Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad hästvälfärd med hjälp av en anti-inflammatorisk biomarkör för glukokortikoider

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-050
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 20 december 2016
Huvudsökande: Carina Ingvast Larsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: carina.ingvast.larsson@slu.se
Telefon: +46722120336
Medsökande: Carl Ekstrand
Medsökande: Lena Olsén
Beviljade medel: 256 000 SEK

Horse welfare during competition is dependent on that relevant withdrawal times for pharmaceuticals guarantee only irrelevant drug concentrations to be present in the body in order to decrease the injury rate. Therefore, it is essential to find a relevant biomarker for therapeutic effect of glucocorticoids in order to achieve more relevant withdrawal times. A first-rate biomarker candidate is annexin-1, a protein regulated by endogenous glucocorticoids and of great importance for the anti- inflammatory and analgesic effect. The aim is to relate the plasma concentrations of the glucocorticoid dexamethasone to annexin-1 plasma concentrations and consequently establish the therapeutic plasma concentration, which is essential when deciding relevant withdrawal time and optimal dose. Furthermore a biomarker for the therapeutic effect of dexamethasone will in the long term be an efficient tool to establish withdrawal times for all glucocorticoids to assure horse welfare.

Vid tävling är det viktigt för djurskyddet att det finns giltiga karenstider för läkemedel som säkerställer att endast irrelevanta koncentrationer av substanser finns kvar i kroppen för att minska risken för skador. Det är därför ytterst angeläget att finna en adekvat biomarkör för terapeutisk effekt av glukokortikoider i syfte att fastställa relevanta karenstider. En utmärkt kandidat är annexin-1, ett protein som regleras av endogena glukokortikoider och har stor betydelse för den anti-inflammatoriska och smärtlindrande effekten. Projektet syftar till att koppla plasmakoncentrationen av annexin-1 till plasmakoncentrationerna av glukokortikoiden dexametason och därmed möjlighet att fastställa terapeutiska plasmakoncentrationer, vilket ger grunden både för relevant karenstid och för optimal dosering. En biomarkör för dexametasons terapeutiska effekt innebär i förlängningen ett effektivt verktyg för att fastställa karenstider för samtliga glukokortikoider och säkra hästvälfärden.

Syftet var att undersöka om annexin A1 (A1) är en lämplig biomarkör i blod för terapeutisk effekt av dexametason (dex) i avsikt att optimera både behandling och antidopningsarbete. Blodprover från tidigare försök (SHF proj nr H1047221) användes. En ny metod (masspektrometri) utvecklades för att kunna mäta de låga koncentrationerna av A1 i blod. Metoden har en godtagbar precision med en spridning <20%. Hittills har data från 2 av 6 hästar erhållits där exponering av dex ger en högre A1-koncentration över tiden. Med endast 2 hästar går inte att urskilja något bestämt mönster i frisättning och syntes av A1. Under våren kommer återstående prover att analyseras. Är A1 en lämplig biomarkör för effekten av dex har vi ett förnämligt verktyg. Genom att utföra enkla administrationsstudier med andra glukokortikoider kan vi då genom blodprov optimera behandling och bestämma karenstider utan att behöva genomföra experimentella studier med hjälp av inflammationsmodeller in vivo.

Ökad kunskap om kortisonbehandling till häst – ökad djurvälfärd
Kortison är ett av de viktigaste läkemedlen till häst eftersom det är effektivt mot inflammation och smärta i muskulatur och leder. Vid kortare tids behandling ger kortison få biverkningar och har stor säkerhetsmarginal vilket innebär att även höga enstaka doser oftast inte är förknippade med allvarliga biverkningar. Vid längre tids allmän behandling och vid upprepad lokal behandling exempelvis i led kan dock biverkningar uppstå som begränsar kortisonets användbarhet och därmed försämras djurvälfärden. För att kunna minska risken för biverkningar även vid längre tids behandling krävs ökad kunskap om hur läkemedlet tas upp och försvinner ur kroppen samt kartläggning av sambandet mellan plasmakoncentrationer och kortisonets effekter. Den allmänna uppfattningen tidigare var att det inte fanns något samband mellan plasmakoncentrationer och effekt vilket omöjliggjorde att med hjälp av så kallade farmakologiska modeller koppla effekt till koncentration och på så sätt optimera läkemedelsanvändningen. Även inom antidopningsarbetet är denna kunskap viktig för att säkerställa trygg användning vid adekvat läkemedelsbehandling och på så sätt befrämja djurvälfärden.
I tidigare studier har vi visat ett samband mellan plasmakoncentration av kortisonet dexametason och minskning av binjurebarkens hormonutsöndring av kroppseget kortison (kortisol), som är en viktig bieffekt vid längre tids behandling. Tidigare har vi har även undersökt och kartlagt hur två av våra vanligaste läkemedel till häst som innehåller dexametason omsätts, det vill säga hur läkemedlet tas upp och utsöndras.
Vårt mål för denna studie var att undersöka om en viktig kroppsegen antiinflammatorisk substans som ökar vid kortisonbehandling (annexin A1) är en lämplig biomarkör för kortisons terapeutiska effekter. Med biomarkör menas att effekten av kortison kan mätas i ett blodprov från friska hästar som givits kortison istället för att mäta en effekt på sjuka hästar i kliniska studier eller i experimentella studier. Kliniska studier kräver ett stort antal djur och är dyra och experimentella studier kräver inflammationsmodeller som är smärtsamma. För att en substans ska kunna användas som biomarkör måste den kunna analyseras i blodet med god säkerhet. Vi har därför utvecklat en ny metod med hög mätsäkerhet för att kunna mäta annexin A1 i blod från häst. Preliminära resultat visar att annexin troligtvis är en bra kandidat att fungera som biomarkör för effekten av dexametason.
Vår forskning har lett till många spännande resultat och vår förhoppning är att genom fortsatt forskning säkerställa resultaten och även undersöka andra kortisonläkemedel än dexametason. Visar det sig att annexin A1 är en lämplig biomarkör för den antiinflammatoriska effekten av kortison har vi ett förnämligt verktyg för att få en säker användning av kortison till häst. Med hjälp av en bra biomarkör för den antiinflammatoriska effekten kan modeller skapas för att simulera olika effekter efter olika behandlingsregimer vilket kan underlätta både behandling och antidopningsarbete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress