Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

På väg mot det nya jordbruket - kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233115
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 31 augusti 2015
Huvudsökande: Mats Söderström
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: mats.soderstrom@slu.se
Telefon: 0511 - 672 44
Medsökande: Henrik Stadig
Medsökande: Knud Nissen
Beviljade medel: 1 470 000 SEK

The aim is to develop and assess satellite-data based recommendations for supplementary nitrogen fertilization and fungicides in winter wheat. This is a two year project, the first year the focus will be on data collection, model development and analysis, and the second year we will test implementation and concentrate on validation and assessment. A large part of the Swedish arable land will be covered by the data collected - the spatial resolution of the satellite used is 22x22 m2. The satellite model will be based on upscaling of ground-based N-sensor recommendations. A system that may be developed based on the project results will be able to supply data that can be used for practical variable-rate application of N and fungicides within-fields in most of the arable land in Sweden. Potentially, this project may lead to reduced loss of nutrients, increased yield, improved yield quality and it can be the foundation of other applications that can be developed in the coming years.

Målet är att utveckla och utvärdera satellitdatabaserade råd för kompletteringsgödsling med kväve och svampbekämpning i höstvete. Projektet är på två år varav fokus under det första året kommer att vara på datainsamling, modellutveckling och analyser och under det andra på test av tillämpning, validering och utvärdering. Data kommer att samlas in över en stor del av vår jordbruksmark, där information om varje 22x22 m2 yta kommer att tas fram. En satellitdatamodell som bygger på uppskalning av befintliga N-sensorrekommendationer ska utvecklas och valideras. Ett fungerande system som baseras på projektresultaten kommer att kunna leverera data som kan användas för GPS-styrd platsanpassning inom fält över större delen av Sveriges åkermark. Projektet har potential att leda till minskade växtnäringsförluster, ökad skörd och förbättrad kvalitet på skörden, och dessutom vara basen för en rad andra applikationer än de som kommer att studeras i projektet.

Vi utvecklade CropSAT, ett webbaserat system för tillhandahållande av satellitdata över åkermarken där tilldelningsfiler kan laddas ned och användas för styrning av gödselspridare. Systemet testades under 2014 och vidareutvecklades under 2015 inom ramen för Greppa Näringen. Vår slutsats är att satellitdata som omräknats till vegetationsindexkartor kan användas i praktiken för anpassning av kvävegivan inom fält. Det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att skapa underlag för bättre kvävehushållning. Även under ett molnigt år som 2015 täcktes 2/3 av åkermarken in av minst 3 bilder under kompletteringsgödslingssäsongen. Den relativa variationen inom fält är ofta stabil över tid så även 1-2 veckor gamla bilder kan användas om man använder den relativa variationen som grund för beslut. Satellitdata kan kalibreras med handsensormätningar så att kartor över N-upptag skapas. Flera tusen användare har utnyttjat CropSAT som har potential att utvecklas med nya funktioner.

Nu finns det möjlighet för nästan alla Sveriges lantbrukare att använda kartor från satelliter för att gödsla rätt! Vi har utvecklat CropSAT.se – en gratis webapplikation där man kan leta reda på sina fält, och göra kartor som visar hur det växer på fälten just nu. Satellitkartan visar variationen i biomassa på fälten.
CropSAT är en interaktiv applikation där man lätt gör kvävebehovskartor för sina egna fält med satellitkartans vegetationsindex som grund. Kartan kan laddas ned och användas för varierad kvävegödsling. Med fokus på åkermark från Gävle och söderut – det är hela 2,4 miljoner ha åkermark – användes systemet på riktigt under perioden april-juni 2015 då det är lämpligt att komplettera med kväve till spannmål för att man ska få en bra skörd av god och jämn kvalitet. Hur mycket kväve som ska tillföras bestäms av hur grödan utvecklats, och det ser man i satellitkartan. De flesta sprider kvävet jämnt fördelat, men med vårt system får man hjälp att variera givan inom fältet så den blir mer korrekt på varje plats. Rätt gödsling ger bättre skörd och dessutom bättre ekonomi och mindre risk för läckage.
Men man kan inte få fram bra data från satelliterna om det är molnigt väder, även skuggor från moln och dis måste undvikas. Under 2015 var det ovanligt mycket moln – Stockholm hade den regnigaste majmånaden på 200 år! Trots detta fick vi fram tre till åtta molnfria satellitbilder för 2/3 av åkermarken under testperioden. Nästan all åkermark hade minst två bilder. De satelliter vi använde passerar Sverige var eller varannan dag, så chansen att få fram data är ganska stor även om vädret är besvärligt.
Lantbrukare vill ofta gödsla när grödan nått ett visst utvecklingsstadium. Då blir det bråttom och man vill helst använda en så ny satellitbild som möjligt. Vi undersökte hur stabil variationen i satellitkartorna var över tiden, och vi kom fram till att mönstret inte ändrade sig så mycket under preioden. Det betyder att man ofta kan använda en satellitbild som kanske är ett par veckor gammal som grund för sin gödsling. Det viktiga är att man går ut i fält och kontrollerar om mönstret verkar stämma och vad de höga och låga värdena i kartan betyder i verkligheten just nu. I CropSAT låter vi användaren själv klassificera vegetationsindexkartan från satelliten.
Satelliten vi använde registrerar ljus i olika våglängdsband från ytor som är 22 x 22 kvadratmeter stora på marken. För att bättre förstå vad satellitbilden egentligen visar samarbetade vi med ett tjugotal lantbrukare som har ett mätinstrument som mäter i grödan monterat på taket på sin traktor. Denna apparat heter Yara N-Sensor, och mäter också ljus reflekterat från grödan samtidigt som man kvävegödslar. De mätvärdena räknas direkt om till ett kvävebehov i en dator i traktorn och styr sedan gödningsspridaren. Vi gjorde jämförelser mellan kartor från sådana sensorer och vegetationsindexkartorna från satellit och kunde se att satellitkartorna ofta visade samma mönster som traktorkartorna, även om detaljeringsgraden var högre i traktorkartona. Dessutom jämförde vi satelliternas data med mätningar som gjordes med olika handburna sensorer som mäter ungefär samma egenskaper hos grödan. Vi jämförde också med en del data från gödslingsförsök där man tar prov på grödan och analyserar olika egenskaper på laboratorium. Det var tydligt att det fanns användbara samband mellan det som satelliten mäter och viktiga egenskaper som till exempel hur mycket kväve som grödan tagit upp.
Det här tvååriga SLF-projektet startade 2013 och resultaten blev så intressanta att vi redan innan projektslutet fick med andra intressenter som hjälpte oss att komma vidare. Greppa Näringen, som drivs av Jordbruksverket och andra aktörer i lantbruksbranschen, såg till så att CropSAT kunde sjösättas och drivas 2015 tillsammans med oss i projektet. Vår förhoppning och målsättning är att systemet ska vidareutvecklas och bli ett viktigt verktyg för effektivare växtodling framöver.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress