Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-014
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 30 juni 2017
Huvudsökande: Karin Hultin Jäderlund
Organisation: Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))
E-postadress: karinhultin.jaderlund@nmbu.no
Telefon: +47 22964913
Medsökande: Siv Hanche-Olsen
Medsökande: Gittan Gröndahl

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are characteristic for AEP, as well as a demyelinating polyneuropathy with inflammatory infiltrates in myelinated nerve fibres. Whether the intracellular alterations appear first, or the endoneural inflammation, has not been possible to determine from routine histopathology. We therefore intend to investigate the pathobiology and immune cascade in different stages of AEP at tissue, cell, organelle and molecular level. The aim is to elucidate important steps of the pathogenesis of AEP, in order to approach the aetiology and identify targets for prophylactic and specific therapies.

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) är en allvarlig besättningsrelaterad sjukdom i perifera nervsystemet på häst. Etiologin är oklar, men föreliggande data indikerar att AEP kan relateras till en miljöfaktor, sannolikt foderrelaterad. Unika förändringar i de Schwannska cellerna, som bildar nervernas myelinskidor, har påvisats. Samtidigt ses en demyeliniserande polyneuropati med infiltration av inflammatoriska celler i de myeliniserade nervfibrerna. Det har inte gått att avgöra vad som uppstår först; de intracellullära förändringarna eller den endoneurala inflammationen. Med olika metoder tänker vi undersöka patobiologin inklusive immunologiska reaktioner på vävnads-, cell-, organell- och molekylärbiologisk nivå hos hästar i olika stadier av AEP. Målet med forskningen är att kunna förklara viktiga delar i patogenesen för sjukdomen, och på så sätt komma närmare etiologin. I förlängningen skall det kunna leda till att vi får nya möjligheter för profylax och behandling av AEP.

Nervsjukdomen förvärvad polyneuropati hos häst (Acquired Equine Polyneuropathy, AEP) har funnits i Norden i cirka 20 år. Etiologin är oklar, men hypotesen är att ett toxin i vissa hösilage-partier leder till de skador man ser på cellnivå i nerverna. Forskningsprojektets mål var att kunna förklara viktiga delar i sjukdomens patogenes, för att på så sätt komma närmare etiologin. Vi har klarlagt att i första hand nervernas Schwannska celler drabbas vid AEP, med primärt en ackumulering av inklusioner. Med den kunskapen på hand vill vi, för att kunna forska på etiologin utan experiment på friska djur, etablera specifika cellkulturer som kan utsättas för potentiella toxiner. Vi har också med framgång testat en ny diagnostisk metod, TcMS, på affekterade hästar och vi har anpassat en blodprovsmetod (detektion av antigangliosider i serum) för diagnostik på häst.

Nu vet vi mer om nerverna hos hästar med polyneuropati (AEP)

Du kanske har läst eller hört om «polyneuropati», AEP, på häst tidigare? Även hört om hur flera hästar i samma stall en efter annan har börjat snubbla med bakbenen, de hårdast drabbade hästarna har gått omkull, därefter inte kunnat ta sig upp från liggande, och man har varit tvungen att avliva dem? Det är så den fruktade nervsjukdomen AEP ser ut. Ingen vet exakt vad som förorsakar denna sjukdom, men den forskning som tidigare har gjorts talar för att det finns någon substans i vissa partier av inplastat vallfoder (hösilage) som är giftigt för nerverna. Man har dock inte kunnat hitta några kända gifter i fodret när man letat.

Vissa celler i nerverna drabbas specifikt

För hästarnas skull, men också för hästägarnas, stallägarnas och foderproducenternas skull, vill vi förstås finna ut precis vad som förorsakar AEP. Ett problem är dock att vi inte vill utfodra friska hästar med misstänkt foder för att på det viset testa om de blir sjuka. Därför har vi istället i ett nyligen avslutat forskningsprojekt studerat vad som sker i hästarnas nerver under sjukdomens gång. Genom att kartlägga sjukdomsmekanismerna i nerverna på mikroskopisk nivå har vi sett vilka celler i nerverna som drabbas först, och hur de cellernas struktur har förändrats när de har reagerat på det förmodade giftet i fodret.

Cellodling kan lösa gåtan

Ett tilltalande och framkomligt sätt att testa eventuella giftiga substanser utan att göra djurförsök är att utnyttja odlade celler. Med hjälp av de resultat vi har fått i projektet vet vi vilka celler vi ska odla. Vi vet också vilka avvikelser i cellstrukturen vi ska titta efter när vi utsätter de odlade cellerna för diverse potentiellt giftiga substanser, till exempel extrakt från hösilagebalar som har samlats in från drabbade besättningar. Det borde på det viset vara möjligt att äntligen påvisa den giftiga substansen. Kan vi lyckas med det, så kan vi också vidta åtgärder som gör att vi undviker framtida sjukdomsutbrott.

Andra effekter av forskningen

I en del av vår forskning har vi undersökt hästar med en ny metod, transkraniell magnetstimulering, som är till hjälp vid diagnosticering av sjukdomen. Vi har också resultat i forskningsprojektet som vi måste vidareutveckla lite till, men som vi tror kan leda till att man genom att analysera ett enkelt blodprov kan diagnosticera AEP.

De flesta hästarna tillfrisknar så småningom

Ett mycket stort problem med AEP är att ungefär en tredjedel av de insjuknade hästarna går omkull och blir liggande av sin sjukdom, och blir då avlivade av djurskyddsmässiga skäl. Annars är AEP en sjukdom som går över med tiden på nästan alla hästar, och nerverna börjar fungera igen. För den andel av hästarna som klarar att resa sig och hålla sig stående under sjukdomstiden är prognosen god. Färska resultat från vår studie visar att en majoritet av de överlevande hästarna presterar på samma eller högre nivå igen efter genomgången sjukdom, men tillfrisknandet kan ta lång tid – man får räkna med att det kan ta från några månader till år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress