Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1344085
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 februari 2018
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Medsökande: Lars Persson
Medsökande: Robert Olsson
Beviljade medel: 1 468 000 SEK

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g soil physics and structure, will be studied in the new project and studies on plant nutrition will be continued. The project will also be continued in other crops ( cereals, oil seed crops and legumes) by other specialists to investigate if possible effects can be found also here. A main emphasis is to see whether liming can be used in a cropping system based on the principles of IPM. The whole project structure is presented here including other crops in the crop rotation. But the application is only for financing the studies in sugar beets and some basic analyses in connection with selection of experimental fields.

Kalkning har i en undersökning vid NBR visat sig kunna vara ett viktigt verktyg för att höja produktiviteten i sockerbetor även på jordar utan kalkbehov. Målet med detta projekt är att verifiera de nyligen framtagna resultaten om skördeeffekter i sockerbetor samt att koppla dem till de faktorer som kan ha betydelse för att förklara denna skördeökningen. Det innebär att ett flertal faktorer, bl a markfysik och struktur, kommer att undersökas i det nya projektet samt fortsatta studier av växtnäringsfrågor. I projektet avser vi också att undersöka om kalkning har liknande positiva effekter på skörd i andra grödor (spannmål, oljeväxter, ärtor i första hand) som i sockerbetor i samarbete med olika grödföreträdare och secialister i olika ämnesområde. Forskningsprojektet är uppdelat i moduler motsvarande olika grödor och ämnesområden och alla presenteras i denna ansökan. Dock är avsikten med denna ansökan att söka medel för finansiering av undersökningar i sockerbetor.

Målet med detta projekt var att studera skördeeffekter i sockerbetor efter kalkning med strukturkalk och kalkstensmjöl i 13 olika försök samt att koppla dem till faktorer som kan ha betydelse för att förklara effekten på skörd. Utifrån respons i sockerskörd efter kalkning kunde försöksplatserna delas in i tre grupper: 1. 3 platser med skörderespons både efter strukturkalk och kalkstensmjöl: 2. 5 platser med skörderespons endast efter strukturkalk och 3. 4 platser utan effekt på sockerskörden. Resultaten tyder på att strukturkalkningen gynnar skörden i sockerbetor. På samtliga platser ligger skörden några procentenheter över den för kalkstensmjöl. För strukturkalk är det troligt att där är tre effekter som samverkar och har olika stort inflytande på olika jordar: en effekt på aggregatstabilitet, en reducerande effekt på Aphanomyces samt en växtnäringseffekt med högre halter av tillgängligt kalium.

I detta projekt har vi undersökt hur kalkning påverkar skörden i sockerbetor samt hur olika variabler som t ex pH i marken förändras. De 13 jordar som ingått i projektet har det gemensamt att de har en lerhalt som är högre än 15% och ett pH som redan innan kalkning låg på 7. Dessa jordar har visat sig svara mycket bra på kalkning med ökad sockerskörd som följd. Det finns flera hypoteser om vad skillnaderna i skörderespons kan bero på. Det är sedan tidigare känt att kalkning kan sänka rotbrandsindex och förhindra angrepp av algsvampen Aphanomyces. Ytterligare förklaringar kan vara att kalkning ger en bättre struktur i jorden som kommer växterna till del genom en bättre närings- och vattenhållande förmåga.
Det ingick tre olika behandlingar: okalkad kontroll, kalkstensmjöl och släckt kalk/blandprodukt med strukturkalk. Kalkningen utfördes på hösten och följande vår såddes betor. Vid utläggning av strukturkalk är det mycket viktigt att kalken arbetas in noga i jorden, helst inom 24 timmar. I regel gjordes tre körningar i olika riktningar över fälten.
För att följa upp effekterna av kalkningen, togs jordprov i de olika behandlingarna. Ett jordprov användes för att analysera pH och innehåll av olika näringsämnen som kalcium, magnesium, fosfor och kalium. Ett jordprov användes för att analysera smittorisk för olika svampar som finns i jorden. Då betorna hade cirka 4 till 6 örtblad analyserades halten av olika näringsämnen.
Ett sätt att indirekt mäta hur bra strukturen är i en jord är att göra sk turbiditetsmätningar. Denna metod går ut på att man i laboratorium bevattnar jordklumpar och samlar upp vattnet som går igenom dem. Grumligheten på detta vatten av ler blir ett mått på hur bra strukturen är. Ju klarare vattnet är desto lägre turbiditet och bättre struktur är där i jorden. Varje höst, strax innan skörden av sockerbetorna, grävdes jordklumpar upp och mättes för turbiditet.
I detta projekt har vi också studerat jordarnas innehåll av olika lermineral för att få en bättre uppfattning om hur detta påverkar effekterna av kalkningen. Det vanligaste lermineralet i svenska – och även i skånska – lerjordar är illit. Det har en relativt låg katjonbyteskapacitet (CEC) som anger det totala antalet negativa laddningar på lermineralets yta. Vanligt för jordar i betodlingsområdet på baltisk morän, dvs. i södra delen, är att lerorna till viss del utgörs av vermikulit och montmorillonit. Dessa jordar har sitt ursprung på kalkberggrund och är kalkrika. Dessa lermineral har högre CEC och kan därmed hålla kvar många positivt laddade joner som t.ex. kalcium.
Då försöken var mycket stora fanns det en betydande inomfältsvariation i flera av dem. Därför gjordes uppföljningar och analyser också i mindre ytor över försöken dvs i försöksparceller om 10 m2.
De stora strimmförsöken skördades med odlarnas vanliga utrustning dvs en kommersiell upptagare och de mindre försöksytorna med en försöksupptagare.
Utifrån respons i sockerskörd efter kalkning kunde försöksplatserna delas in i tre grupper:
1. 3 platser med skörderespons både efter strukturkalk och kalkstensmjöl: Lindbyholm, Ekeberg, Billeberga
2. 5 platser med skörderespons endast efter strukturkalk: Kornheddinge, Vallby, Hammenhög, Linelund, Vadensjö
3. 4 platser utan effekt på sockerskörden: Hörtegården14 och 16, Gislöv och Hönnedal
Orsakerna till variationen i skörderespons beror delvis på förekomsten av Aphanomyces på försöksplatserna. Det var framförallt grupp 2 där förekomsten var mycket hög och där båda kalkslagen reducerade angreppen. Strukturkalken låg några %-enheter över kalkstensmjölet.
Om man ser till responsen i sockerskörd så tyder resultaten av strukturkalkningen på att den gynnar skörden i sockerbetor. På samtliga platser ligger skörden några procentenheter över den för kalkstensmjöl. Det är troligt att det finns någon eller några faktorer som bidrar positivt till detta. På fyra platser är det en bättre aggregatstabilitet mätt som lägre turbididtet som troligen förklarar en del av skörderesponsen: Billeberga, Kornheddinge, Lindbyholm och Vallby. På Billeberga och Lindbyholm så förklaras skörderesponsen också av en effekt på Aphanomyces. En tredje och bidragande förklaring till den ökade skörderesponsen på Billeberga, Kornheddinge och Lindbyholm kan vara signifikant högre halter av kalium i ledet med strukturkalk.
Sammanfattningsvis har vi i detta projekt fått mer kunskap om hur kalkning med strukturkalk påverkar olika jordar och vilka effekter man kan förvänta. Utfallet av kalkningen beror av många faktorer som tidpunkt för utläggning, inarbetning i jorden, vädret efter utläggningen. En högre temperatur gynnar en god strukturuppbyggnad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress