Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1044083
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 6 oktober 2015
Huvudsökande: Robert Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: robert.olsson@nbrf.nu
Telefon: +4640537260
Beviljade medel: 2 500 000 SEK

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. Med dessa som grund utvecklade vi ett antal databaserade produkter. Mätning av reflektans provades som ett enkelt sätt att mäta tillväxt och skörd. Tre olika utrustningar jämfördes.
Ingående odlares bedömning av upplägget var överlag positivt men metodik och slutprodukt kräver vidare utveckling för en bredare praktisk användning.
Beräkning av “skördegapet” definierat som skillnaden mellan observerad och potentiell möjlig skörd gav mersmak. Vi fann det vara ett relativt enkelt sätt att använda odlarbaserade data i forskningssammanhang.
Grundkonceptet i projektet har nu inkluderats i det pågående 5T projektet.

Kan vi hitta och nå outnyttjade potentialer?

Kan vi hitta outnyttjade potentialer och nå högre skördar genom att metodiskt mäta vad som händer och sker i praktiken, sammanställa och paketera våra data på ett enkelt sätt och löpande träffas för att utbyta erfarenheter på sal eller i fält? Om det är så, kan vi idag eller åtminstone inom en nära framtid göra det på ett sätt som är ekonomiskt och praktiskt intressant?

Ungefär så är tankarna bakom rubriken och detta projekt som genomfördes i sockerbetor. Principiellt är frågeställningen grödövergripande. Vi testade konceptet tillsammans med tolv sockerbetsodlare i Skåne åren 2011–2014.

Vädret, marken och våra åtgärder i marken avgör skörden.

Vi hade koll på vädret via väderstationer på eller nära gården kompletterade med odlarmätningar av främst nederbörden.

Vi provtog och analyserade marken med avseende på textur, växtnäringsinnehåll och jordboende skadegörare.

Odlarna förmedlade fältens odlingshistoria, använda maskiner, insatta produktionsmedel och åtgärder med mängder och datum.

Slutligen följde vi tillväxten löpande hela säsongen genom vägning och analys av rot och blast vid fem tillfällen från etablering till slutskörd. Vi provade också alternativa metoder för tillväxtmätning, bland annat i form av löpande reflektansmätningar och foto av grödan.

Odlarna träffades i sina smågrupper ute i fält under vår och sommar tillsammans med konsulenter från Nordic Sugar och utvecklare från NBR. Därtill höll vi ett antal möten på sal för hela gruppen.

Övergripande slutsatser

- Vi måste veta var taket ligger för att veta vår förbättringspotential. Vår tillväxtmodell utvecklad i England kunde som medel över platser eller år mäta potentialen, men för att fånga entalsprocent på gårdsnivå behöver precisionen förbättras.

Den provade modellen verkar underskatta sockerskörden på höga skördenivåer. Med en bra tillväxtmodell kan vi identifiera lokaler med en avvikande tillväxtrytm, både uppåt och neråt.

- Vi och odlarna tror på kunskap via datainsamling från odlare. Men projektet pekar på både problem och möjligheter.

Datainsamlingen måste vara enkel och av rimlig omfattning. Allt smidigare system via telefon talar för att detta krav kommer att bli enklare och enklare att uppfylla.

Odlaren förväntar sig hjälp med tolkningen av utdata. Användarvänlig utdata är ett måste. Här nådde vi inte ända fram, vilket inte heller var ambitionen.

Fotodokumentation av grödan gav ofta en aha-upplevelse.

Det krävs många deltagare för att kunna hitta säkra kopplingar till insatta åtgärder. I en grupp med enbart duktiga odlare kommer det sällan ”stekta sparvar” flygande. Att närma sig sin potential är oftast en process i många små steg över flera år.

De fysiska mötena i smågrupper var välbesökta och uppskattade. Förtroende liksom ambitionen att både lyssna och dela sin egen kunskap med andra betraktades som mycket viktigt för ett fruktbart utbyte.

Någon uttryckte sig så här: ”Ibland är det ju inte det viktigaste vad som förhandlas vid mötet utan vid kaffebordet”. Det handlar om att lära och diskutera.

Det tydligaste beviset på att vi i sockernäringen fortsatt tror på odlargenererad kunskap och lärgemenskaper är starten av projekt 5T 2014. Namnet 5T står för Tillsammans till 20 ton 2020. Här följer vi tillväxten hos elva toppodlare i Sverige och Danmark.

Vi mäter tillväxt och slutskörd via handskördade parceller i juni, september och november. Vi jämför slutskörden från handskörd med odlarupptagen direktleverans och ställer dessa båda mot den potentiella skörden. Inspiration och motivation hämtas från fysiska möten, personliga konsulenter och gemensamma studieresor. Varje år provar vi nya odlargenomförda åtgärder. På en gård årligen satsar vi på omfattande test och demoverksamhet med visning för alla odlare. Projektet har en egen hemsida www.projekt5T.nu. Fram till 2020 hoppas vi ”stänga gapet”, närma oss 20 ton socker och den potentiella skörden på varje gård.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress