Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Olika betsorters inverkan på populationsutveckling av betcystnematoder samt inventering av frilevande nematoder i det svenska odlingsområdet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144057
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 3 januari 2014
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse frilevande nematoder har för sockerbetsgrödan. En inventering gjodes därför av betfält i Sverige och Danmark 2012. Tidigt på våren samlades jordprov in från 45 fält i Sverige och 5 fält i Danmark. De nematodarter som undersöktes var: rotgall, stubbrot, rotsår samt nålnematoder.
Stubbrotsnematoder hittades i alla odlingsområden. Detta är den art som ger de allvarligaste skadorna på betor. För stubbrotsnematoder fanns det samband mellan förekomst och både jordfaktorer och växtföljd. På fält med hög lerhalt, högt pH, Ca-AL och Mg-AL fanns det ofta få eller inga frilevande nematoder, trots odling av värdväxter. Nålnematoder förekom endast på ett fåtal fält med lättare jordar. Rotsårsnematoder var vanliga i fält med i huvudsak spannmål och med betor vart tredje år. Rotgallnematoder hittades endast i Kristianstadområdet. För varje ökning av antalet frilevande nematoder med 100 st/250 g jord minskade sockerskörden med 300 kg.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse frilevande nematoder har för tillväxt och skörd i sockerbetor. Angrepp av de flesta arterna leder till ökad grenighet. Detta medför mer spill vid upptagning och sämre renhet pga vidhängande jord. Nematodernas sår på rötterna kan också vara inkörsport för svampsjukdomar som Fusarium spp. och Verticillium spp. I svamparnas spår följer sedan rötor. Hur stora angrepp det blir vid nematodförekomst beror mycket på vilket växtslag som odlas. Kall och fuktig vår leder till större angrepp. Några skadetrösklar speciellt framtagna för betor finns inte. Däremot så finns det lite mer allmänna skadetrösklar som får tjäna som riktlinjer.
Tidigt på våren samlades jordprov in från 45 betfält i Sverige och fem fält i Danmark. De arter som undersöktes var: rotgallnematoder, stubbrotsnematoder, rotsårsnematoder, samt nålnematoder.
I England brukar man ibland prata om betor som drabbats av ”Docking disorder”. Då är det vanligen stubbrotsnematoder det är frågan om, men det kan också vara nålnematoder. Sjukdomen har fått sitt namn efter den engelska byn Docking i norra Norfolk, där den först upptäcktes. Då det är som värst kan sockerskörden halveras.
Stubbrotsnematoder är ektoparasiter som äter på rötterna och ger dem ett kort och stubbigt utseende. Nematodens livscykel tar cirka 6–7 veckor. Angripna plantor blir små och ofta bleka pga. försämrad näringsupptagning. Stubbrotsnematoder hittades i alla odlingsområdena och på de flesta fälten i varje område, totalt 33 av 45 fält (73 procent). 15 fält (33 procent) låg över gränsvärdet på 30 nematoder per 250 g jord. Värdväxterna är många, bl.a. sockerbetor, lök, rödbetor, potatis, morot, ärtor och lusern. Detta gör det svårt att kontrollera dem med växtföljden. Möjligen kan olika odlingstekniker som torkar upp jorden ha viss effekt.
Denna grupp av frilevande nematoder angriper bl.a. spannmål och gräs. Det finns cirka tio arter i Skandinavien. Nematoden är en endoparasit, dvs. den tar sig in i roten. I såren tar sig också sekundära svampar in och dessa orsakar lätt infektioner som kan ses som mörkfärgade fläckar, s.k. nekroser.
Även rotsårsnematoder förekom i de flesta fälten i alla odlingsområden. Den var därför vanligare i växtföljder med spannmål och vall. Det var också den nematod som var vanligast i korta växtföljder med betor var tredje år och däremellan spannmål. Gränsvärdet för rotsårsnematoder är 250 nematoder per 250 g jord. 14 fält låg över detta värde.
På framförallt lätta sandjordar kan rotgallnematoder angripa många grödor, bl.a. morötter, potatis, sallad, lök, palsternacka, selleri och rovor samt även betor. De typiska symtomen är att det bildas svulster, eller gallor, på rötterna. Många ogräs är också värdväxter, men inte gräs. En växtföljd med omväxlande spannmålsgrödor kan därför minska angreppen.
Det var endast i Kristianstad som rotgallnematoder hittades. Den förekom i hälften av de undersökta fälten. Gemensamt för dessa var att de hade en mycket låg lerhalt, under fem procent. Den typiska växtföljden för dessa fält var potatis, morötter, sockerbetor och höstvete. Potatis, morötter och sockerbetor är alla tre värdväxter för denna nematod.
Nålnematoder är ektoparasiter som föredrar att attackera rotspetsarna, där det bildas typiska gallbildningar. Plantorna blir små och växer dåligt. Bra värdväxter för nålnematoder är selleri, baljväxter, engelskt och italienskt rajgräs, ängsvingel, korn och rödklöver. Dåliga värdväxter är råg, timotej, gullupin, sallat samt ärtor.
Nålnematoder förekom också sparsamt i de olika områdena. Den hittades i endast ett fält på Söderslätt, ett fält i Kristianstad och tre fält på Österlen. Endast ett fält låg över gränsvärdet på åtta nematoder per 250 g jord. Nålnematoder uppges också vara vanligare på lättare jordar. Samtliga av de fält i Sverige där nålnematoden hittades låg under elva procent i lerhalt.
I tio undersökta fält i Danmark var rotsårsnematoden den vanligast förekommande nematoden, tabell 2. Växtföljderna på de undersökta fälten dominerades av spannmål och med betor i regel vart tredje år. Endast ett av de undersökta fälten hade någon gång odlats med raps. Med ett undantag kunde stubbrotsnematoder hittas på alla fält men alla dessa låg väl under gränsvärdet på 30 nematoder per 250 g jord.
För att få en uppfattning om påverkan på betskörden skördades några parceller på en del av fälten under 2012. Det mest karakteristiska för många av fälten, där vi kunde konstatera frilevande nematoder, var att betorna var mycket greniga. Detta medför en risk att spillet vid skörden ökar, eftersom sidogrenarna lätt bryts av.
För varje ökning av antalet frilevande nematoder med 100 nematoder per 250 g jord tenderar sockerskörden att minska med 300 kg.
Slutsatser:
• Stubbrotsnematoder hittades i alla odlingsområdena och på de flesta fälten i varje område. Detta är den art som i Sverige ger de allvarligaste skadorna på betor.
• För stubbrotsnematoder fanns det ett samband mellan förekomst och i första hand jordfaktorer och i andra hand växtföljd. På fält med hög lerhalt, högt pH, Ca-AL och Mg-AL fanns det ofta få eller inga frilevande nematoder, trots odling av växtföljder med värdväxter.
• Nålnematoder förekom endast på ett fåtal fält och då på lättare jordar.
• Rotsårsnematoder var vanliga i fält med i huvudsak spannmål och med betor vart tredje år.
• Utmärkande för 2012 var att betorna överlag var mycket greniga. Våren var kall och fuktig, vilket gör att skador av frilevande nematoder kan öka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress