Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1344085
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 februari 2018
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Medsökande: Lars Persson
Medsökande: Robert Olsson
Beviljade medel: 1 468 000 SEK

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g soil physics and structure, will be studied in the new project and studies on plant nutrition will be continued. The project will also be continued in other crops ( cereals, oil seed crops and legumes) by other specialists to investigate if possible effects can be found also here. A main emphasis is to see whether liming can be used in a cropping system based on the principles of IPM. The whole project structure is presented here including other crops in the crop rotation. But the application is only for financing the studies in sugar beets and some basic analyses in connection with selection of experimental fields.

Kalkning har i en undersökning vid NBR visat sig kunna vara ett viktigt verktyg för att höja produktiviteten i sockerbetor även på jordar utan kalkbehov. Målet med detta projekt är att verifiera de nyligen framtagna resultaten om skördeeffekter i sockerbetor samt att koppla dem till de faktorer som kan ha betydelse för att förklara denna skördeökningen. Det innebär att ett flertal faktorer, bl a markfysik och struktur, kommer att undersökas i det nya projektet samt fortsatta studier av växtnäringsfrågor. I projektet avser vi också att undersöka om kalkning har liknande positiva effekter på skörd i andra grödor (spannmål, oljeväxter, ärtor i första hand) som i sockerbetor i samarbete med olika grödföreträdare och secialister i olika ämnesområde. Forskningsprojektet är uppdelat i moduler motsvarande olika grödor och ämnesområden och alla presenteras i denna ansökan. Dock är avsikten med denna ansökan att söka medel för finansiering av undersökningar i sockerbetor.

Målet med detta projekt var att studera skördeeffekter i sockerbetor efter kalkning med strukturkalk och kalkstensmjöl i 13 olika försök samt att koppla dem till faktorer som kan ha betydelse för att förklara effekten på skörd. Utifrån respons i sockerskörd efter kalkning kunde försöksplatserna delas in i tre grupper: 1. 3 platser med skörderespons både efter strukturkalk och kalkstensmjöl: 2. 5 platser med skörderespons endast efter strukturkalk och 3. 4 platser utan effekt på sockerskörden. Resultaten tyder på att strukturkalkningen gynnar skörden i sockerbetor. På samtliga platser ligger skörden några procentenheter över den för kalkstensmjöl. För strukturkalk är det troligt att där är tre effekter som samverkar och har olika stort inflytande på olika jordar: en effekt på aggregatstabilitet, en reducerande effekt på Aphanomyces samt en växtnäringseffekt med högre halter av tillgängligt kalium.

I detta projekt har vi undersökt hur kalkning påverkar skörden i sockerbetor samt hur olika variabler som t ex pH i marken förändras. De 13 jordar som ingått i projektet har det gemensamt att de har en lerhalt som är högre än 15% och ett pH som redan innan kalkning låg på 7. Dessa jordar har visat sig svara mycket bra på kalkning med ökad sockerskörd som följd. Det finns flera hypoteser om vad skillnaderna i skörderespons kan bero på. Det är sedan tidigare känt att kalkning kan sänka rotbrandsindex och förhindra angrepp av algsvampen Aphanomyces. Ytterligare förklaringar kan vara att kalkning ger en bättre struktur i jorden som kommer växterna till del genom en bättre närings- och vattenhållande förmåga.
Det ingick tre olika behandlingar: okalkad kontroll, kalkstensmjöl och släckt kalk/blandprodukt med strukturkalk. Kalkningen utfördes på hösten och följande vår såddes betor. Vid utläggning av strukturkalk är det mycket viktigt att kalken arbetas in noga i jorden, helst inom 24 timmar. I regel gjordes tre körningar i olika riktningar över fälten.
För att följa upp effekterna av kalkningen, togs jordprov i de olika behandlingarna. Ett jordprov användes för att analysera pH och innehåll av olika näringsämnen som kalcium, magnesium, fosfor och kalium. Ett jordprov användes för att analysera smittorisk för olika svampar som finns i jorden. Då betorna hade cirka 4 till 6 örtblad analyserades halten av olika näringsämnen.
Ett sätt att indirekt mäta hur bra strukturen är i en jord är att göra sk turbiditetsmätningar. Denna metod går ut på att man i laboratorium bevattnar jordklumpar och samlar upp vattnet som går igenom dem. Grumligheten på detta vatten av ler blir ett mått på hur bra strukturen är. Ju klarare vattnet är desto lägre turbiditet och bättre struktur är där i jorden. Varje höst, strax innan skörden av sockerbetorna, grävdes jordklumpar upp och mättes för turbiditet.
I detta projekt har vi också studerat jordarnas innehåll av olika lermineral för att få en bättre uppfattning om hur detta påverkar effekterna av kalkningen. Det vanligaste lermineralet i svenska – och även i skånska – lerjordar är illit. Det har en relativt låg katjonbyteskapacitet (CEC) som anger det totala antalet negativa laddningar på lermineralets yta. Vanligt för jordar i betodlingsområdet på baltisk morän, dvs. i södra delen, är att lerorna till viss del utgörs av vermikulit och montmorillonit. Dessa jordar har sitt ursprung på kalkberggrund och är kalkrika. Dessa lermineral har högre CEC och kan därmed hålla kvar många positivt laddade joner som t.ex. kalcium.
Då försöken var mycket stora fanns det en betydande inomfältsvariation i flera av dem. Därför gjordes uppföljningar och analyser också i mindre ytor över försöken dvs i försöksparceller om 10 m2.
De stora strimmförsöken skördades med odlarnas vanliga utrustning dvs en kommersiell upptagare och de mindre försöksytorna med en försöksupptagare.
Utifrån respons i sockerskörd efter kalkning kunde försöksplatserna delas in i tre grupper:
1. 3 platser med skörderespons både efter strukturkalk och kalkstensmjöl: Lindbyholm, Ekeberg, Billeberga
2. 5 platser med skörderespons endast efter strukturkalk: Kornheddinge, Vallby, Hammenhög, Linelund, Vadensjö
3. 4 platser utan effekt på sockerskörden: Hörtegården14 och 16, Gislöv och Hönnedal
Orsakerna till variationen i skörderespons beror delvis på förekomsten av Aphanomyces på försöksplatserna. Det var framförallt grupp 2 där förekomsten var mycket hög och där båda kalkslagen reducerade angreppen. Strukturkalken låg några %-enheter över kalkstensmjölet.
Om man ser till responsen i sockerskörd så tyder resultaten av strukturkalkningen på att den gynnar skörden i sockerbetor. På samtliga platser ligger skörden några procentenheter över den för kalkstensmjöl. Det är troligt att det finns någon eller några faktorer som bidrar positivt till detta. På fyra platser är det en bättre aggregatstabilitet mätt som lägre turbididtet som troligen förklarar en del av skörderesponsen: Billeberga, Kornheddinge, Lindbyholm och Vallby. På Billeberga och Lindbyholm så förklaras skörderesponsen också av en effekt på Aphanomyces. En tredje och bidragande förklaring till den ökade skörderesponsen på Billeberga, Kornheddinge och Lindbyholm kan vara signifikant högre halter av kalium i ledet med strukturkalk.
Sammanfattningsvis har vi i detta projekt fått mer kunskap om hur kalkning med strukturkalk påverkar olika jordar och vilka effekter man kan förvänta. Utfallet av kalkningen beror av många faktorer som tidpunkt för utläggning, inarbetning i jorden, vädret efter utläggningen. En högre temperatur gynnar en god strukturuppbyggnad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress