Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333178
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 20 december 2017
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Östergötland
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Medsökande: Ann Charlotte Wallenhammar
Medsökande: Maria Stenberg
Beviljade medel: 1 297 000 SEK

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF H1160130), the results showed possibilities to improve the production technique. Broadening of the row on 50 cm row spacing gave higher yield. This project will focus on the possibilities of increasing the yield on 25 cm row spacing by broadening the row. Broadening of the row gives a higher intra-row weed competition in the space that is not hoed. The cropping sustainability increases because of less risk of attacks by snow mold and less risk of hoeing damage within the row. If the row is broadened up to 25 cm there is a possibility to compare the effect of spreading the seed over the hole surface with dropping on 12.5 or 25 cm row spacing with thin rows.

Radhackning är ett intressant alternativ till ogräsbekämpning inom både ekologisk och konventionell växtproduktion för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. I ett pågående SLF-finansierat projekt, ”Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd” (H1160130), har resultaten med olika raduppbyggnad indikerat möjligheter att utveckla odlingstekniken ytterligare. En breddning av raden gav högre skörd på 50 cm radavstånd. I detta projekt avser vi att undersöka om en breddning av raden skulle kunna öka skörden på 25 cm radavstånd. Breddningen av raden ger en högre ogräskonkurrens i den yta som inte hackas och odlingssäkerheten höjs genom att grödan blir mindre känslig för snömögelangrepp och risken för att hacka upp raden minskar. Genom att bredda raden ända upp till 25 cm kan vi jämföra vad en spridning av utsädet över hela ytan kan ge för effekt jämfört med odling på 12,5 cm respektive 25 cm radavstånd med smala rader.

Effekter av såradens bredd vid 25 cm radavstånd på etablering, skörd och ogräs undersöktes i vårvete och höstvete, och jämfördes med en normal rad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd. De olika såradsbredderna som undersöktes var 2, 7, 15 och 25 cm. I vårvete gav 7 cm och 25 cm breda rader samma skörd som normal rad vid 12,5 cm radavstånd, och högre skörd än normal rad vid 25 cm radavstånd. Proteinhalten var högst vid normal och 7 cm bred rad på 25 radavstånd. I höstvete har en breddning av raden till 7 cm inte höjt skörden jämfört med normal rad. Radhackning har haft en skördehöjande effekt och gett högre proteinhalter vid höga ogräsmängder i höstvete. Andelen radhackad yta förklarar skillnaderna i ogräseffekt mellan radbredder. De bredare raderna hade inte bättre ogräskonkurrens jämfört med normal sårad. Vid svag etablering och liten ogräsmängd var skörden högre vid 12,5 cm och de bredaste raderna (15 cm och 25 cm) på 25 cm radavstånd, jämfört med normal rad vid 25 cm radavstånd.

I projektet undersöktes effekten av att bredda raden på 25 cm radavstånd i höstvete och vårvete. Normal sårad (2 cm) vid 12,5 cm radavstånd har jämförts med 25 cm radavstånd med normal sårad och bredare sårader; 7, 15 eller 25 cm (förkortas i texten till 12,5 cm-2, 25 cm-2, 25cm-7, 25 cm/15 och 25 cm/25). 12 fältförsök genomfördes på ekologisk mark under 2014-2016 och gödslades med organiska gödselmedel. I 12,5 cm/2 och 25 cm/25 användes endast ogräsharvning som ogräsbekämpning. I övriga led utfördes radhackning behovsanpassat (1-2 ggr). I leden med breddad sårad gick gåsfoten intill raden och i de normala såraderna ca 2,5 cm från raden. Vid behov utfördes blindharvning på hela försöksytan.
Resultaten skiljer något mellan höstvete och vårvete. I vårvete var skördenivån hög med i genomsnitt för alla 6 försök, 4955 kg/ha. Högst skörd hade 12,5 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/25. Skörden var 4 % högre i 25 cm/7 jämfört med 25 cm/2. Proteinhalten var ca 0,4 % högre i 25 cm/2 och 25 cm/7 jämfört med övriga led. Beståndet varierade med en sämre etablering 2014 jämfört med 2015, men antal ax/m2 var jämförbara båda åren. I vårvete var små skillnaderna små i antal kärnor/ax och tusenkornvikt.
I höstvete gav en breddad sårad till 7 cm inte någon skördeökning jämfört med en normal rad, vilket troligen beror på höstvetes bestockningsförmåga så att 7 cm bredd inte behövs vid 25 cm radavstånd i höstvete. De båda skördeåren skiljer sig åt, och 2015 var bestånden fina och ogräsmängderna höga, vilket resulterade i 10-13 % skördeökning i de radhackade leden; 25 cm/2, 25 cm/7 och 25 cm/15. Skördeskillnaden och en något högre proteinhalt gav ett signifikant högre kväveupptag i dessa led. Under 2016 blev etableringen betydligt sämre beroende på torrt och grovt bruk vilket drabbade framförallt leden med 25 cm radavstånd. Ledet på 12,5 cm såddes med en bearbetande och återpackande såmaskin vilket förbättrade etableringen. Ogrästrycket var lågt 2016 vilket gjorde att radhackningen inte gav någon skördeökning. Högst skörd gav 12,5 cm/2 och leden med jämnast fördelning av plantorna vid 25 cm radavstånd (25 cm/15 och 25 cm/25). Det skedde en stor kompensation i de svagt etablerade bestånden fram till skörd. Plantantalet på hösten var ca 45 % av sått bestånd, vid axräkning ca 65 % och skörden ca 90 % jämfört med axantalet på 12,5 cm/2. Under båda åren byggdes skörden i leden på 25 cm radavstånd i större utsträckning av högre tusenkornvikt och fler kärnor per ax jämfört med 12,5 cm.
I de fyra försöken med de högsta ogräsmängderna > 500 gram/m2 var tydlig skördeeffekten av radhackning tydlig. Den parameter som förklarar ogräseffekten bäst är andelen hackad yta. Lägst ogräsmängder fanns i 25 cm/2 och, 25 cm/7. I 25 cm/15 var ogräsmängden högre och kan relateras väl med andelen hackad yta. Vi hittar inga stöd i resultaten för att en breddad rad minskar mängden ogräs jämfört med en normal sårad.
Slutsatser
• Vårvete på 25 cm radavstånd bör odlas med 7 cm bred sårad. Det ger samma skörd och högre proteinhalt än odling på 12,5 cm radavstånd med normal sårad.
• I höstvete finns ingen skördeskillnad mellan normal rad och 7 cm bred sårad vid 25 cm radavstånd.
• Radhackningens skördeeffekt beror på ogrästrycket. Störst hackad yta (25 cm/2 och 25 cm/7) ger bäst ogräseffekt vid höga ogrästryck. En breddad rad ger inte bättre ogräskonkurrens.
• Vid lågt ogrästryck gav sådd på 12,5 cm radavstånd och de bredaste såraderna vid 25 cm radavstånd högst skörd, speciellt vid dåliga etableringsbetingelser.
• Radhackade led har en högre proteinhalt jämfört med övriga.
• I höstvete visar resultaten vid 25 cm radavstånd att skörden byggs i större utsträckning på antal kärnor per ax och tusenkornvikt jämfört med 12,5 cm radavstånd med jämnt fördelade plantor.
I vårvete har antalet ax större betydelse. Inga skillnader fanns i antal kärnor per ax och tusenkornvikt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Prognos av växtsjukdomar baserad på molekylära metoder och sporfällor
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2016

The goal of this project is to determine the best method for detection of plant pathogens from different types of spore traps, as well as to determine which species are present during different time periods, and to relate the information to disease development in the field. Several pathogens are …

Läs mer

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN)
Torkel Ekman, SLU

Projektnummer: R-16-62-605 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

Within Agricultural research for Northern Sweden (RJN) farmers organisations/companies and SLU has cooperated since 1996. The agreement has been renewed every third year since 1996 and a revised agreement is now ready that covers 2016-2017. With this application we seek cofounding for 2016. Funding …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala försöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2016
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet

Projektnummer: R-16-60-603 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Ökad hästvälfärd med hjälp av en anti-inflammatorisk biomarkör för glukokortikoider
Carina Ingvast Larsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2016

Horse welfare during competition is dependent on that relevant withdrawal times for pharmaceuticals guarantee only irrelevant drug concentrations to be present in the body in order to decrease the injury rate. Therefore, it is essential to find a relevant biomarker for therapeutic effect of …

Läs mer

Bekämpningsstrategier för hållbar produktion av jordgubbar i substrat
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-16-62-608 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 december 2016

The project aims to contribute to increased profitability, competitiveness and growth within berry cultivation, by developing effective control strategies for the sustainable production of strawberries in substrate. Substrate cultivation in tunnel is approved for better growth and higher yield than …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

The aim is to perform a questionnaire and interview survey regarding injuries in agriculture and forestry
during 2013 to gain actual statistics as base for both preventive measures and evaluation of implemented
measures. The project is a repetition of the corresponding study performed in 2005.
A …

Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar
Klara Löfkvist, JTI

Projektnummer: S-15-56-595 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2016

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall …

Läs mer

Benzimidazolresistens hos hästens spolmask
Eva Tydén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 december 2016

Hästens spolmask är den mest patogena parasiten hos föl och yngre hästar. I Sverige och i flera andra länder har spolmasken utvecklat resistens mot makrocykliska laktoner (ex Ivermektin). Sammantaget har det här projektet utvecklat två metoder för tidig detektion av benzimidazolresistens. För det …

Läs mer

Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder
Pernilla Tidåker, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1333202 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2016

Grass/clover in crop sequences increases the yield of subsequent crops, decreases nutrient leaching and increases carbon sequestration. However, ley is often substituted with other crops as fodder or as substrate for biogas production. Profitability is a prerequisite for the farmer to introduce …

Läs mer

Drivkrafter för lönsam grisproduktion i Sverige
Helena Hansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1146009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2016

Det övergripande syftet var att presentera en plan över hur lantbruksföretag med grisproduktion kan använda sina resurser bättre, öka sina intäkter och bli mer lönsamma. Vi gjorde detta genom tre delstudier där vi undersökte olika aspekter av lönsamhet och resurseffektivitet. Bakgrunden till …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress