Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333178
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 20 december 2017
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Östergötland
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Medsökande: Ann Charlotte Wallenhammar
Medsökande: Maria Stenberg
Beviljade medel: 1 297 000 SEK

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF H1160130), the results showed possibilities to improve the production technique. Broadening of the row on 50 cm row spacing gave higher yield. This project will focus on the possibilities of increasing the yield on 25 cm row spacing by broadening the row. Broadening of the row gives a higher intra-row weed competition in the space that is not hoed. The cropping sustainability increases because of less risk of attacks by snow mold and less risk of hoeing damage within the row. If the row is broadened up to 25 cm there is a possibility to compare the effect of spreading the seed over the hole surface with dropping on 12.5 or 25 cm row spacing with thin rows.

Radhackning är ett intressant alternativ till ogräsbekämpning inom både ekologisk och konventionell växtproduktion för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. I ett pågående SLF-finansierat projekt, ”Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd” (H1160130), har resultaten med olika raduppbyggnad indikerat möjligheter att utveckla odlingstekniken ytterligare. En breddning av raden gav högre skörd på 50 cm radavstånd. I detta projekt avser vi att undersöka om en breddning av raden skulle kunna öka skörden på 25 cm radavstånd. Breddningen av raden ger en högre ogräskonkurrens i den yta som inte hackas och odlingssäkerheten höjs genom att grödan blir mindre känslig för snömögelangrepp och risken för att hacka upp raden minskar. Genom att bredda raden ända upp till 25 cm kan vi jämföra vad en spridning av utsädet över hela ytan kan ge för effekt jämfört med odling på 12,5 cm respektive 25 cm radavstånd med smala rader.

Effekter av såradens bredd vid 25 cm radavstånd på etablering, skörd och ogräs undersöktes i vårvete och höstvete, och jämfördes med en normal rad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd. De olika såradsbredderna som undersöktes var 2, 7, 15 och 25 cm. I vårvete gav 7 cm och 25 cm breda rader samma skörd som normal rad vid 12,5 cm radavstånd, och högre skörd än normal rad vid 25 cm radavstånd. Proteinhalten var högst vid normal och 7 cm bred rad på 25 radavstånd. I höstvete har en breddning av raden till 7 cm inte höjt skörden jämfört med normal rad. Radhackning har haft en skördehöjande effekt och gett högre proteinhalter vid höga ogräsmängder i höstvete. Andelen radhackad yta förklarar skillnaderna i ogräseffekt mellan radbredder. De bredare raderna hade inte bättre ogräskonkurrens jämfört med normal sårad. Vid svag etablering och liten ogräsmängd var skörden högre vid 12,5 cm och de bredaste raderna (15 cm och 25 cm) på 25 cm radavstånd, jämfört med normal rad vid 25 cm radavstånd.

I projektet undersöktes effekten av att bredda raden på 25 cm radavstånd i höstvete och vårvete. Normal sårad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd har jämförts med 25 cm radavstånd med normal sårad och bredare sårader; 7, 15 eller 25 cm (förkortas i texten till 12,5 cm-2, 25 cm-2, 25cm-7, 25 cm/15 och 25 cm/25). 12 fältförsök genomfördes på ekologisk mark under 2014-2016 och gödslades med organiska gödselmedel. I 12,5 cm/2 och 25 cm/25 användes endast ogräsharvning som ogräsbekämpning. I övriga led utfördes radhackning behovsanpassat (1-2 ggr). I leden med breddad sårad gick gåsfoten intill raden och i de normala såraderna ca 2,5 cm från raden. Vid behov utfördes blindharvning på hela försöksytan.
Resultaten skiljer något mellan höstvete och vårvete. I vårvete var skördenivån hög med i genomsnitt för alla 6 försök, 4955 kg/ha. Högst skörd hade 12,5 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/25. Skörden var 4 % högre i 25 cm/7 jämfört med 25 cm/2. Proteinhalten var ca 0,4 % högre i 25 cm/2 och 25 cm/7 jämfört med övriga led. Beståndet varierade med en sämre etablering 2014 jämfört med 2015, men antal ax/m2 var jämförbara båda åren. I vårvete var små skillnaderna små i antal kärnor/ax och tusenkornvikt.
I höstvete gav en breddad sårad till 7 cm inte någon skördeökning jämfört med en normal rad, vilket troligen beror på höstvetes bestockningsförmåga så att 7 cm bredd inte behövs vid 25 cm radavstånd i höstvete. De båda skördeåren skiljer sig åt, och 2015 var bestånden fina och ogräsmängderna höga, vilket resulterade i 10-13 % skördeökning i de radhackade leden; 25 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/15. Skördeskillnaden och en något högre proteinhalt gav ett signifikant högre kväveupptag i dessa led. Under 2016 blev etableringen betydligt sämre beroende på torrt och grovt bruk vilket drabbade framförallt leden med 25 cm radavstånd. Ledet på 12,5 cm såddes med en bearbetande och återpackande såmaskin vilket förbättrade etableringen. Ogrästrycket var lågt 2016 vilket gjorde att radhackningen inte gav någon skördeökning. Högst skörd gav 12,5 cm/2 och leden med jämnast fördelning av plantorna vid 25 cm radavstånd (25 cm/15 och 25 cm/25). Det skedde en stor kompensation i de svagt etablerade bestånden fram till skörd. Plantantalet på hösten var ca 45 % av sått bestånd, vid axräkning ca 65 % och skörden ca 90 % jämfört med axantalet på 12,5 cm/2. Under båda åren byggdes skörden i leden på 25 cm radavstånd i större utsträckning av högre tusenkornvikt och fler kärnor per ax jämfört med 12,5 cm.
I de fyra försöken med de högsta ogräsmängderna > 500 gram/m2 var tydlig skördeeffekten av radhackning tydlig. Den parameter som förklarar ogräseffekten bäst är andelen hackad yta. Lägst ogräsmängder fanns i 25 cm/2 och, 25 cm/7. I 25 cm/15 var ogräsmängden högre och kan relateras väl med andelen hackad yta. Vi hittar inga stöd i resultaten för att en breddad rad minskar mängden ogräs jämfört med en normal sårad.
Slutsatser
• Vårvete på 25 cm radavstånd bör odlas med 7 cm bred sårad. Det ger samma skörd och högre proteinhalt än odling på 12,5 cm radavstånd med normal sårad.
• I höstvete finns ingen skördeskillnad mellan normal rad och 7 cm bred sårad vid 25 cm radavstånd.
• Radhackningens skördeeffekt beror på ogrästrycket. Störst hackad yta (25 cm/2 och 25 cm/7) ger bäst ogräseffekt vid höga ogrästryck. En breddad rad ger inte bättre ogräskonkurrens.
• Vid lågt ogrästryck gav sådd på 12,5 cm radavstånd och de bredaste såraderna vid 25 cm radavstånd högst skörd, speciellt vid dåliga etableringsbetingelser.
• Radhackade led har en högre proteinhalt jämfört med övriga.
• I höstvete visar resultaten vid 25 cm radavstånd att skörden byggs i större utsträckning på antal kärnor per ax och tusenkornvikt jämfört med 12,5 cm radavstånd med jämnt fördelade plantor.
I vårvete har antalet ax större betydelse. Inga skillnader fanns i antal kärnor per ax och tusenkornvikt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Rörflen till komposittillämpningar
Peter Mannberg,

Projektnummer: O-15-22-345 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Energi & biomassa

The project goal is to demonstrate the technical feasibility for a production chain for composite applications based or reed canary grass. New business opportunities for agriculture will be evaluated and promoted. The project will use red canary grass as a constituent in biobased composite …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress