Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1344057
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 februari 2018
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Medsökande: Lars Persson
Beviljade medel: 540 000 SEK

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is whether the increase in sugar yield increase remains also in the second rotation after liming. Further to what extent the pH, calciumcontent and other soil factors are changed 2,5 and 3,5 years after liming on different soil types and tillage. Also important is if the reduction Aphanomyces root rot of sugar beet remains the second rotation after liming. In a cropping system based on the principles of IPM, liming can be a valuable tool. The material consists of 52 field experiments on different sites and cultivated with the rotation of the farm. The sites will be analyzed for plant nutrition and soil borne diseases. Finally, the sugar yield will be measured in the second rotation after liming.

Nya resultat från forskning på NBR tyder på att kalkning av jordar med pH högre än 7,0 ger signifikanta skördeökningar i sockerbetor. Vi vill i detta projektförslag gå vidare och ta fram resultat för långsiktiga effekter i dessa befintliga försök. En viktig frågeställning är om skördeökningen även finns i växtföljdsomlopp 2 efter kalkning. Även hur pH, koncentration av kalcium och andra jordfaktorer förändras 2,5 och 3,5 år efter kalkning på olika jordtyper och med olika bearbetning. Av betydelse är även om minskningen av Aphanomyces (rotbrand) efter kalkning är bestående. För ett odlingssystem baserat på IPM skulle kalkning kunna bli ett effektivt verktyg. Utgångsmaterialet utgörs av 52 platser med kalkförsök som odlas med gårdens växtföljd och där sockerbetor odlas under projektperioden. Platserna provtas och analyseras för växtnäring och jordburna sjukdomar. Slutligen tas en skörd det år då sockerbetor odlas.

Målen i i detta projekt belysa och få svar på frågor hur pH och andra jordfaktorer förändras långsiktigt efter en kalkningsåtgärd. Informationen är viktigt för lantbrukarna för att de ska kunna planera in kalkningsåtgärder vid optimala intervall på olika jordar och därmed skapa förutsättningar för maximala skördar i olika grödor. Totalt har 25 av 52 platser med fastlagda kalkförsök odlats och skördats med sockerbetor i två omlopp. Resultaten tyder på att kalkning på jordar med pH lägre än 7,0 inte ger effekt förrän 4 till 5 år efter kalkningen. Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0. Framförallt gäller detta på jordar med lägre lerhalter och CEC (katjonbyteskapacitet). Regelbunden uppföljning av pH är viktigt för att i tid kunna planera in kalkningsåtgärder.

I detta projekt har vi studerat långsiktiga effekter av kalkning på sockerskörd i betor på olika jordtyper. Tidigare fastlagda försöksplatser med ett flertal kända jordfaktorer har utnyttjats för skörd av sockerbetor i omlopp 1 och 2 efter en kalkningsinsats med 8 ton kalkstensmjöl per ha och 16 ton sockerbruksskalk. Dessa två givor motsvarar 4 ton CaO per ha. I projektet har under perioden 25 av de ursprungligen 52 platserna med kalkförsök skördats en andra gång. Dessutom har 7 stycken försök med ökande giva kalkstensmjöl skördats: 0, 4, 8, 16, 32 ton per ha. Det är mellan fyra till fem år mellan omlopp ett och två, vilket är en normal sockerbetsväxtföljd. Kalken har spridits på hösten året före första betgrödan. Vi har analyserat innehåll av växtnäring och pH i jorden och även förekomsten av rotsjukdomen rotbrand (Aphanomyces). Försöken har lagts på jordar med bra förutsättningar för sockerbetsodling med bra växtnäringstillgång och pH, och i stort sett alla jordar har pH över 6,5.
Totalt sett var ökningen av sockerskörden i de kalkade leden jämfört med okalkat 500 kg socker per ha för kalkstensmjöl året efter kalkning. I andra omloppet med sockerbetor var ökningen 880 kg socker per ha för kalkstensmjöl. Effekten av sockerbrukskalk var ganska exakt häften av den av kalkstensmjölet respektive omlopp. Något större effekt i andra växtföljdsomloppet alltså.
För att undersöka effekten på olika jordar och relatera det till tidigare resultat, delades de 25 platserna in i två grupper: över och under pH 7. För gruppen av jordar med pH lägre än 7,0 blev det en obetydlig ökning av sockerskörd sex månader efter kalkning. I andra omloppet, ca fem år efter kalkningen blev skördeökningen stor: hela 1,18 ton per ha högre skörd efter kalkstensmjöl. Sockerbrukskalk gav en ökning på ca 700 kg per ha. För gruppen av jordar med pH 7,0 och högre fanns det en tendens till skördeökning redan i omlopp ett: 540 kg per ha i ledet med kalkstensmjöl. I omlopp två var ökningen 700 kg socker per ha. Så generellt ser det ut som om jordarna med pH under 7,0 har en långsammare respons i skörd men även i förändringar i pH och innehåll av kalcium (Ca-AL) efter kalkning.
Risken för rotsjukdomen rotbrand studerades under årens lopp och förekomsten av jordsmitta följde i stort förändringen av pH och kalcium. Ju högre pH och innehåll av kalcium desto lägre risk för rotbrand. I omlopp två, fem år efter kalkning, var risken för rotbrand lägre i båda leden med kalkstensmjöl och sockerbrukskalk. Försöken med ökande giva av kalkstensmjöl gav en mycket tydlig bild av kalkens positiva effekt i att minska risken för rotbrand. De högsta givorna hade minskat risken betydligt. Troligtvis minskar kalken uppförökningen av jordsmitta av rotbrand.
Slutsatserna från dessa försök är att inte låta pH sjunka under 7,0 i sockerbetsodling. Det tar tid att höja pH från exv. 6,5 till mål-pH på 7,0 och man riskerar att effekten av kalkningen kommer först 4 till 5 år senare. Den optimala givan av kalkstensmjöl ur skördesynpunkt ser ut att vara ca 8 ton/ha. De två högsta givorna (16 och 32 ton/ha) gav i första omloppet en mycket god skörderespons men i andra omloppet var skördarna lägre jämfört med i de lägre givorna. En orsak till detta var att pH stigit till upp mot 7,8 vilket troligen orsakar minskad växtnäringsupptagning av bor och mangan. Så att ge höga givor för att korrigera ett för lågt pH ser ut att kortsiktigt ge en skördeökning men på längre sikt kan pH stiga till för höga nivåer.
En regelbunden kalkning och uppföljning krävs för att hålla pH på en jämn nivå kring 7. Kontinuerlig analys av pH i dessa försök visar att pH kan sjunka 0,5 enheter under ett växtföljdsomlopp. Jordanalyser måste alltså följas upp regelbundet för att åtgärder ska kunna göras i tid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress