Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Optimerad ogräsbekämpning i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1044053
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 24 augusti 2012
Huvudsökande: Robert Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: robert.olsson@nbrf.nu
Telefon: +4640537260
Beviljade medel: 250 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
År 2009-11 provades totaldosen 3 l Goltix + 1,5 l Betanal Power + 45 g Safari/ha med och utan radrensning i sockerbetor. Doseringen provades på tre nivåer, totalmängden fördelas på 2, 3, 4 eller 5 beh. tillfällen.
Vid två eller tre beh. tillfälle utan radrensning krävdes som regel hög dosnivå (4/3N) för att nå godkänd effekt. I flera fall uppnåddes inte godkänd nivå ens på hög dosnivå.
Vid låg eller normal totaldos och ingen radrensning kunde effektförbättringar nås med fler behandlingar med tätare intervall. Om strävan är minsta möjliga totaldos krävdes som regel minst tre behandlingar, ofta fyra och ibland fem behandlingar. Mervärdet måste ställas mot den merkostnad och mertid som fler körningar innebär.
Med en radrensning kunde totaldosen alltid sänkas med 1/3 och i många fall halveras med bibehållen godkänd effektnivå. Ekonomisk ser alternativet med radrensning intressant ut. Kostnaden beräknades till 400 kr per hektar medan produktbesparingen uppgick till 500–1 000 kr per hektar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Optimerad ogräsbekämpning i sockerbetor

Robert Olsson, robert.olsson@nbrf.nu

Bakgrund och syfte
Kemisk bekämpning mot ogräs i sockerbetor sker genom upprepade behandlingar på nyuppkomna ogräs fram till dess betblasten närmar sig blasttäckning. Insatsen görs typiskt med en tankblandning av två till fyra verksamma substanser då ingen substans ensam har tillräcklig effekt mot alla förekommande ogräsarter. Perioden omfattar tiden från mitten av april till mitten av juni. Då ogräsen kommer upp löpande krävs upprepade behandlingar mot varje ny våg av uppkomna ogräs.
Det finns också möjligheten att komplettera den kemiska insatsen med en mekanisk i form av radrensning mellan raderna. Bland dess fördelar ligger möjligheten till bekämpning av större ogräs och av ogräs som ”gömmer sig” under de växande betbladen. Två nackdelar med radrensning är sämre kapacitet och större krav på torr väderlek än kemisk bekämpning samt den uppenbara nackdelen av att ogräs i betraden inte kan bekämpas.
Odlaren och samhället delar uppfattningen att den kemiska bekämpningen ska genomföras med så låg dos och vid så få behandlingstillfällen som möjligt. Det finns dock skäl att tro att målen låg dos och få behandlingstillfällen är svåra att förena. Med detta projekt avsåg vi att visa hur effekt och selektivitet av en för de kommande åren vanlig preparatkombination för ogräsbekämpning i sockerbetor påverkades av:
1. dosering
2. antal behandlingstillfällen
3. kompletterande mekanisk ogräsbekämpning.

Metodik
Serien omfattar tre fältförsök varje år under tre års tid, 2009–2011. Försöken placerades på för Sverige typiska sockerbetsjordar med måttlig till rik förekomst av örtogräs. Försöken lades ut som randomiserade blockförsök med fyra upprepningar.
Utgångspunkten var ett kemiskt behandlingsprogram omfattande totaldosen 3 l Goltix, 1,5 l Betanal Power och 45 g Safari per hektar. Förutom på denna dosnivå som betecknas som full dos provades en lägre dosnivå som var 2/3 av full dos och en högre dosnivå som var 4/3 av full dos. Totalmängden fördelades på 2, 3, 4 respektive 5 behandlingstillfällen vilket förenklat innebär få behandlingar med högre dos och längre intervall mellan behandlingarna eller många behandlingar med lägre dos och tätt mellan behandlingarna. En i praktiken använd penetreringsolja tillsattes alla behandlingar i dosen 0,5 l per hektar. Samtliga behandlingar provas med och utan en avslutande mekanisk radrensning.

Resultat
Ingen av behandlingarna gav någon allvarligare betpåverkan.
Fullgod effekt utan radrensning krävde i genomsnitt över dessa nio försök 2009–2011 normal eller hög totaldos fördelat på 4–5 behandlingar. Med radrensning gav även bekämpningsstrategier med låg totaldos och färre antal behandlingar fullgod effekt.
Ökad totaldos förbättrade ogräseffekten både när totaldosen ökade från låg nivå till normal och från normal till hög. Störst förbättring erhölls då totaldosen ökade från låg till normal. Betydelsen av ökad totaldos var mindre då kemisk bekämpning kompletterades med radrensning. Avslutande radrensning i bekämpningsstrategier med låg totaldos gav lika hög effektförstärkning som att öka totaldosen till hög nivå.
Antal behandlingar påverkade ogräseffekten på så sätt att 4–5 behandlingar med tätare intervall generellt gav bättre resultat än 2–3 behandlingar med längre intervall. Tre behandlingar var ofta också bättre än två. Med radrensning minskade skillnaderna i effekt betydligt. Exempelvis gav två behandlingar med kompletterande radrensning lika bra eller bättre resultat än 4–5 behandlingar utan radrensning. För att bekämpningsstrategier med enbart två behandlingar skulle ge jämförbar effekt med normal dosnivå fördelat på tre behandlingar krävdes hög totaldosnivå, dvs. 33 % högre dos. Där låg totaldos fördelades på fem behandlingstillfällen erhölls jämförbar effekt med normal totaldos fördelat på tre behandlingar, dvs. 33 % lägre dos.
Radrensning efter avslutad kemisk bekämpning förbättrade effekterna markant och betydde generellt mer för ogräseffekterna än ökad dos och fler behandlingar. Med radrensning gav bekämpningsprogram med låg totaldosnivå lika bra resultat som program med hög totaldosnivå utan radrensning, dvs. 66 % skillnad i dos. Likaså kunde radrensning lyfta resultatet för bekämpningsstrategier med två behandlingar till samma nivå som för strategier med fem behandlingar men utan radrensning. Vid låg dosnivå var radrensning ofta en förutsättning för fullgod effekt.

Slutsatser
• Vid en bekämpningsstrategi med två eller tre sprutningar och ingen radrensning kan effektförbättringar nås när totaldosen ökar. För godkänd effekt under dessa förutsättningar krävdes som regel hög dosnivå (4/3N). I flera fall uppnåddes inte godkänd nivå ens på hög dosnivå.
• Vid en bekämpningsstrategi med låg eller normal totaldos och ingen radrensning kan effektförbättringar nås med fler behandlingar och tätare intervall. Om strävan är minsta möjliga totaldos krävdes som regel minst tre behandlingar, ofta fyra och ibland fem behandlingar. Mervärdet i form av bättre ogräseffekt och produktutnyttjande måste ställas mot den merkostnad och mertid som fler körningar innebär. Produktkostnaden för här genomfört program uppgår till cirka 1 600 kr per hektar. En reducering med 1/3 sparar drygt 500 kr per hektar. En körning beräknas kosta 150 kr per hektar. Skillnaden i körkostnad för program med fem mot två behandlingar blir således 450 kr per hektar.
• Radrensning gav förbättrad ogräseffekt och på nivån låg totaldos (2/3N) gav en radrensning större effektbättring än en ökning av totaldosen till normal (3/3N) och nära nog lika god effektförbättring som en ökning av totaldosen från låg till hög (4/3N).
Annorlunda uttryckt: Med en radrensning kunde totaldosen alltid sänkas med 1/3 och i många fall halveras med bibehållen godkänd effektnivå.
Ekonomiskt ser alternativet med radrensning intressant ut. Kostnaden beräknades till 400 kr per hektar medan produktbesparingen uppgick till 500–1 000 kr per hektar.

Begränsningsscenarier
Scenario 1: Inga restriktioner. Om inga restriktioner ges, dvs. det är möjligt att använda upp till fem behandlingstillfällen och komplettera med radrensning, klarades målnivån för ogräseffekt i juni och kvarvarande ogräs på marken i augusti med användning av den lägsta provade dosnivån på sju respektive åtta platser av nio. På två respektive en plats krävdes normal totaldos.
Scenario 2 och 3: Begränsat antal behandlingar. En begränsning i antal behandlingstillfällen men med tillgång till radrensning innebar på 3–4 platser att totaldosnivån behövde öka med ett eller två steg, dvs. med 33–66 %, för att målnivån för ogräseffekt i juni och marktäckning i augusti skulle uppnås. På övriga platser klarades målnivåerna.
Scenario 4–6: Ingen radrensning. Slopad radrensning hade större effekt än en begränsning i antalet sprutningar. I kombination med begränsning av antalet behandlingstillfällen till två eller tre ökade den nödvändiga totaldosen för att uppnå målnivåerna för alla platser vad gäller ogräseffekt i juni och på sex platser av nio vad gäller marktäckning i augusti. För att med dessa båda begränsningar uppnå målnivån för marktäckning i augusti krävdes på Ädelholm 2009 och 2010 samt på Trollenäs 2010 låg dosnivå. På Kronoslätt 2009 och Ädelholm 2011 krävdes låg–normal dosnivå. På Barsebäck 2009 och Trollenäs 2011 krävdes hög dosnivå. På Hörtegården 2010 uppnåddes inte målnivån vid två behandlingar om inte radrensning kunde ske och på Alnarp 2011 uppnådde inga bekämpningsstrategier målnivån utan radrensning.

 

Antal träffar i projektbanken: 39

Optimerad ogräsbekämpning i sockerbetor
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2012

H1044053 Optimerad ogräsbekämpning i sockerbetor Robert Olsson Sammanfattning av slutrapport …

Läs mer

Hållbar skörd och lagring av sockerbetor – mer betor med mer socker till bruket
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044104 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2014

H1044104 Hållbar skörd och lagring av sockerbetor – mer betor med mer socker till bruket Robert …

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad biogasproduktion
Peter Berglund, Grontmij AB

Projektnummer: H1040193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 april 2012

H1040193 Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad biogasproduktion Peter Berglund …

Läs mer

”Sådd av salix” – etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar
Ioannis Dimitriou, SLU

Projektnummer: H1040147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2013

H1040147 ”Sådd av salix” – etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar …

Läs mer

Kurering av virulensplasmider i fågelbotulismisolat för att skapa vaccinstamskandidater
Bo Segerman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1043284 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 december 2013

H1043284 Kurering av virulensplasmider i fågelbotulismisolat för att skapa vaccinstamskandidater …

Läs mer

Odling av energigräs på marginell jordbruksmark, kostnader och miljöpåverkan
Sven Bernesson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1040209 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2014

H1040209 Odling av energigräs på marginell jordbruksmark, kostnader och miljöpåverkan Sven …

Läs mer

Arbetsmiljö i travstallar
Qiuqing Geng, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1047140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2013

H1047140 Arbetsmiljö i travstallar Qiuqing Geng Sammanfattning av slutrapport Projektet har syftat …

Läs mer

Nya metoder för utvärdering och optimering av fertilitet hos avelshingstar
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 juni 2013

H1047052 Nya metoder för utvärdering och optimering av fertilitet hos avelshingstar Jane Morrell …

Läs mer

Träningsstrategier, underlagsanvändning, förlorade träningsdagar och skador på rörelseapparaten hos hopphästar
Agneta Egenvall, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2013

H1047038 Träningsstrategier, underlagsanvändning, förlorade träningsdagar och skador …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress