ju högre pH och innehåll av kalcium desto lägre risk för rotbrand. I omlopp två, fem år efter kalkning, var risken för rotbrand lägre i båda leden med kalkstensmjöl och sockerbrukskalk. Försöken med ökande giva av kalkstensmjöl gav en mycket tydlig bild av kalkens positiva effekt i att minska risken för rotbrand. De högsta givorna hade minskat risken betydligt. Troligtvis minskar kalken uppförökningen av jordsmitta av rotbrand.
Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0 i sockerbetsodling. Det tar tid att höja pH från exv. 6,5 till mål-pH på 7,0 och man riskerar att effekten av kalkningen kommer först 4 till 5 år senare. Den optimala givan av kalkstensmjöl ur skördesynpunkt ser ut att vara ca 8 ton/ha. De två högsta givorna (16 och 32 ton/ha) gav i första omloppet en mycket god skörderespons men i andra omloppet var skördarna lägre jämfört med i de lägre givorna. En orsak till detta var att pH stigit till upp mot 7,8 vilket troligen orsakar minskad växtnäringsupptagning av bor och mangan. Så att ge höga givor för att korrigera ett för lågt pH ser ut att kortsiktigt ge en skördeökning men på längre sikt kan pH stiga till för höga nivåer.
En regelbunden kalkning och uppföljning krävs för att hålla pH på en jämn nivå kring 7. Kontinuerlig analys av pH i dessa försök visar att pH kan sjunka 0,5 enheter under ett växtföljdsomlopp. Jordanalyser måste alltså följas upp regelbundet för att åtgärder ska kunna göras i tid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress