Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1344085
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 februari 2018
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Medsökande: Lars Persson
Medsökande: Robert Olsson
Beviljade medel: 1 468 000 SEK

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g soil physics and structure, will be studied in the new project and studies on plant nutrition will be continued. The project will also be continued in other crops ( cereals, oil seed crops and legumes) by other specialists to investigate if possible effects can be found also here. A main emphasis is to see whether liming can be used in a cropping system based on the principles of IPM. The whole project structure is presented here including other crops in the crop rotation. But the application is only for financing the studies in sugar beets and some basic analyses in connection with selection of experimental fields.

Kalkning har i en undersökning vid NBR visat sig kunna vara ett viktigt verktyg för att höja produktiviteten i sockerbetor även på jordar utan kalkbehov. Målet med detta projekt är att verifiera de nyligen framtagna resultaten om skördeeffekter i sockerbetor samt att koppla dem till de faktorer som kan ha betydelse för att förklara denna skördeökningen. Det innebär att ett flertal faktorer, bl a markfysik och struktur, kommer att undersökas i det nya projektet samt fortsatta studier av växtnäringsfrågor. I projektet avser vi också att undersöka om kalkning har liknande positiva effekter på skörd i andra grödor (spannmål, oljeväxter, ärtor i första hand) som i sockerbetor i samarbete med olika grödföreträdare och secialister i olika ämnesområde. Forskningsprojektet är uppdelat i moduler motsvarande olika grödor och ämnesområden och alla presenteras i denna ansökan. Dock är avsikten med denna ansökan att söka medel för finansiering av undersökningar i sockerbetor.

Målet med detta projekt var att studera skördeeffekter i sockerbetor efter kalkning med strukturkalk och kalkstensmjöl i 13 olika försök samt att koppla dem till faktorer som kan ha betydelse för att förklara effekten på skörd. Utifrån respons i sockerskörd efter kalkning kunde försöksplatserna delas in i tre grupper: 1. 3 platser med skörderespons både efter strukturkalk och kalkstensmjöl: 2. 5 platser med skörderespons endast efter strukturkalk och 3. 4 platser utan effekt på sockerskörden. Resultaten tyder på att strukturkalkningen gynnar skörden i sockerbetor. På samtliga platser ligger skörden några procentenheter över den för kalkstensmjöl. För strukturkalk är det troligt att där är tre effekter som samverkar och har olika stort inflytande på olika jordar: en effekt på aggregatstabilitet, en reducerande effekt på Aphanomyces samt en växtnäringseffekt med högre halter av tillgängligt kalium.

I detta projekt har vi undersökt hur kalkning påverkar skörden i sockerbetor samt hur olika variabler som t ex pH i marken förändras. De 13 jordar som ingått i projektet har det gemensamt att de har en lerhalt som är högre än 15% och ett pH som redan innan kalkning låg på 7. Dessa jordar har visat sig svara mycket bra på kalkning med ökad sockerskörd som följd. Det finns flera hypoteser om vad skillnaderna i skörderespons kan bero på. Det är sedan tidigare känt att kalkning kan sänka rotbrandsindex och förhindra angrepp av algsvampen Aphanomyces. Ytterligare förklaringar kan vara att kalkning ger en bättre struktur i jorden som kommer växterna till del genom en bättre närings- och vattenhållande förmåga.
Det ingick tre olika behandlingar: okalkad kontroll, kalkstensmjöl och släckt kalk/blandprodukt med strukturkalk. Kalkningen utfördes på hösten och följande vår såddes betor. Vid utläggning av strukturkalk är det mycket viktigt att kalken arbetas in noga i jorden, helst inom 24 timmar. I regel gjordes tre körningar i olika riktningar över fälten.
För att följa upp effekterna av kalkningen, togs jordprov i de olika behandlingarna. Ett jordprov användes för att analysera pH och innehåll av olika näringsämnen som kalcium, magnesium, fosfor och kalium. Ett jordprov användes för att analysera smittorisk för olika svampar som finns i jorden. Då betorna hade cirka 4 till 6 örtblad analyserades halten av olika näringsämnen.
Ett sätt att indirekt mäta hur bra strukturen är i en jord är att göra sk turbiditetsmätningar. Denna metod går ut på att man i laboratorium bevattnar jordklumpar och samlar upp vattnet som går igenom dem. Grumligheten på detta vatten av ler blir ett mått på hur bra strukturen är. Ju klarare vattnet är desto lägre turbiditet och bättre struktur är där i jorden. Varje höst, strax innan skörden av sockerbetorna, grävdes jordklumpar upp och mättes för turbiditet.
I detta projekt har vi också studerat jordarnas innehåll av olika lermineral för att få en bättre uppfattning om hur detta påverkar effekterna av kalkningen. Det vanligaste lermineralet i svenska – och även i skånska – lerjordar är illit. Det har en relativt låg katjonbyteskapacitet (CEC) som anger det totala antalet negativa laddningar på lermineralets yta. Vanligt för jordar i betodlingsområdet på baltisk morän, dvs. i södra delen, är att lerorna till viss del utgörs av vermikulit och montmorillonit. Dessa jordar har sitt ursprung på kalkberggrund och är kalkrika. Dessa lermineral har högre CEC och kan därmed hålla kvar många positivt laddade joner som t.ex. kalcium.
Då försöken var mycket stora fanns det en betydande inomfältsvariation i flera av dem. Därför gjordes uppföljningar och analyser också i mindre ytor över försöken dvs i försöksparceller om 10 m2.
De stora strimmförsöken skördades med odlarnas vanliga utrustning dvs en kommersiell upptagare och de mindre försöksytorna med en försöksupptagare.
Utifrån respons i sockerskörd efter kalkning kunde försöksplatserna delas in i tre grupper:
1. 3 platser med skörderespons både efter strukturkalk och kalkstensmjöl: Lindbyholm, Ekeberg, Billeberga
2. 5 platser med skörderespons endast efter strukturkalk: Kornheddinge, Vallby, Hammenhög, Linelund, Vadensjö
3. 4 platser utan effekt på sockerskörden: Hörtegården14 och 16, Gislöv och Hönnedal
Orsakerna till variationen i skörderespons beror delvis på förekomsten av Aphanomyces på försöksplatserna. Det var framförallt grupp 2 där förekomsten var mycket hög och där båda kalkslagen reducerade angreppen. Strukturkalken låg några %-enheter över kalkstensmjölet.
Om man ser till responsen i sockerskörd så tyder resultaten av strukturkalkningen på att den gynnar skörden i sockerbetor. På samtliga platser ligger skörden några procentenheter över den för kalkstensmjöl. Det är troligt att det finns någon eller några faktorer som bidrar positivt till detta. På fyra platser är det en bättre aggregatstabilitet mätt som lägre turbididtet som troligen förklarar en del av skörderesponsen: Billeberga, Kornheddinge, Lindbyholm och Vallby. På Billeberga och Lindbyholm så förklaras skörderesponsen också av en effekt på Aphanomyces. En tredje och bidragande förklaring till den ökade skörderesponsen på Billeberga, Kornheddinge och Lindbyholm kan vara signifikant högre halter av kalium i ledet med strukturkalk.
Sammanfattningsvis har vi i detta projekt fått mer kunskap om hur kalkning med strukturkalk påverkar olika jordar och vilka effekter man kan förvänta. Utfallet av kalkningen beror av många faktorer som tidpunkt för utläggning, inarbetning i jorden, vädret efter utläggningen. En högre temperatur gynnar en god strukturuppbyggnad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress