Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-194
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 15 maj 2018
Huvudsökande: Anna Jansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: anna.jansson@slu.se
Telefon: 018672106
Medsökande: Malin Connysson
Medsökande: null null
Beviljade medel: 115 000 SEK

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, in the proposed project, we intend to perform further analyses of blood samples. The study was performed in a cross-over design with eight horses and two different treatments, that consisted of housing in active group housing and housing in box stalls. On two occasions per treatment, the horses performed an exercise test. Blood samples were collected to be able to document work intensity and effects on recovery (lactate), energy balance (NEFA, urea), dehydration level (TPP) and muscle cell damage (ASAT, CK). We expect the study to provide valuable information on how housing system affects the recovery of athletic horses. This information can be used in guidelines on good horse management.

Syftet med denna studie är att undersöka om återhämtningen efter arbete påverkas av vilket uppstallningssystem som hästar hålls i. Hypotesen är att hästar som kan röra sig fritt i grupp återhämtar sig snabbare än hästar som hålls traditionellt, individuellt i box större delen av dygnet. Studien har genomförts på Wången under våren 2015 och alla prover och data har samlats in. Det saknas dock medel för att analysera blodplasmaproverna. Studien gjordes som en crossover studie med 8 hästar i två olika uppstallningssystem. Arbetstest genomfördes vid två tillfällen på varje behandling. Blodprov togs under arbete och återhämtning för att kunna följa hästarnas ansträngning (laktat), energibalans (NEFA, urea), dehydreringsgrad (TPP) och muskelcellsskada (ASAT, CK). Målet med studien är att öka kunskapen om hur två olika uppstallningssystem påverkar återhämtningen så att rekommendationer kan ges som underlättar återhämtningen och gynnar hästarnas välfärd.

De flesta hästar i Sverige är uppstallade i individuella boxar i traditionella stall. Boxhållning minskar möjligheten till rörelse och social interaktion med andra hästar. Hästhållningssystem där hästarna kan gå fritt har blivit mer populära men det är få tävlingshästar som hålls i sådana system. Den här studien visar att hålla hästar i ett system där de kan röra sig fritt i grupp liten effekt på återhämtningen men de skillnader som fanns indikerar att denna typ av hästhållning kan vara positiv för återhämtning. Under återhämtningen efter lopp var hästarnas behov att använda fettvävnad för sin energiförsörjning litet i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av ett större foderintag i grupphästhållningen. Detta är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Jansson A., Connysson M. och Rhodin M.

Bakgrund
De flesta hästar står idag uppstallade en och en i stallar med boxar eller spiltor, precis som de har gjort de senaste hundra åren. Uppstallning i box begränsar självklart hästens rörelseförmåga. Det är allmänt känt att många hästar i konventionell boxhållning måste ha bandagerade ben under natten för att inte svullna i och upplevas som ”stela” i sina rörelser. Att bandagera benen är alltså ett sätt att åtgärda ett problem som egentligen beror på dålig cirkulation till följd av hästhållningen. Individuell boxhållning minskar också möjligheten till social kontakt med andra hästar och ofta också hästens möjligheter till ett aktivt födosöksbeteende större delen av dygnet. En orsak till att nyare hästhållningssystem inte är vanligare kan vara att många i hästbranschen inte anser sig ha råd att bygga ett nytt system men det finns också en rädsla för att ett för hästen friare hållningssystem skulle kunna påverka prestationen negativt. Ett sätt att mäta detta är att studera återhämtningen efter tävling eftersom återhämtning begränsar när hästen kan tränas och tävlas igen.

Projektets syfte och hypotes
Syftet med den här studien är att studera om hästars återhämtning efter tävling skiljer sig åt beroende på vilken uppstallningsform som används (enhästbox eller aktiv grupphästhållning). Hypotesen är att hästar har lindrigare påverkan på rörelseapparaten efter fysisk ansträngning och återhämtar sig snabbare om de hålls i aktiv grupphästhållning jämfört med om de hålls i ett traditionellt boxstall.

Material och metod

Hästar och design
Totalt ingick åtta tränande varmblodiga travhästar i studien. Studien gjordes i en crossover design med 21 dagar på varje behandling. Behandlingen bestod av att hästen hölls antingen i aktiv grupphästhållning eller i en enhästbox på Travskolan Wången utanför Östersund.

Vid två tillfällen per behandling transporterades hästarna till Östersundstravet där de genomförde en prestation designat för att likna tävling. Hästarna vägdes och blodprov togs vid vila, direkt efter lopp och sedan under återhämtningen fram till 48 timmar efter loppet. Dessa blodprov analyserades för laktat, NEFA, urea, AST och CK.

För att bedöma effekterna av uppstallningen gjordes också objektiva rörelseanalysmätningar (Lameness Locator), tryckömheten mättes med algometer och svullnaden runt leder mättes med skjutmått och måttband fram till 72 timmar efter loppet.
Resultat och diskussion

De olika uppstallningssystemen påverkade inte återhämtningen av laktat, urea, AST, CK, rörelse asymmetrier, tryckömhet eller hjärtfrekvens. Då hästarna hade återhämtat sig 20-44 timmar efter loppet hade de lägre plasma NEFA då de stod i den aktiva grupphästhållningen än då de stod i boxuppstallningen. Detta tyder på att hästarnas behov av att använda fettvävnad för energi var mindre i den aktiva hästhållningen vilket tyder på att intaget av energi genom foder var tillräckligt. Det bekräftades också av att hästarna hade ett större frivilligt foderintag i den aktiva hästhållningen, 12 kg hösilage/häst/dag, än i boxuppstallningen då de åt i genomsnitt 10 kg hösilage/häst/dag. Ett högre frivilligt foderintag är intressant eftersom hästar i hård träning kan ha perioder med låg aptit. Den aktiva hästhållningen resulterade också i att hästarnas bakkotor var mindre svullna under återhämtning men betydelsen av detta är oklar.

Sammanfattningsvis visar den här studien att en aktiv grupphästhållning är ett bra alternativ för tränande travhästar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress