Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333178
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 20 december 2017
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Östergötland
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Medsökande: Ann Charlotte Wallenhammar
Medsökande: Maria Stenberg
Beviljade medel: 1 297 000 SEK

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF H1160130), the results showed possibilities to improve the production technique. Broadening of the row on 50 cm row spacing gave higher yield. This project will focus on the possibilities of increasing the yield on 25 cm row spacing by broadening the row. Broadening of the row gives a higher intra-row weed competition in the space that is not hoed. The cropping sustainability increases because of less risk of attacks by snow mold and less risk of hoeing damage within the row. If the row is broadened up to 25 cm there is a possibility to compare the effect of spreading the seed over the hole surface with dropping on 12.5 or 25 cm row spacing with thin rows.

Radhackning är ett intressant alternativ till ogräsbekämpning inom både ekologisk och konventionell växtproduktion för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. I ett pågående SLF-finansierat projekt, ”Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd” (H1160130), har resultaten med olika raduppbyggnad indikerat möjligheter att utveckla odlingstekniken ytterligare. En breddning av raden gav högre skörd på 50 cm radavstånd. I detta projekt avser vi att undersöka om en breddning av raden skulle kunna öka skörden på 25 cm radavstånd. Breddningen av raden ger en högre ogräskonkurrens i den yta som inte hackas och odlingssäkerheten höjs genom att grödan blir mindre känslig för snömögelangrepp och risken för att hacka upp raden minskar. Genom att bredda raden ända upp till 25 cm kan vi jämföra vad en spridning av utsädet över hela ytan kan ge för effekt jämfört med odling på 12,5 cm respektive 25 cm radavstånd med smala rader.

Effekter av såradens bredd vid 25 cm radavstånd på etablering, skörd och ogräs undersöktes i vårvete och höstvete, och jämfördes med en normal rad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd. De olika såradsbredderna som undersöktes var 2, 7, 15 och 25 cm. I vårvete gav 7 cm och 25 cm breda rader samma skörd som normal rad vid 12,5 cm radavstånd, och högre skörd än normal rad vid 25 cm radavstånd. Proteinhalten var högst vid normal och 7 cm bred rad på 25 radavstånd. I höstvete har en breddning av raden till 7 cm inte höjt skörden jämfört med normal rad. Radhackning har haft en skördehöjande effekt och gett högre proteinhalter vid höga ogräsmängder i höstvete. Andelen radhackad yta förklarar skillnaderna i ogräseffekt mellan radbredder. De bredare raderna hade inte bättre ogräskonkurrens jämfört med normal sårad. Vid svag etablering och liten ogräsmängd var skörden högre vid 12,5 cm och de bredaste raderna (15 cm och 25 cm) på 25 cm radavstånd, jämfört med normal rad vid 25 cm radavstånd.

I projektet undersöktes effekten av att bredda raden på 25 cm radavstånd i höstvete och vårvete. Normal sårad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd har jämförts med 25 cm radavstånd med normal sårad och bredare sårader; 7, 15 eller 25 cm (förkortas i texten till 12,5 cm-2, 25 cm-2, 25cm-7, 25 cm/15 och 25 cm/25). 12 fältförsök genomfördes på ekologisk mark under 2014-2016 och gödslades med organiska gödselmedel. I 12,5 cm/2 och 25 cm/25 användes endast ogräsharvning som ogräsbekämpning. I övriga led utfördes radhackning behovsanpassat (1-2 ggr). I leden med breddad sårad gick gåsfoten intill raden och i de normala såraderna ca 2,5 cm från raden. Vid behov utfördes blindharvning på hela försöksytan.
Resultaten skiljer något mellan höstvete och vårvete. I vårvete var skördenivån hög med i genomsnitt för alla 6 försök, 4955 kg/ha. Högst skörd hade 12,5 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/25. Skörden var 4 % högre i 25 cm/7 jämfört med 25 cm/2. Proteinhalten var ca 0,4 % högre i 25 cm/2 och 25 cm/7 jämfört med övriga led. Beståndet varierade med en sämre etablering 2014 jämfört med 2015, men antal ax/m2 var jämförbara båda åren. I vårvete var små skillnaderna små i antal kärnor/ax och tusenkornvikt.
I höstvete gav en breddad sårad till 7 cm inte någon skördeökning jämfört med en normal rad, vilket troligen beror på höstvetes bestockningsförmåga så att 7 cm bredd inte behövs vid 25 cm radavstånd i höstvete. De båda skördeåren skiljer sig åt, och 2015 var bestånden fina och ogräsmängderna höga, vilket resulterade i 10-13 % skördeökning i de radhackade leden; 25 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/15. Skördeskillnaden och en något högre proteinhalt gav ett signifikant högre kväveupptag i dessa led. Under 2016 blev etableringen betydligt sämre beroende på torrt och grovt bruk vilket drabbade framförallt leden med 25 cm radavstånd. Ledet på 12,5 cm såddes med en bearbetande och återpackande såmaskin vilket förbättrade etableringen. Ogrästrycket var lågt 2016 vilket gjorde att radhackningen inte gav någon skördeökning. Högst skörd gav 12,5 cm/2 och leden med jämnast fördelning av plantorna vid 25 cm radavstånd (25 cm/15 och 25 cm/25). Det skedde en stor kompensation i de svagt etablerade bestånden fram till skörd. Plantantalet på hösten var ca 45 % av sått bestånd, vid axräkning ca 65 % och skörden ca 90 % jämfört med axantalet på 12,5 cm/2. Under båda åren byggdes skörden i leden på 25 cm radavstånd i större utsträckning av högre tusenkornvikt och fler kärnor per ax jämfört med 12,5 cm.
I de fyra försöken med de högsta ogräsmängderna > 500 gram/m2 var tydlig skördeeffekten av radhackning tydlig. Den parameter som förklarar ogräseffekten bäst är andelen hackad yta. Lägst ogräsmängder fanns i 25 cm/2 och, 25 cm/7. I 25 cm/15 var ogräsmängden högre och kan relateras väl med andelen hackad yta. Vi hittar inga stöd i resultaten för att en breddad rad minskar mängden ogräs jämfört med en normal sårad.
Slutsatser
• Vårvete på 25 cm radavstånd bör odlas med 7 cm bred sårad. Det ger samma skörd och högre proteinhalt än odling på 12,5 cm radavstånd med normal sårad.
• I höstvete finns ingen skördeskillnad mellan normal rad och 7 cm bred sårad vid 25 cm radavstånd.
• Radhackningens skördeeffekt beror på ogrästrycket. Störst hackad yta (25 cm/2 och 25 cm/7) ger bäst ogräseffekt vid höga ogrästryck. En breddad rad ger inte bättre ogräskonkurrens.
• Vid lågt ogrästryck gav sådd på 12,5 cm radavstånd och de bredaste såraderna vid 25 cm radavstånd högst skörd, speciellt vid dåliga etableringsbetingelser.
• Radhackade led har en högre proteinhalt jämfört med övriga.
• I höstvete visar resultaten vid 25 cm radavstånd att skörden byggs i större utsträckning på antal kärnor per ax och tusenkornvikt jämfört med 12,5 cm radavstånd med jämnt fördelade plantor.
I vårvete har antalet ax större betydelse. Inga skillnader fanns i antal kärnor per ax och tusenkornvikt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Campylobacter hos slaktkyckling
Marie-Louise Danielsson-Tham, Örebro Universitet

Projektnummer: 9843003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Medlemsbeteende i kooperativa föreningar - incitament för medlemmars investeringsvilja.
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0245006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Molekylär bevakning av bovint virusdiarrévirus (BVDV) i Sverige (Molecular surveillance of bovine viral diarrhoea virus (BVDV) in Sweden)
Sándor Belák, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: 9930030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress