Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Olika betsorters inverkan på populationsutveckling av betcystnematoder samt inventering av frilevande nematoder i det svenska odlingsområdet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144057
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 3 januari 2014
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse frilevande nematoder har för sockerbetsgrödan. En inventering gjodes därför av betfält i Sverige och Danmark 2012. Tidigt på våren samlades jordprov in från 45 fält i Sverige och 5 fält i Danmark. De nematodarter som undersöktes var: rotgall, stubbrot, rotsår samt nålnematoder.
Stubbrotsnematoder hittades i alla odlingsområden. Detta är den art som ger de allvarligaste skadorna på betor. För stubbrotsnematoder fanns det samband mellan förekomst och både jordfaktorer och växtföljd. På fält med hög lerhalt, högt pH, Ca-AL och Mg-AL fanns det ofta få eller inga frilevande nematoder, trots odling av värdväxter. Nålnematoder förekom endast på ett fåtal fält med lättare jordar. Rotsårsnematoder var vanliga i fält med i huvudsak spannmål och med betor vart tredje år. Rotgallnematoder hittades endast i Kristianstadområdet. För varje ökning av antalet frilevande nematoder med 100 st/250 g jord minskade sockerskörden med 300 kg.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse frilevande nematoder har för tillväxt och skörd i sockerbetor. Angrepp av de flesta arterna leder till ökad grenighet. Detta medför mer spill vid upptagning och sämre renhet pga vidhängande jord. Nematodernas sår på rötterna kan också vara inkörsport för svampsjukdomar som Fusarium spp. och Verticillium spp. I svamparnas spår följer sedan rötor. Hur stora angrepp det blir vid nematodförekomst beror mycket på vilket växtslag som odlas. Kall och fuktig vår leder till större angrepp. Några skadetrösklar speciellt framtagna för betor finns inte. Däremot så finns det lite mer allmänna skadetrösklar som får tjäna som riktlinjer.
Tidigt på våren samlades jordprov in från 45 betfält i Sverige och fem fält i Danmark. De arter som undersöktes var: rotgallnematoder, stubbrotsnematoder, rotsårsnematoder, samt nålnematoder.
I England brukar man ibland prata om betor som drabbats av ”Docking disorder”. Då är det vanligen stubbrotsnematoder det är frågan om, men det kan också vara nålnematoder. Sjukdomen har fått sitt namn efter den engelska byn Docking i norra Norfolk, där den först upptäcktes. Då det är som värst kan sockerskörden halveras.
Stubbrotsnematoder är ektoparasiter som äter på rötterna och ger dem ett kort och stubbigt utseende. Nematodens livscykel tar cirka 6–7 veckor. Angripna plantor blir små och ofta bleka pga. försämrad näringsupptagning. Stubbrotsnematoder hittades i alla odlingsområdena och på de flesta fälten i varje område, totalt 33 av 45 fält (73 procent). 15 fält (33 procent) låg över gränsvärdet på 30 nematoder per 250 g jord. Värdväxterna är många, bl.a. sockerbetor, lök, rödbetor, potatis, morot, ärtor och lusern. Detta gör det svårt att kontrollera dem med växtföljden. Möjligen kan olika odlingstekniker som torkar upp jorden ha viss effekt.
Denna grupp av frilevande nematoder angriper bl.a. spannmål och gräs. Det finns cirka tio arter i Skandinavien. Nematoden är en endoparasit, dvs. den tar sig in i roten. I såren tar sig också sekundära svampar in och dessa orsakar lätt infektioner som kan ses som mörkfärgade fläckar, s.k. nekroser.
Även rotsårsnematoder förekom i de flesta fälten i alla odlingsområden. Den var därför vanligare i växtföljder med spannmål och vall. Det var också den nematod som var vanligast i korta växtföljder med betor var tredje år och däremellan spannmål. Gränsvärdet för rotsårsnematoder är 250 nematoder per 250 g jord. 14 fält låg över detta värde.
På framförallt lätta sandjordar kan rotgallnematoder angripa många grödor, bl.a. morötter, potatis, sallad, lök, palsternacka, selleri och rovor samt även betor. De typiska symtomen är att det bildas svulster, eller gallor, på rötterna. Många ogräs är också värdväxter, men inte gräs. En växtföljd med omväxlande spannmålsgrödor kan därför minska angreppen.
Det var endast i Kristianstad som rotgallnematoder hittades. Den förekom i hälften av de undersökta fälten. Gemensamt för dessa var att de hade en mycket låg lerhalt, under fem procent. Den typiska växtföljden för dessa fält var potatis, morötter, sockerbetor och höstvete. Potatis, morötter och sockerbetor är alla tre värdväxter för denna nematod.
Nålnematoder är ektoparasiter som föredrar att attackera rotspetsarna, där det bildas typiska gallbildningar. Plantorna blir små och växer dåligt. Bra värdväxter för nålnematoder är selleri, baljväxter, engelskt och italienskt rajgräs, ängsvingel, korn och rödklöver. Dåliga värdväxter är råg, timotej, gullupin, sallat samt ärtor.
Nålnematoder förekom också sparsamt i de olika områdena. Den hittades i endast ett fält på Söderslätt, ett fält i Kristianstad och tre fält på Österlen. Endast ett fält låg över gränsvärdet på åtta nematoder per 250 g jord. Nålnematoder uppges också vara vanligare på lättare jordar. Samtliga av de fält i Sverige där nålnematoden hittades låg under elva procent i lerhalt.
I tio undersökta fält i Danmark var rotsårsnematoden den vanligast förekommande nematoden, tabell 2. Växtföljderna på de undersökta fälten dominerades av spannmål och med betor i regel vart tredje år. Endast ett av de undersökta fälten hade någon gång odlats med raps. Med ett undantag kunde stubbrotsnematoder hittas på alla fält men alla dessa låg väl under gränsvärdet på 30 nematoder per 250 g jord.
För att få en uppfattning om påverkan på betskörden skördades några parceller på en del av fälten under 2012. Det mest karakteristiska för många av fälten, där vi kunde konstatera frilevande nematoder, var att betorna var mycket greniga. Detta medför en risk att spillet vid skörden ökar, eftersom sidogrenarna lätt bryts av.
För varje ökning av antalet frilevande nematoder med 100 nematoder per 250 g jord tenderar sockerskörden att minska med 300 kg.
Slutsatser:
• Stubbrotsnematoder hittades i alla odlingsområdena och på de flesta fälten i varje område. Detta är den art som i Sverige ger de allvarligaste skadorna på betor.
• För stubbrotsnematoder fanns det ett samband mellan förekomst och i första hand jordfaktorer och i andra hand växtföljd. På fält med hög lerhalt, högt pH, Ca-AL och Mg-AL fanns det ofta få eller inga frilevande nematoder, trots odling av växtföljder med värdväxter.
• Nålnematoder förekom endast på ett fåtal fält och då på lättare jordar.
• Rotsårsnematoder var vanliga i fält med i huvudsak spannmål och med betor vart tredje år.
• Utmärkande för 2012 var att betorna överlag var mycket greniga. Våren var kall och fuktig, vilket gör att skador av frilevande nematoder kan öka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-793 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-791 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-794 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-789 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-792 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 januari 2019

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2018

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress