Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1344057
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 februari 2018
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Medsökande: Lars Persson
Beviljade medel: 540 000 SEK

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is whether the increase in sugar yield increase remains also in the second rotation after liming. Further to what extent the pH, calciumcontent and other soil factors are changed 2,5 and 3,5 years after liming on different soil types and tillage. Also important is if the reduction Aphanomyces root rot of sugar beet remains the second rotation after liming. In a cropping system based on the principles of IPM, liming can be a valuable tool. The material consists of 52 field experiments on different sites and cultivated with the rotation of the farm. The sites will be analyzed for plant nutrition and soil borne diseases. Finally, the sugar yield will be measured in the second rotation after liming.

Nya resultat från forskning på NBR tyder på att kalkning av jordar med pH högre än 7,0 ger signifikanta skördeökningar i sockerbetor. Vi vill i detta projektförslag gå vidare och ta fram resultat för långsiktiga effekter i dessa befintliga försök. En viktig frågeställning är om skördeökningen även finns i växtföljdsomlopp 2 efter kalkning. Även hur pH, koncentration av kalcium och andra jordfaktorer förändras 2,5 och 3,5 år efter kalkning på olika jordtyper och med olika bearbetning. Av betydelse är även om minskningen av Aphanomyces (rotbrand) efter kalkning är bestående. För ett odlingssystem baserat på IPM skulle kalkning kunna bli ett effektivt verktyg. Utgångsmaterialet utgörs av 52 platser med kalkförsök som odlas med gårdens växtföljd och där sockerbetor odlas under projektperioden. Platserna provtas och analyseras för växtnäring och jordburna sjukdomar. Slutligen tas en skörd det år då sockerbetor odlas.

Målen i i detta projekt belysa och få svar på frågor hur pH och andra jordfaktorer förändras långsiktigt efter en kalkningsåtgärd. Informationen är viktigt för lantbrukarna för att de ska kunna planera in kalkningsåtgärder vid optimala intervall på olika jordar och därmed skapa förutsättningar för maximala skördar i olika grödor. Totalt har 25 av 52 platser med fastlagda kalkförsök odlats och skördats med sockerbetor i två omlopp. Resultaten tyder på att kalkning på jordar med pH lägre än 7,0 inte ger effekt förrän 4 till 5 år efter kalkningen. Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0. Framförallt gäller detta på jordar med lägre lerhalter och CEC (katjonbyteskapacitet). Regelbunden uppföljning av pH är viktigt för att i tid kunna planera in kalkningsåtgärder.

I detta projekt har vi studerat långsiktiga effekter av kalkning på sockerskörd i betor på olika jordtyper. Tidigare fastlagda försöksplatser med ett flertal kända jordfaktorer har utnyttjats för skörd av sockerbetor i omlopp 1 och 2 efter en kalkningsinsats med 8 ton kalkstensmjöl per ha och 16 ton sockerbruksskalk. Dessa två givor motsvarar 4 ton CaO per ha. I projektet har under perioden 25 av de ursprungligen 52 platserna med kalkförsök skördats en andra gång. Dessutom har 7 stycken försök med ökande giva kalkstensmjöl skördats: 0, 4, 8, 16, 32 ton per ha. Det är mellan fyra till fem år mellan omlopp ett och två, vilket är en normal sockerbetsväxtföljd. Kalken har spridits på hösten året före första betgrödan. Vi har analyserat innehåll av växtnäring och pH i jorden och även förekomsten av rotsjukdomen rotbrand (Aphanomyces). Försöken har lagts på jordar med bra förutsättningar för sockerbetsodling med bra växtnäringstillgång och pH, och i stort sett alla jordar har pH över 6,5.
Totalt sett var ökningen av sockerskörden i de kalkade leden jämfört med okalkat 500 kg socker per ha för kalkstensmjöl året efter kalkning. I andra omloppet med sockerbetor var ökningen 880 kg socker per ha för kalkstensmjöl. Effekten av sockerbrukskalk var ganska exakt häften av den av kalkstensmjölet respektive omlopp. Något större effekt i andra växtföljdsomloppet alltså.
För att undersöka effekten på olika jordar och relatera det till tidigare resultat, delades de 25 platserna in i två grupper: över och under pH 7. För gruppen av jordar med pH lägre än 7,0 blev det en obetydlig ökning av sockerskörd sex månader efter kalkning. I andra omloppet, ca fem år efter kalkningen blev skördeökningen stor: hela 1,18 ton per ha högre skörd efter kalkstensmjöl. Sockerbrukskalk gav en ökning på ca 700 kg per ha. För gruppen av jordar med pH 7,0 och högre fanns det en tendens till skördeökning redan i omlopp ett: 540 kg per ha i ledet med kalkstensmjöl. I omlopp två var ökningen 700 kg socker per ha. Så generellt ser det ut som om jordarna med pH under 7,0 har en långsammare respons i skörd men även i förändringar i pH och innehåll av kalcium (Ca-AL) efter kalkning.
Risken för rotsjukdomen rotbrand studerades under årens lopp och förekomsten av jordsmitta följde i stort förändringen av pH och kalcium. Ju högre pH och innehåll av kalcium desto lägre risk för rotbrand. I omlopp två, fem år efter kalkning, var risken för rotbrand lägre i båda leden med kalkstensmjöl och sockerbrukskalk. Försöken med ökande giva av kalkstensmjöl gav en mycket tydlig bild av kalkens positiva effekt i att minska risken för rotbrand. De högsta givorna hade minskat risken betydligt. Troligtvis minskar kalken uppförökningen av jordsmitta av rotbrand.
Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0 i sockerbetsodling. Det tar tid att höja pH från exv. 6,5 till mål-pH på 7,0 och man riskerar att effekten av kalkningen kommer först 4 till 5 år senare. Den optimala givan av kalkstensmjöl ur skördesynpunkt ser ut att vara ca 8 ton/ha. De två högsta givorna (16 och 32 ton/ha) gav i första omloppet en mycket god skörderespons men i andra omloppet var skördarna lägre jämfört med i de lägre givorna. En orsak till detta var att pH stigit till upp mot 7,8 vilket troligen orsakar minskad växtnäringsupptagning av bor och mangan. Så att ge höga givor för att korrigera ett för lågt pH ser ut att kortsiktigt ge en skördeökning men på längre sikt kan pH stiga till för höga nivåer.
En regelbunden kalkning och uppföljning krävs för att hålla pH på en jämn nivå kring 7. Kontinuerlig analys av pH i dessa försök visar att pH kan sjunka 0,5 enheter under ett växtföljdsomlopp. Jordanalyser måste alltså följas upp regelbundet för att åtgärder ska kunna göras i tid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress